Statsmakternas krav på ökad samordning mellan olika myndigheter och förmåga tillgemensamma insatser ställer krav på förståelse för organisationernas sätt att leda verksamheten,framförallt vid olika typer av kriser. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen av hurförsvarsmakten och den kommunala räddningstjänsten avser att leda och genomföra sinainsatser ur ett doktrinärt perspektiv och om eventuella skillnader kan förklaras i termer avuppdragsstyrning och detaljstyrning. Studien är nutidsorienterad och tar sin utgångspunkt idagens gällande doktriner eller motsvarande litteratur. Den teoretiska utgångspunkten utgår frånledarskapsteorin om ledarskap och ledarstilar.Resultatet visar att skillnaderna mellan Försvarsmaltens och den kommunala räddningstjänstensdoktrinära syn på metoder för ledning av genomförande verksamhet är relativt små, och att detfinns samsyn i avseende tillämpning av ledarskapets grundläggande element. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Hensikten med denne studien er å undersøke om agentteori kan anvendes til å skapeen konseptuel forståelse av interaksjonen mellom de militærteoretiske krigføringsnivåene.Det metodiske rammeverket til Bacharach (1989) for testing av teorierbenyttes for å teste agentteorien i en militærteoretisk kontekst. Studiens behov forempiri hentes fra Gulf-krigen 1991.Studien gir indikasjoner om at agentteorien har potensial til å bidra til en utvikletforståelse av interaksjonen mellom de militærteoretiske krigføringsnivåene. Teorienhar sin opprinnelse i det økonomisk-administrative forskningsområdet, og den kreverbearbeiding for å kunne anvendes i det militærteoretiske forskningsområdet. Dettegjelder spesielt operasjonaliseringen av kontraktsmetaforen, teoriens forutsetningerom opportunisme, informasjon som handelsvare, informasjonsasymmetri mellomprinsipal og agent, samt teoriens proposisjoner. Dette til tross, synes teoriens grunnleggendeforklaringsmekanisme å ha et fruktbart potensial, spesielt i situasjoner dermarkedsmetaforen kan være relevant. I militære organisasjoner som tradisjonelt harsterk organisasjonskultur, er doktrinebasert og består av internaliserte organisasjonsmedlemmer,samt under spesielle politiske forhold, vil potensialet kunne modereres.På den andre side vil styrken i aktørenes egne agendaer, heterogene og komplekseorganisasjonsformer og mangelfull implementering av overordnede dokumenter,samt politisk stabile forhold antyde muligheter for et økt teoretisk potensial. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Under det kalla krigets dagar var en stor del av världens uppmärksamhet riktad mot de tvåsupermakterna och den dialog som utväxlades dem emellan. Betydelsen av Förenta Nationernaoch FN:s säkerhetsråd var bl.a. att utgöra en diskussionsarena för dessa parter.Efter kalla krigets slut och ett paradigmskifte från ett bipolärt säkerhetssystem till ett multipolärtmed amerikansk hegemoni, har FN som organisation hamnat i rampljuset under många av dekonflikter som vi har beskådat under perioden efter 1989.Denna uppsats har som ambition att söka svar på hur de permanenta medlemmarna i FörentaNationernas Säkerhetsråd ser på Förenta Nationernas roll 2001 jämfört med under det kalla kriget1980. Svaret på frågeställningen skall erhållas genom en kvalitativ textanalys av tre tal, som depermanenta medlemmarna har hållit för FN:s generalförsamling under perioden 1980 till 2001. / During the days of the cold war, almost nothing was going on in the Security Council when itcame to items about creating a safer environment and long- term solutions to conflicts aroundthe world. The main reason was probably the locked positions between the two super powers;the United States and the Soviet Union, which resulted in the fact that when one of thecontracting parties raised a resolution proposal in the Security Council, the other partynormally raised their veto on the issue and the decision procedure was blocked.After the cold war all of this changed and the locked positions between the two super powersceased to exist, together with the Warsaw alliance, which opened up new possibilities for theorganisation when it came down to firm actions towards the Iraqi leadership when theyintervened in Kuwait in August 1990. All of a sudden the world was acting unitedly against aviolation of the UN Charter and all members of the P5 expressed superlative judgment on theact of the UN and the positive foresight of the role for UNSC when it came to conflictprevention, conducting international law and order and creating a safe and securedenvironment for all nations, big or small.Among other items on the UN agenda at that moment were the economic gap between thesouthern and northern areas of the globe, and of course, a solution to the conflict betweenIsrael and the Palestinians.This essay tries to describe the view of each permanent member of the Security Council in theUnited Nations, when it comes to the organisation’s abilities or suitability in three differentroles, such as the instrumental role, the arena and as an actor in international peace-building. