Utredningen har sitt ursprung i ett uppdrag givet av Försvarsmakten till FHS att utreda formernaför studerandeinflytande i officersutbildningssystemet med anledning av att FHS även fått programansvarför yrkesofficersutbildningen.Syftet har varit att lämna ett förslag på ett för hela officersutbildningen sammanhållet system förstuderandeinflytande och en plan för dess implementering.Utredningen har huvudsakligen genomförts som en kvalitativ analys av författningar, styrdokumentoch aktuella arbetshandlingar. En värdering av FHS rådande system för studerandeinflytandehar också genomförts. Vidare innehåller en utredningen en fallstudie av hur studerandeinflytandetär organiserat vid ett civilt lärosäte med distribuerad utbildning.Utredningens förslag omfattar ett system för studerandeinflytande som har såväl en lokal somcentral dimension. De studerande i officersutbildningssystemet bör organiseras i en riksomfattandegemensam studentkår som inledningsvis utgår från Studentkåren FHS. Förslaget innebäräven att studerandeinflytandet framgent främst skall utövas i de organ i linjeorganisationen sombereder och beslutar i frågor som berör utbildningen och de studerandes situation.De förtroendevalda vid FM skolor och FHS skall ges möjlighet att under hösten 2006 konstituerasig. Fokus för studerandeinflytandet bör vara kvalitetsarbetet i den lokala dimensionen. / This report originates from a commission from the Swedish Armed Forces to the Swedish NationalDefence College (SNDC) to study the framework for student influence within the future officereducational systemThe purpose has been to propose a common system for student influence throughout the officereducational system and to present a plan for its implementation.The study has been realized through a qualitative analysis of laws and regulations, policy documentsand working documents. An assessment of the current system for student influence withinSNDC is also included. Furthermore the study contains a benchmark of the student influence systemof a civilian university, which perform distributed education.The reports proposal comprise a system for student influence that has a local as well as a centraliseddimension. The students should be organised in a nation-wide joint students association byway of introduction emanate from the current student association at SNDC. The proposal alsosuggests that the future student influence should generally be exercised through the preparatoryand decision-making bodies that are responsible for issues pertaining to the education and generalsituation of the students.The students elected representatives will during the autumn of 2006 be given the opportunity toconstitute itself. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förmågan till interoperabilitet ser ut i dag, mellanlogistiksystem i USA, Storbritannien, Tyskand och Sverige, utifrån en övergripande nivå.Uppsatsen grundar sig på litteraturstudier och har genomförts med utgångspunkt i manöverteorinoch teorin om operativ logistik.Den empiriska undersökningen består av en jämförelse av ländernas nyttjande av respektivelogistiksystem utifrån deras förmåga till flexibilitet, tempo och effektivitet. Den efterföljandeanalysen visar på eventuella likheter och skillnader. Hur dessa likheter/skillnader sedan påverkarländernas förmåga till interoperabilitet undersöks och därefter sker en analys för att visa hur derasförmågan till samarbete vid multinationella operationer ser ut i dag.Slutsatserna i uppsatsen besvarar delfrågorna:·  Vad finns det för likheter och skillnader i ländernas nyttjandet av respektivelogistiksystem?·  Hur påverkar likheterna/skillnaderna respektive lands förmåga till logistiskt samarbete? / When logistics is an important section in military operations, which today often take place inco-operation with other nations, it is of interest to examine what the capability ofinteroperability among logistic systems looks like. In this essay it will be done from an overalllevel comparing the logistic systems in the United States, Great Britain, Germany andSweden. This examination has its base in the theory of manoeuvre and the theory ofoperational logistics. It is based upon studies of literature on today’s existing doctrines andhandbooks.The examination consists of a comparison of how the countries use their logistic systemslooking at the capability for flexibility, tempo and efficiency and is based on the measuringinstrument that is in Annex 1. The following analysis shows similarities and differences in theways of using the logistic systems.How the similarities and differences will influence the countries’ capability of interoperabilitywill then be compared and analyzed with four variables (organization, command, equipmentand agreements) to show what the countries’ capability of co-operation in multinationaloperations looks like today. The measuring instrument for this analysis is also shown inAnnex 1.The conclusions at the end of the essay answer the initial questions:·  Are there any similarities and differences in how the countries are using thelogistic systems?The examination shows that the United States, Great Britain, Germany and Swedenuse respective logistic systems in similar ways. A possible difference that I have foundis in the capability of tempo and I am convinced that it is a passing stage because ofthe agreements NATO and other PfP-partners have made.