Under 1600-talet anlades en handfull mässingsbruk i Sverige, främst i mellersta Svealand, detta som svar på kungliga påbud. Trotts att det är en förhållandevis liten industri, så vägde den tungt för svensk handel, och den svenska mässingstråden var efterfrågad i hela Europa. Dokument från inrikestullen 1756 visar att skatten, eller det vi idag kallar momsen, var dubbelt så hög på en mässingsvara, i jämförelse med motsvarande vara tillverkad i koppar. I grova drag kan vi säga att mässingen drog in dubbelt så mycket intäkter som kopparen, sett till samma kvantitet. Trotts denna typ av bruks viktiga roll i svensk socioekonomi och industrihistoria, så är de många gånger dåligt dokumenterade. Bjurfors mässingsbruk är, trotts det rika arkivmaterialet, ett outforskat område. Ett forskningsområde som kan ge viktiga nycklar till att förstå mässingsmanufakturen under och efter den svenska storhetstiden. I dagsläge hotas de fornlämningsklassade ruinerna efter den stora trådhyttan av direkt passiva åtgärdsplaner. Naturen har sedan länge tagit tillbaka de områden som en gång var en livlig industri i hjärtat av bergslagen. Skogen utgör stor skada på de överlevande murverken, och i denna takt kommer detta historiska minnesmärke inom kort vara förlorat för all framtid. / During the 17th century, a handful of brassworks were founded in Sweden as a result of a royal decree. These brassworks are today mainly to be found in the swedish midlands, in a region called Bergslagen. Although a small industry, it was a big and heavy player in the swedish economy, and its goods were exported all over Europe. Even though it is an important part of Swedish industrial history, the brassworks of the Stuart era are badly recorded, and many of the industrial sites are long gone. The national archives sits on huge quantities of information, and yet it is seldomly used for research purposes. This study focuses on the brassworks at Bjurfors, and lists its historical devlopment in the region. The individual workshops are mainly described by its appearances and functions. Finally i rise the discussion concerning the situation of today , and the problems in preserving the ruins for the future

Uppsatsen 3D laserskanning som verktyg för antikvarisk dokumentation är en jämförande studie som bygger på tre fallstudier i form ut av två privata och en offentlig fastighet där man använder sig ut av 3D laserskanning som verktyg för någon form ut av   byggnadsdokumentation. Den går genom hur en 3D laserskanning genomförs i praktiken samt beskriver på ett vardagligt sätt hur tekniken fungerar. Genom intervjuer och tidigare forskning försöker uppsatsen ringa in om det finns antikvariska ambitioner från beställarna i dessa fallstudier. Uppsatsen belyser även fördelarna att använda 3D laserskanning som metod för byggnadsdokumentation på kulturhistoriska byggnader. Resultatet ger tydliga   indikationer på att beställarna ser fördelarna med laserskanning ett verktyg för antikvarisk byggnadsdokumentation. Uppsatsen vill skapa en diskussion kring hur man kan gå tillväga för att uträtta en kulturhistorisk byggnadsdokumentation som passar vår tid. / This study aims to figure out if there is any heritage aspect when documenting heritage buildings with 3D laser scanning in Sweden. The paper is based on three case studies of two privately owned and one public building where the purpose for 3D scanning has had different goals. In simple words this paper aims to describe what laser scanning is and how you work with the laser scanning in the field.  Through comparing results from prior studies on the matter, this study also aims to describe the advantages that come from using 3D laser scanning on heritage buildings. This study finally wants to bring up the subject and discuss the terms and uses of fulfilling a building heritage documentation that suites our time.