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Överste John A. Warden III (USAF) har sedan 1980-talet utvecklat en teori om hur enfiende på bästa sätt kan besegras. Hans teori grundar sig på att problemet angripsdeduktivt, d.v.s. man börjar resonemanget från det allmänna ner till det enskilda. Vidarebaserar sig hans teori på att fienden består av ett system som i sin tur kan indelas idelsystem. Att identifiera de rätta tyngdpunkterna hos fienden är en bärande tanke iteorin och avslutningsvis skall fienden, fysiskt eller psykiskt, påverkas genom parallellkrigföring till att göra de medgivanden som eftersträvas. Warden fäster även stor vikt vidde möjligheter som uppstår i och med att modern teknik blir tillgänglig.Två konflikter, Gulfkriget 1990-1991 och Irakkriget 2003, utgör den empiriska studiensom skall ligga till grund för att besvara frågan om luftoperationerna genomfördes påsamma sätt, om man betraktar dem utifrån Wardens teori. I fallstudien används debärande tankarna i Wardens teori som variabler. Studien visar att luftoperationerna tillstörsta delen genomfördes på ett likartat sätt. Avslutningsvis förs en diskussion där detframgår att Wardens teori innehåller stora mått av allmängiltighet. Diskussionen påvisarockså möjligheterna för en liten stat med begränsade resurser att tillämpa Wardens teori. / Colonel John A. Warden III (USAF ret.) has since 1988 developed a theoryregarding how the enemy best can be defeated. His work is based on a deductiveapproach, i.e. one starts with the general picture and follows the trail down towardsthe smallest detail. The foundation of his theory is the enemy can be regarded as asystem which can be divided into subsystems. The process of determining centersof gravity is the central importance for the theory. The ultimate goal is to imposeour will on the enemy through parallel warfare and thus inflicting physical orpsychological damage to him. Warden credits new technology as a great enablerfor new opportunities.The empirical study consists of two cases, the Gulf War 1990-1991 and the IraqWar 2003. This study structures the basics concepts enabling the question to beanswered; Were both air operations in the wars conducted in accordance withWardens’ theory? The core element of Wardens’ theory will be used as variables inthe empirical study. This thesis will close with a discussion regarding the universalapplicability of Wardens’ theory. The discussion will also include the subject ofhow smaller nations with limited resources can apply Wardens’ theory. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Syftet med denna uppsats är att visa hur den svenska statsmakten styr Försvarsmakten. Uppsatsenundersöker om det finns någon fastställd nomenklatur eller strategiska imperativ och i så fall vilkade är. Svensk militärstrategisk doktrin ställs i relation till den franske generalen André Beaufresstrategiska tangentbord.Uppsatsen består huvudsakligen av tre fallstudier där Sveriges riksdag och regering beslutat attsvenska militära förband skall deltaga i internationella operationer för ökad säkerhet i berördregion.Studien visar att det inte sker någon styrning från statsmakterna med hjälp av strategiska imperativutan att denna styrning endast är av administrativ karaktär. Det visar sig dock att undergynnsamma förutsättningar kan beslutprocessen om insats med svensk militär trupp genomförasmed relativt kort förvarningstid. / The purpose of this essay is to show how the Swedish parliament andgovernment rules it’s Armed Forces. The essay investigates if any approvednomenclature or strategic imperatives are used and if so, which theseimperatives are. The Swedish military strategic doctrine is compared to theprinciples of the French General André Beaufre´s strategic keyboard.The essay consists mainly of three case studies in which the Swedishparliament and government have decided to contribute with Swedish militaryunits in international operations for increased security in the region in question.The study shows that the Armed Forces are not governed by any strategicimperative from the political level. Imperatives given are only administrativeby nature. However, it has been found that within favourable conditions theprocess from a political decision could be carried out within a relatively shortperiod of time. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04

Uppsatsen ställer frågan om teorin d.v.s. nu gällande doktriner stämmer överens med verklighetenoch i fall de inte stämmer överens – vad skiljer de åt? Inledningsvis görs en kort tillbakablick överhur samverkan mellan US Army och US Air Force har genomförts sedan andra världskriget. Uppsatsensfallstudie omfattar de båda försvarsgrenarnas samverkan och syn på Airpower under Irakkriget2003. Uppsatsen avslutas med en diskussion rörande den svenska försvarsmaktens möjligheteroch förmåga när det gäller integrering av markstridskrafter och flygstridskrafter.Frågeställningar som besvaras är:• Existerar det doktrinära avvikelser mellan US Air Force och US Army vad gäller synen påAirpower och dess tillämpning?• Finns det skillnader mellan rådande doktriner och hur samverkan mellan luft- och markstridskrafterhar genomförts i en skarp operation?• Hur långt har den amerikanska försvarsmakten kommit inom luft-markintegrationen?• Finns det andra faktorer som styr uppträdandet än doktriner?