·  How do the similarities and differences influence each country’s capability ofinteroperability?Those similarities that the examination basically shows point to a capability forinteroperability in a positive way.This essay ends with the conclusion that from a general point of view the United States, GreatBritain, Germany and Sweden probably have the capability to coordinate their logisticsystems on an overall level in multinational operations today. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06

Hensikten med denne oppgaven har vært å belyse de utfordringer vi står overfor når det gjelderå bekjempe den internasjonale terrorismen. Dette har blitt gjort gjennom å sammenligne USAsog EUs strategier mot terrorisme etter den 11. september 2001. Michael Manns IEMP modell(Ideological, Economical, Military, Political) har blitt benyttet for å kunne ”dele opp” strategieni flere naturlig avgrensede områder eller kategorier, for deretter å sammenligne de enkeltedelene hver for seg.Det er mange likheter, men også betydelige forskjeller mellom USAs og EUs strategier motterrorisme. Både USA og EU er enige om at kampen mot terrorisme på lang sikt handler om en”kamp om idéer”. Tilsynelatende hersker det likevel en ulik oppfatning om situasjonen, derUSA i større grad enn EU anser seg for å befinne seg i en ”krigstilstand”. Dette kommer tiluttrykk blant annet gjennom en mer offensiv og aggressiv språkbruk.De største forskjellene mellom USAs og EUs strategier finner vi blant de militære og depolitiske maktmidlene. USA viser en betydelig mer aktiv og offensiv innstilling både når detgjelder diplomatisk press og bruk av militærmakt, og de tar åpenlyst på seg en lederrolle iverden. De går heller ikke av veien for å aksjonere på egen hånd om nødvendig, uten å væreavhengig av FN eller andre land/organisasjoner. USA fremstår altså som mer ”unilaterale”,mens EU fremstår som mer ”multilaterale”. For begge er imidlertid et bredt internasjonaltsamarbeid en nøkkelingrediens, samtidig som begge strategiene fremhever betydningen av en”comprehensive approach”, der militærmakt bare utgjør en del av helheten. / The purpose of this thesis has been to explore the challenges we are facing todayconcerning the fight against international terrorism. By comparing the counterterrorismstrategies of the US and the EU after 2001, different views on how toapproach this problem can be discovered. Michael Mann’s IEMP model(Ideological, Economical, Military, Political) has been used as a tool to dividethe strategies into 4 areas or categories, and then a comparison has beenconducted within each of these areas.There are many similarities, but also substantial differences between the US andEU strategies for combating terrorism. They both agree that the fight againstterrorism in the long term is about a “struggle for ideas”. Nevertheless, it seemsthey have a different view on the situation, where the Americans considerthemselves to be more in a state of war. This is expressed in several ways, oneof them being through more aggressive language.The biggest differences between the US and EU strategies can be found in themilitary and political areas. The US is displaying a substantially more active andaggressive attitude, both in terms of diplomatic pressure and the use of militaryforces, and they are openly taking the lead in the world community. They willact alone if necessary, independent of the UN or other organizations/nations. Tosummarize, the US appears more unilateral and the EU appears moremultilateral. However, broad international cooperation is a key ingredient forboth of them, and both strategies emphasize the importance of a comprehensiveapproach, where the use of military force is only a part of the solution. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06

Gerillakrigföring som metod i konflikter som inte är mellanstatliga är aktuella att studera ur ett svensktperspektiv. Ett ökat internationellt militärt åtagande föranleder valet av ämne, samtidigt som okonventionellatillvägagångssätt omgärdas av fascination. Uppsatsen undersöker vilka faktorer som ligger bakomframgångar med gerillakrigföring, i syfte att öka medvetenheten om de företeelser som behöver uppmärksammasi en konflikt med gerillakrigsinslag.I arbetet utnyttjas en induktiv metod kombinerad med fallstudier. Inledningsvis skapas en definitionsgrundför gerillakrigföring. Därefter prövas teorin om krigföringens principer som framgångselement på krigen iAlgeriet (1954-62) samt Malaysia (1948-57). De viktigaste resultaten är att framgångsfaktorer på taktisknivå skiljer sig marginellt mellan gerillakrigföring och konventionell krigföring. Vidare har interaktionenmellan civilbefolkningen, motivet för kamp och aktörerna som brukar gerillametoder framkommit somytterst väsentlig för utgången av de studerade konflikterna.Problemställningen för undersökningen är: Beror det på krigföringens principer att gerillataktik kan varaframgångsrik? Den avslutande diskussionen konstaterar att vid ett möte med okonventionella metodermåste hela existensen för en konflikt beaktas. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Vad har hänt i den offentliga debatten kring svensk utrikes- och säkerhetspolitik? Utifrån teorin ommassmedias betydelse för offentlig debatt, textgranskas kommentarer och debattartiklar och intervjuasföreträdare för massmedia för att få svaret på detta. Avsikten är att presentera vad och hur svensk politiskdagspress väljer att debattera svensk utrikes- och säkerhetspolitik samt varför just detta innehåll debatteras.Undersökningen visar att massmedia vill vara med och sätta den säkerhetspolitiska dagordningen, menatt detta inte är enkelt inom detta traditionstyngda politikområde. Den svenska säkerhetspolitiska debattendomineras helt och hållet av frågorna kring Sveriges neutralitet och alliansfrihet, där det råder en mycketuttrycklig historisk motsättning mellan opinion och regeringsparti. En slutsats är att den politiska oenighetenom Sveriges framtida säkerhetspolitik är bestående och så länge ingenting påtagligt inträffar som förändrardenna situation, så kommer media få svårt att dra i gång en diskussion som på allvar engagerar beslutsfattareoch medborgare. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Idag påtalar våra högsta militära chefer att grunden för Försvarsmakten är förmåga till att kunna genomföra väpnadstrid. Samtidigt påtalas det av samma chefer att våra insatsförbands ska ha samma förmåga nationellt sominternationellt. I denna uppsats analyseras den svenska marinen i allmänhet och amfibiekåren i synnerhet i dettaavseende. Har den svenska amfibiekåren förmåga till att genomföra en internationell amfibieoperation i krig därväpnad strid är i fokus?William S Linds teori (Linds teori) i Maneuver Warfare Handbook har haft en central roll i uppsatsen då den haranvänds som teorianknytning för att kunna besvara frågeställningarna. Efter att ha försökt falsifiera Linds teori såanvänds Linds teori som analysverktyg vid undersökningen av vår svenska marins förmågor i allmänhet ochamfibiekårens förmågor i synnerhet.Metoden som har används är en kvalitativ textanalys i en iterativ process med en hermeneutisk arbetsgång därproblemformuleringen har förändrats i takt med analysen om vad som är möjligt att rent empiriskt svara på.Det empiriska materialet har i huvudsak varit doktriner, militärstrategiska skrivelser, föreläsningar samt tidigareC-uppsatser som har en stark spårbarhet till problemställningen.Mina slutsatser är att den svenska marinen/amfibiekåren saknar förmågor för att kunna genomföra en internationellamfibieoperation i krig där väpnad strid är i fokus. De förmågor som saknas och som bör utvecklas är att; 1. Kunnaleda/ledas i en internationell amfibieoperation p.g.a. avsaknad av ett NATO kompatibelt lednings- och krypteratsambandssystem. 2. Kunna genomföra taktiska lufttransporter p.g.a. bristande lufttransportsresurser 3. Kunnagenomföra taktiska landtransporter p.g.a. bristande resurser avseende splitterskyddade fordon. 4. Kunna bekämpamarkmål från havet p.g.a. avsaknad av sjöburen markrobot, grövre fartygsartilleri samt avsaknad av marinflyg medvapensystem för markmål. 5. Kunna understödja alla ingående förband i en amfibieoperation med logistikresurserp.g.a. brist på lämpliga logistikplattformar (större fartyg). Marinen saknar även egna större sjötransportresurser. / Today, our supreme military commanders declare that the Swedish ArmedForces main ability is the capacity to conduct armed combat. At the same timethey also declare that the Swedish main fighting units should be able to do soboth nationally and internationally. In this matters I will in this essay analysethe Swedish Navy in general and the Swedish Amphibious Corps in particular.Does the Swedish Amphibious Corps have the ability to conduct aninternational amphibious operation in war where armed combat is in focus?The theory of William S Lind in Maneuver Warfare Handbook (Lind’s theory)has had a central part in this essay. Lind’s theory has been used as a theorylink to answer the questions. After having tried to falsify Lind’s theory, histheory has been used as an analysis tool in the examination of the abilities inthe Swedish Navy in general and the Swedish Amphibious Corps in particular.The method that had been used is a qualitative text analysis in an iterativeprocess with a hermeneutic working process and the problem formulation haschanged over time at the rate with witch it has been analysed as to what isempirically possible to answer.The material has in general consisted of doctrines, military strategic writs,lectures and earlier essays with a strong connection to this essay.My final conclusions are that the Swedish Navy/Amphibious Corps has alacking ability to conduct an