This essay concerns the Lausitz culture. It focuses is on grave culture and ceramics in addition to which connections they might have. Furthermore two cultures will be examined to better determine how the Lausitz culture uses their ceramic. Research on lipid residues will be conducted using twelve ceramic fragments from the Lausitz culture.

Den polska forskningspolitiken har efter statssocialismens fall 1989 stått inför omfattande förändringar. Transformationen från den sovjetiska modellen för forskningspolitiskt styre, till formuleringen och implementeringen av en ny forskningspolitisk modell, innebar att KBN (Komitet Badan Naukowych, ”Forskningskommittén”) blev huvudansvarig för utformningen av den nya forskningspolitiken och organiseringen av forskningssystemet. Kommittén skulle fungera som en mer eller mindre autonom instans i förhållande till den polska regeringen, och hade inte bara hand om ansökningsprocesser om forskningsanslag, utan även forskningspolitiken på makronivå för att försäkra vetenskapens ”frihet” i förhållande till den politiska styrningen. Politikens relation till den vetenskapliga kunskapsproduktionen gick därmed på kort tid från att vila på ideal och värden som handlade om hur vetenskapen i första hand skulle bidra till samhällsnyttan, till ideal som snarare erkände dess egenvärde, allt formulerat och utarbetat i just det forskningspolitiska sammanhanget. Detta ideal hade dessutom stark förankring i den politiska historien, och de strukturer och kultur den ”gamla” forskningssystemen, forskningspolitiken och intelligentian i Polen präglades av. Snart började dock omfattande reformer av den polska forskningspolitiken ta form. Det tidiga nittiotalets sönderfallande ekonomi, där behovet av mobilisering av offentliga resurser för uppbyggnaden av marknadsekonomin upplevdes som angeläget, och efter det, förberedelserna inför EU-inträdet 2004, bidrog till omfattande omförhandlingar och omtolkningar av den anti-politiskt orienterade forskningspolitiska modellen med akademisk självorganisering som grundval. Dessa omfattande omförhandlingar och omtolkningar är också utgångspunkten för den här studien. Fokus i analysen ligger på hur förändringsdynamiken tog sig uttryck i omtolkningarna och omförhandlingarna av idéer om och förväntningar och krav på, vetenskapens roll i den polska forskningspolitiken mellan 1989-2011. Det empiriska material som ligger till grund för studien består av dels den tidskrift som KBN utgav månatligen och som kom att bli arenan för forskningspolitisk diskussion i landet, dels styrningsdokument från hela den studerade perioden. Med hjälp av en socialkonstruktionistisk ansats visar studien att idéer om och förväntningar och krav på vetenskapens roll omförhandlats och omtolkats dramatiskt under den studerade perioden, men också hur omförhandlingarna och omtolkningarna gått till. / In 1989, Polish research policy underwent transformation in the context of a broader societal transition from state socialism to democracy. KBN, Komitet Badan Naukowych (”The State Committee for Scientific Research”) was primarily responsible for the design of a new research policy and organization of the research system. In order to allay concerns about lingering state control, the Committee was to operate as a more or less autonomous body in relation to the workings of the Polish government. The Committee not only had responsibility for administering research grants, but also for research policy at the macro level to ensure academic freedom from political control. As a result the ambition of science policy was rather abruptly transformed from an instrumental view of science tied closely to societal progress under the Soviet regime to one recognising the intrinsic value of scientific knowledge. This transformed view of the role of science was not entirely new. It had strong roots in the political history and the structures and culture of the "old" research system, and more broadly among the Polish intelligentsia. However, several contextual factors acted to undermine the heralded ambition of autonomous scientific governance.  In the 1990s, economic conditions in Poland worsened.  In response mobilisation of public resources for the development of the market economy became an urgent imperative as did planning and preparation for the Poland’s accession to EU in 2004. These factors contributed to a yet another comprehensive reinterpretation and renegotiation of the role of science in Poland.  The empirical material that forms the basis for the study consists of both KBN’s periodical journal Sprawy Nauki that became the arena of science policy debate in the country and various governance documents from the study period. Using a social constructionist approach, this study analyses these transformational moments by focusing on how the dynamics of change found expression in the reinterpretations and renegotiations of the role of science in Polish research policy between 1989 and 2011.

