51 |
Att ta rodret i sitt liv : Lärande utmaningar vid långvarig sjukdom / Taking charge of one's life : Challenges for learning in long-term illnessBerglund, Mia January 2011 (has links)
A starting point for this thesis is that patients’ learning has not received sufficient attention and thus has not featured in the study programmes in the field of caring. Focus has instead been placed on patients being given information and advice about their illness and treatment, advice that they are then expected to comply with. Too little attention has been paid to the individual who lives with his/her illness and who should be considered to have significant experiences. The overall aim has been to analyze and describe the phenomenon of learning to live with long-term illness as well as to develop a didactic model that can help carers to support patients’ learning processes. The theoretical perspective in the thesis is lifeworld theory, which permeates ontological, epistemological and methodological standpoints and also the view on learning. The design and carrying out of the research is based on a reflective lifeworld approach. The empirical study consists of interviews with people who live with different types of long-term illnesses. The learning that follows life with a long-term illness is generated in such a way as to respond to the will to live the well-known everyday life. A greater understanding of the empirical results has been achieved by a lifeworld philosophical elucidation, with a particular focus on learning turning points and the importance of reflection. Based on the empirical results, the lifeworld philosophical elucidation and the caring science lifeworld didactics a didactic model has been formulated. This model is entitled: The challenge – to take charge of one’s life with long-term illness. The model contains four theses: 1) Confronting one’s life situation and challenging to make a change, 2) Positioning oneself at a distance when creating a new whole, 3) Developing self-consciousness and taking responsibility, 4) Making learning visible with the aim of providing development and balance in life. The results in the thesis show that a genuine learning is something that differs from the learning of information and that the learning must be supported at an existential level based on the sufferer’s situation and for a long period of time.
|
52 |
Att vårda barn berör-vikten av att skapa trygghet i en ovan situation : Kvalitativ intervjustudie med intesivvårdssjuksköterskorWidén, Elin, Hägg, Jenny January 2022 (has links)
Bakgrund: Varje år vårdas barn på allmänna intensivvårdsavdelningar i Sverige, där det generellt vårdas mer vuxna än barn. Att vårda ett barn på en allmän intensivvårdsavdelning händer sällan vilket inte ger samma erfarenhet som att vårda en vuxen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av att vårda barn under 12 år på en allmän intensivvårdsavdelning. Metod: Studien har en induktiv kvalitativ ansats och tio intensivvårdssjuksköterskor har intervjuats. Induktiv latent innehållsanalys har använts för att analysera insamlad data. Resultat: Resultatet gällande intensivvårdssjuksköterskors upplevelser genererade i åtta subkategorier och tre generiska kategorier; Ingen sedvana, Att hantera sin osäkerhet och Hela familjen behöver vård. Dessa ledde fram till temat; Det är en känsla av att bli berörd och att samtidigt försöka skapa omtänksamhet i en ovan situation. Resultatet visar på vikten av att tillsammans kunna stötta varandra för att skapa en trygghet vid vården kring ett svårt sjukt barn. Då det på en allmän intensivvårdsavdelning är en ovanlig situation för intensivvårdssjuksköterskorna att vårda barn så upplevdes det extra viktigt att vara väl förberedd, ha en god kommunikation och ett sammansvetsat team. Slutsats: Att vårda ett barn på allmän intensivvårdsavdelning väcker mycket känslor såsom osäkerhet och frustration vilket påverkade hela teamet. Då det är en händelse som sker allt för sällan så ger det en anspänning och en rädsla för att göra fel. Kontinuerlig utbildning och bra rutiner på arbetsplatsen kan minska osäkerheten och bidra till ett bättre välbefinnande för både personal, föräldrar och barn. Nyckelord: Allmän intensivvårdsavdelning, familj, intensivvård, intensivvårdssjuksköterska, kritiskt sjuka barn, livsvärld, omvårdnad, upplevelse, vårdvetenskap. Nubb: Tack alla respondenter som tog sig tid och gjorde denna studie möjlig. Tack till vår handledare Susanne Knutsson som hjälpt oss på vägen och tack till våra familjer som har funnits där för oss hela tiden. / Bakgrund: Varje år vårdas barn på allmänna intensivvårdsavdelningar i Sverige, där fler vuxna i allmänhet vårdas än barn. Att ta hand om ett barn på en allmän intensivvårdsavdelning är något som sällan händer, vilket inte ger samma upplevelse som att ta hand om en vuxen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenhet av att ta hand om barn under 12 år på en allmän intensivvårdsavdelning. Metod: Studien har ett induktivt kvalitativt förhållningssätt och tio intensivvårdssjuksköterskor har intervjuats. Induktiv latent innehållsanalys har använts för att analysera insamlade data. Resultat: Resultaten av intensivvårdssjuksköterskornas erfarenheter i åtta underkategorier och tre generiska kategorier. Ingen vana, för att hantera sin osäkerhet och hela familjen behöver vård. Dessa ledde till temat; Det är en känsla av att bli rörd och samtidigt försöka skapa eftertänksamhet i en sällsynt situation. Resultaten visar vikten av att kunna stötta varandra tillsammans för att skapa en känsla av trygghet i vården av ett kritiskt sjukt barn. Eftersom det är en ovanlig situation för intensivvårdssköterskorna att ta hand om barn på en allmän intensivvårdsavdelning upplevde de vikten av att vara väl förberedda, ha god kommunikation och samarbete i teamet. Slutsats: Att ta hand om ett barn på en allmän intensivvårdsavdelning väcker många känslor som osäkerhet och frustration som påverkar hela teamet. Eftersom det är en händelse som händer sällan, ger det en spänning och en rädsla för att göra ett misstag. Kontinuerlig utbildning och bra rutiner på arbetsplatsen kan minska otryggheten och bidra till bättre välbefinnande för både personal, föräldrar och barn.
|
53 |
Nurses' experiences of the practice of the PeerSpirit Circle model from a Gadamerian philosophical hermeneutic perspectiveLombard, Kristen Cronk 07 October 2013 (has links)
Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / The PeerSpirit Circle is a non-hierarchical, intentional, and
relationship-centered practice of collaboration. There is a lack of scientific knowledge about the phenomenon of the PeerSpirit Circle in nursing or its potential impact on nursing practice, education, research, and the evolution of the profession and health care. The health care milieu is often entrenched in ways of being that do not support sustained change. For vitality to prosper and creativity to abound, paradigmatic shifts and new models of practice that emphasize collaboration are being called for.
The purpose and aims of this phenomenological research study are to explore and give voice to the experiences of nurses who have participated in the PeerSpirit Circle model of practice with other nurses. The study includes interviews from five registered nurses from Canada and the United States conducted from 2009–2010 and interpreted from a Gadamerian philosophical hermeneutic perspective.
The research findings reveal three themes: (1) experiencing the Circle container” where participants begin to understand the value of intentional preparation of the interpersonal space for safe human interaction and stronger collaboration—there are experiences of gathering, protecting, appreciating ritual, and sharing stories; (2) Experiencing space where protected space seems to be the essential element to inspire the presencing of participants with self and other, which in turn engenders genuine dialogue, a sense of sacred space, and freedom to be authentic; and (3) Experiencing our humanity, an unfolding theme, where participants experience reconnection with and understanding of their deeper humanity, stronger congruence with their core values, deeper experiences of caring and courage, personal and professional growth, and a profound appreciation for belonging to a lineage of nurses. The findings inspire a deeper understanding of barriers to congruence between values and action in nursing and nurses’ need to acknowledge, honor, support, and protect each other’s vulnerability. The implications for nursing practice, education, and research show that the PeerSpirit Circle model is a beneficial for use in all settings.
|
Page generated in 0.0625 seconds