international amphibious operation in war wherearmed combat is in focus. The main missing abilities are:1. Being able to command/be commanded in an international amphibiousoperation on account of lacking a command and control system that iscompatible with NATO.2. Being able to conduct tactical air transportations on account of lackingair transportation resources.3. Being able to conduct tactical land transportations on account oflacking armoured vehicle resources.4. Being able to engage ground targets from the sea on account of lackinga weapon system that can suppress land targets from the sea and air.5. Being able to conduct service support of all participating units in anamphibious operation on account of lacking suitable logistic platforms(larger ships).Last but not least, the Swedish Navy has not the ability to conduct larger trooptransportations at sea. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Den indirekte metode er et sentralt begrep innenfor manøverteorien. Begrepets innhold ersannsynligvis like gammelt som krigføring i seg selv. Allikevel var det Basil Henry Liddell Hartsom etablerte begrepet som sådan og fylte det med et innhold. Mange andre militærteoretikere førog etter Liddell Hart har også beskrevet en indirekte tilnærming til krigføring.USA har i perioden etter den kalde krigens slutt manifestert sin posisjon som verdens ledendemilitærmakt. Operasjon ”Desert Storm” i 1991 er av mange kategorisert som et eksempel på USAsin metodiske tilnærming til krigføring hvor krigen skal vinnes gjennom en massivstyrkeoverlegenhet som nøye orkestreres mot en motstander. Operasjon ”Iraqi Freedom” visteverden en noe annerledes tilnærming enn det man var vant med fra USA sin side.Hensikten med studien er å komme frem til en sammenfatning av begrepet den indirekte metode.Videre er hensikten å vurdere hvorvidt koalisjonen med USA i spissen brukte metoden i operasjon”Iraqi Freedom”. Til slutt er hensikten å vurdere om sammenfatningen av begrepet har blittendret med bakgrunn i studien av operasjon "Iraqi Freedom".Studien besvares ved å granske følgende spørsmål: Hva er essensen av begrepet den indirektemetode ? I hvilken grad ble den indirekte metode brukt av koalisjonsstyrkene under operasjon”Iraqi Freedom” ? Har operasjon ”Iraqi Freedom” gitt grunnlag for å beskrive den indirektemetode på en annen måte ? / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Syftet med uppsatsen är att beskriva uppdragstaktikens uppkomst och bakgrund samt när börjadeden tillämpas i Sverige som ledningsfilosofi och på vilket sätt bidrar dagens officersutbildningssystemtill att uppdragstaktik kan används i den svenska försvarsmakten. Med ledningsfilosofiavses ett förhållningssätt, mer än bara en metod. Inom ramen för syftet är följande frågeställningarintressanta och värda att försöka besvara:• När uppstod uppdragstaktik och när började den tillämpas i Sverigesom ledningsfilosofi och således också som ledningsmetod?• På vilket sätt bör officersutbildningssystemet vara utformat ochstrukturerat för att säkerställa att de utbildade officerarna kan leda ochbli ledda enligt uppdragstaktikens grundtankar?• Är vårt officersutbildningssystem anpassat och utformat för att få fram officerare somanvänder uppdragstaktik som ledningsfilosofi och ledningsmetod? / It´s hard to find an equivalent meaning for the Swedish expressionUppdragstaktik in the English vocabulary. The German expression isAuftragstaktik and is rather easy to compare and understand from a Swedishpoint of view. The expression that lies near at hand is mission-type-orders ormission-order tactics. This paper is about Uppdragstaktik, or Auftragstaktik,or mission-order tactics and its connection to the Swedish system of trainingofficers. The purpose is to describe the origin and background of missionordertactics and when it started to be used in Sweden as a philosophy tocommand military units, but also in what way the Swedish system of trainingofficers contributes so that the philosophy can be used in the Swedish armedforces.In trying do that I have examined different levels of officers training byinterviewing both instructors and students in order to find out what they thinkabout how to train to fulfil the mission of producing officers who can act in asystem who is using mission-order tactics as its main philosophy forcommanding individuals and units. I have also read doctrines and othermilitary publications to see if I could find out what they are saying about thesame subject. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Ominriktningen från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar ställer nya krav och villkor påframtidens materielförsörjning av försvarsmateriel. I huvudsak kommer de nuvarandeanskaffningsformerna att bibehållas men samtidigt har några möjliga, alternativaförsörjningsprinciper identifierats, en av dom är leasing.Syftet med denna uppsats är att, induktivt, analysera om leasing är en möjlig försörjningsprincipför försvarsmateriel. Analysen utgår från frågeställningarna om leasing kan ersätta/kompletteradagens anskaffningsformer, vad som krävs och i vilka former. Dessutom analyseras vilkabegränsningar och konsekvenser ett användande av leasing kan innebära för Försvarsmaktensförmågor vid ett förändrat omvärldsläge, nationellt och internationellt. Analysen genomförs medtyngdpunkt på makronivån, helhetsförståelse, och som en principdiskussion. Uppsatsen tar sinteoretiska utgångspunkt i ett systemteoretiskt perspektiv och bygger på kvalitativ metod. Härvidhar den huvudsakliga tekniken utgjorts av respondentundersökning (samtalsintervju), vilket harkompletterats med litteraturstudier.Den övergripande slutsatsen är att leasing är en möjlig försörjningsprincip, främst somkomplement till dagens anskaffningsformer. I sammanhanget avses främst operationell leasing avstandardbetonade materielsystem, t ex lastbilssystem, och under lägsta konfliktnivån, fred. / The transformation from an “anti-invasion” defence to an operations-orienteddefence sets new demands and new conditions for the future procurement ofdefence materiel and equipment. Principally, the present forms of procurementwill be retained, but at the same time some possible alternative principles ofprocurement have been identified, one of them being leasing.The purpose of this essay is, by using an inductive approach, to analyse ifleasing is a possible principle for the procurement of defence materiel andequipment. The analysis takes its starting point from the questions if leasingcan replace or complement the present forms of procurement, what this woulddemand and in which forms it would be. Furthermore, analysis has been madeof which limitations and consequences the use of leasing may imply for thecapabilities of the Swedish Armed Forces during a change of the situation inthe world, nationally and internationally. The analysis has been made with itscentre of gravity on the macro-level, an overall understanding, and as adiscussion of principles. The essay takes its theoretical point of departure froma systems-theoretical perspective and is based on a qualitative method.Through this, the main technique has been by interviewing respondents, whichhas been supplemented with study and analysis of relevant literature.The overarching conclusion is that leasing is a possible principle ofprocurement, principally as a complement to the present forms of procurement.In this context, it implies the use of operational leasing of more standardizedmateriel systems, for example the leasing of trucks, and during the lowest levelof conflict, peace. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Många hävdar att terrordåden i USA den 11 september 2001 förändrade världen. Efter dessahändelser har det i Sverige förts en debatt om hotet från terrorism och hur detta hot kan förståsoch hanteras. Av debatten kan man tolka att samhället i många stycken verkar ha en bristandeberedskap och förmåga att hantera detta hot och att de politiska åtgärderna visar tecken på bådeutredning, traditionell retorik och solidaritet med USA och det övriga världssamfundet i desskamp mot terrorismen. Kan en kamp mot terrorismen vinnas eller föder kampen i sig bara nyterrorism? Den här uppsatsen undersöker vilka säkerhetspolitiska mål och medel som Sverigeinom ramen för EU har formulerat efter den 11 september 2001. Med anledning av att EU idecember 2003 antog en nya säkerhetsstrategi kan en ytterligare brytpunkt när det gällereuropeisk säkerhetspolitik möjligen skönjas. Undersökningen görs därför fram till den 31december 2003. Resultaten redovisas som svar på två frågeställningar om kärnpunkterna när detgäller mål och medel och hur dessa har utvecklats över tiden. Jag prövar även om slutsatserna ommål och medel kan förklaras utifrån Ian Manners teori om EU:s normativa bas. Avslutningsvisför jag en fri kritisk diskussion avseende undersökningsresultatet.Välkommen! / Many scientists argue that the terrorist attacks on 11 September changed theworld. After these attacks there was also a debate in Sweden about the threatsof terrorism and how to deal with it. According to this debate, it is quite clearthat society has limited capabilities and that the political actions taken werebased on analyses, traditional rhetoric as well as on solidarity with the US andthe rest of the international community in the war on terrorism. Can a war onterrorism be won or does the war itself give birth to new terrorism?This essay examines the Swedish security policy comprising aimsand means from 11 September 2001, within the framework of the EuropeanUnion. Due to fact that the European Union signed a new security strategy inDecember 2003, the investigation is extended to 31 December 2003. Theconclusion of this essay is the result of answering two principal questions aboutaims and means and their development over the time studied. I also test if theaims and means could be explained by Ian Manner’s theory on the EuropeanUnion’s normative basis. In conclusion, I present a free discussion about theexamined results. Welcome! / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04