Den polska forskningspolitiken har efter statssocialismens fall 1989 stått inför omfattande förändringar. Transformationen från den sovjetiska modellen för forskningspolitiskt styre, till formuleringen och implementeringen av en ny forskningspolitisk modell, innebar att KBN (Komitet Badan Naukowych, ”Forskningskommittén”) blev huvudansvarig för utformningen av den nya forskningspolitiken och organiseringen av forskningssystemet. Kommittén skulle fungera som en mer eller mindre autonom instans i förhållande till den polska regeringen, och hade inte bara hand om ansökningsprocesser om forskningsanslag, utan även forskningspolitiken på makronivå för att försäkra vetenskapens ”frihet” i förhållande till den politiska styrningen. Politikens relation till den vetenskapliga kunskapsproduktionen gick därmed på kort tid från att vila på ideal och värden som handlade om hur vetenskapen i första hand skulle bidra till samhällsnyttan, till ideal som snarare erkände dess egenvärde, allt formulerat och utarbetat i just det forskningspolitiska sammanhanget. Detta ideal hade dessutom stark förankring i den politiska historien, och de strukturer och kultur den ”gamla” forskningssystemen, forskningspolitiken och intelligentian i Polen präglades av. Snart började dock omfattande reformer av den polska forskningspolitiken ta form. Det tidiga nittiotalets sönderfallande ekonomi, där behovet av mobilisering av offentliga resurser för uppbyggnaden av marknadsekonomin upplevdes som angeläget, och efter det, förberedelserna inför EU-inträdet 2004, bidrog till omfattande omförhandlingar och omtolkningar av den anti-politiskt orienterade forskningspolitiska modellen med akademisk självorganisering som grundval. Dessa omfattande omförhandlingar och omtolkningar är också utgångspunkten för den här studien. Fokus i analysen ligger på hur förändringsdynamiken tog sig uttryck i omtolkningarna och omförhandlingarna av idéer om och förväntningar och krav på, vetenskapens roll i den polska forskningspolitiken mellan 1989-2011. Det empiriska material som ligger till grund för studien består av dels den tidskrift som KBN utgav månatligen och som kom att bli arenan för forskningspolitisk diskussion i landet, dels styrningsdokument från hela den studerade perioden. Med hjälp av en socialkonstruktionistisk ansats visar studien att idéer om och förväntningar och krav på vetenskapens roll omförhandlats och omtolkats dramatiskt under den studerade perioden, men också hur omförhandlingarna och omtolkningarna gått till. / In 1989, Polish research policy underwent transformation in the context of a broader societal transition from state socialism to democracy. KBN, Komitet Badan Naukowych (”The State Committee for Scientific Research”) was primarily responsible for the design of a new research policy and organization of the research system. In order to allay concerns about lingering state control, the Committee was to operate as a more or less autonomous body in relation to the workings of the Polish government. The Committee not only had responsibility for administering research grants, but also for research policy at the macro level to ensure academic freedom from political control. As a result the ambition of science policy was rather abruptly transformed from an instrumental view of science tied closely to societal progress under the Soviet regime to one recognising the intrinsic value of scientific knowledge. This transformed view of the role of science was not entirely new. It had strong roots in the political history and the structures and culture of the "old" research system, and more broadly among the Polish intelligentsia. However, several contextual factors acted to undermine the heralded ambition of autonomous scientific governance.  In the 1990s, economic conditions in Poland worsened.  In response mobilisation of public resources for the development of the market economy became an urgent imperative as did planning and preparation for the Poland’s accession to EU in 2004. These factors contributed to a yet another comprehensive reinterpretation and renegotiation of the role of science in Poland.  The empirical material that forms the basis for the study consists of both KBN’s periodical journal Sprawy Nauki that became the arena of science policy debate in the country and various governance documents from the study period. Using a social constructionist approach, this study analyses these transformational moments by focusing on how the dynamics of change found expression in the reinterpretations and renegotiations of the role of science in Polish research policy between 1989 and 2011.