• Vilka slutsatser från studien kan den svenska försvarsmakten ha nytta av i sin utvecklinginom området luft-markintegration?Slutsatsen är att det fortfarande existerar skillnader mellan US Army och US Air Force såväl ideras doktriner som i deras tillämpning under krig. Skälet till detta är att man inte, ännu, har fullföljtsin transformering fullt ut till en totalintegrerad försvarsmakt.Den svenska försvarsmakten har en lång väg att vandra och bör snarast påskynda denna process.Några handfasta förslag lämnas för att påskynda denna utveckling. / The thesis starts with a historical background of the doctrine development in boththe US Air Force and the US Army. It concludes that there was a joint understandingduring the Second World War but their view during the Cold war seemed todepart.The current doctrines are studied and examined. The conclusion in this part is thatthere is a discrepancy regarding where on the battlefield the decisive action willtake place. The US Air Force emphasize the importance of the battle in the Deepoperations area while the US Army emphasize the battle in the Close operationsarea.After this doctrine study, Operation Iraqi Freedom (OIF) is studied. The jointintegration during OIF is examined with the focus on the use of Airpower in theair-land arena. The conclusion is that never in the history of Airpower has theintegration with landpower been higher.A discussion regarding the results from the earlier chapters concludes that whilethe US is a (the only?!) superpower also in the joint operations arena, there arestill some lessons to be learned and some areas of potential improvement.The thesis concludes with a reflection regarding the Swedish Armed Forces capabilitiesand possibilities in the air-land integration arena. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04

”Från invärtes till utvärtes”.1Det är orden som Håkan Juholt nyttjar för att beskrivaförsvarsmaktens nya inriktning. Han vill se en försvarsmakt som kan sättas in omedelbartinternationellt likväl som nationellt. Kraven på fältarbetsfunktionen anses ha ökat markant då viinte länge fullt ut kan stödja oss på totalförsvaret.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl våra fältarbetsförmågor överensstämmer med avvåra huvudmän2 efterfrågade. Dessutom skall uppsatsen belysa hur brukarna3 ser på behovet avfältarbetsförmågor nu och i framtiden. Huvudfrågan för uppsatser är Har fältarbetsfunktionen deförmågor och kompetenser som dess brukare efterfrågar?Då uppsatsen för fram människors upplevelser och erfarenheter har den en kvalitativdeskriptiv ansats. Frågeställningens karaktär kombinerat med dess militära omfattning göratt jag anser det naturligt att knyta uppsatsen till manöverteorin.Resultatet påvisar att en viss specialisering inom funktionen är oundviklig och nödvändig föratt möta upp kraven som ställs internationellt, men det får inte ta fokus ifrån den väpnade striden.Faran i att göra ”hotspots” till hotbild och utveckla förmågor efter behoven som då efterfrågas kaninnebära stora begränsningar för krigsföringsförmågan. / ”From internal to external”: These are the words of Håkan Juholt, as hedescribes the defence forces new direction. He wants to see a defenceforce, which immediately can be deployed both nationally andinternationally. The demands on the engineering function has notablyincreased as the army no longer fully can rely on the “total defencestrategy” to support its missions.The aim of this paper is to investigate how well the army’s engineeringcapabilities meet the demands of its executives. It will also show what theusers think of the need for engineering capabilities now and in the future.The main question in this paper is “Does the engineering function havethe capabilities and the competences its users require?”As this paper presents peoples experience it has a qualitative anddescriptive approach. The nature of the questions in this paper, togetherwith military scope made it natural to connect it to the manoeuvre warfaretheory.The results of the investigation shows that a certain specialization withinthe function is inevitable and necessary in order to meet the demands frominternational missions; however, this must not let focus slip from armedcombat capabilities. There is a danger in letting today’s “hot spots” set thestandards for the engineering corps, as this may lead to limiting the futurecapabilities of warfare, as the organization becomes to under dimensionedto handle a full-scale conflict. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04

Har storleken någon betydelse?Enligt den amerikanske marina militärteoretikern Milan N. Vego har den detvad avser fartyg vid mellanstatliga konflikter i kustnära farvatten.Denna uppsats syftar till att svara på frågan om samma förhållanden gäller vidPeace Support Operations (PSO).Uppsatsen analyserar Vegos tes, små ytstridsfartygs egenskaper, kraven vidPSO:s och de fall där små ytstridsenheter har verkat vid PSO:s.Slutligen värderas analyserade fakta och frågan besvaras. / The fast patrol boat (FPB) has played an important role in the cold war and inits aftermath. In recent years though, we have seen a development where theFPB:s are disappearing in nation after nation. The American naval theoristMilan N. Vego claims that the FPB:s have a natural role in naval operations innarrow seas during wartime. This essay is trying to answer the question ofwhether this is also true in peace support operations (PSO).Since wartime operations and PSO:s differ in both it’s goals and it’s methods Ihad to break down the methods in to functions. The functions are; anti surfacewarfare (ASuW), anti submarine warfare (ASW), anti air warfare (AAW), minecounter measurements (MCM), command and control (C²) and other functions.To answer the question I started to examine the abilities of the FPB:s, to findout it’s strengths and it’s weaknesses. In the next step I described and examinedthe demands in a PSO with emphasis on the naval tasks. I also tried toanticipate what future PSO:s will probably look like.My next step was to examine the three known cases where FPB:s haveparticipated in PSO:s. Each case was studied and described as a separate case.Finally I have tried to value to what extent the wartime functions have beenused in the studied PSO:s. I then discussed what functions I deemed wasnecessary in order to conduct the PSO:s. My next step was to estimate whetherthe studied cases corresponds to estimated future PSO:s.My conclusion is that the FPB:s are a valuable asset in PSO as well as inwartime operations. The reason for the decline of FPB:s in European navies hasnot been answered in this essay, nor the consequences. This is an interestingsubject for further investigation. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04

Denna undersökning presenterar och analyserar president Putins retorik i kampen mot terrorism i anslutning tillterrordåden 11 september, 2001 i USA och gisslandramat i Moskva ett drygt år senare.Undersökningen tar sin utgångspunkt i den ryska terroristdefinition och de principer för kampen mot terrorismensom framgår av den ryska säkerhetsdoktrinen från 2000 samt terroristlagen från 1998. Undersökningensförhållningssätt till den ryska terrorismen är det som formulerats av Ekaterina Stepanova. I undersökningenutnyttjas de teoretiska perspektiven realism- och liberalism för att fördjupa analysen av Putins retorik.Analysen visar att det officiella ryska förhållningssättet till kampen mot terrorism har förändrats efter den 11september. Putin har utvecklat en retorik som regelmässigt söker att utöka det internationella samarbetet påterroristbekämpningens område. De åtgärder som lyfts fram är både i det korta tidsperspektivet att förnekaterrororganisationer deras möjligheter till finansiering och tillgång till fristäder men även långsiktiga åtgärder somverkar för att förhindra terrorismens uppkomst genom en rättvisare fördelningspolitik.Detta påtagligt liberalt präglade budskap får dock initialt i de omedelbara kommentarerna efter terrordåden ståtillbaka för en tydligare realistiskt färgad retorik där militär makt intar en central plats i reaktionen. / This research paper analyses president Putins´s verbal policy regarding thethreat of terrorism in the aftermath of the terrorist attacks of 9/11 2001 in theUSA and the siege at Dubrovka in Moscow in the following year.The contextual framework for the study is made up by the official definitionsof terrorism and the measures to counter terrorism taken from the 2000Russian National Security Concept and the 1998 federal law on the fightagainst terrorism, whom all represents a official Russian pre 9/11 view ofterrorism. The work of Russian researcher Ekaterina Stepanova provides thenecessary understanding of the terrorist threat that Russia faces today. Thefundamentals of international relations realist- and liberal theory applicable tothe verbal politics in the fight against terrorism are used in order to furtherdeepen the analysis.The result of the study shows that 9/11 marked a shift in the Russian policy.Putin has developed an enhanced relationship to international cooperation.The role of international cooperation is being emphasized in both direct, shorttime measures in order to deprive the terrorists their funding and safe havens,but also in more long-term initiatives in order to combat the rots of terrorism.Such measures are being described as the fight against poverty and unequaldistribution of wealth within and among states. Although the terrorists areregularly being described as Islamic fundamentalist this is not specificallyaddressed in the measures described as crucial in the fight against terrorism.The same rhetoric message is applied on Chechnya, the domestic source ofterrorism, as in the international environment when it comes to discussinglong-term priorities.But this development of a more liberal perspective is Putin´s second waverhetoric’s. The initial reaction of the terrorist acts has more of a realistapproach. Military force is being brought forward as the preferred reactivemeasure and the terrorists are to be annihilated before any further steps are tobe taken. The terrorist threat is being described in terms of almostoverwhelming power, and the response called upon is a massive mobilisationof force in order to put an end to this threat. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04

Sedan 1980 talet har det inom den militära utbildningen i västvärlden och då främst i USA blivitallt mer fokuserat på manöverkrigföring och manöverteori. Även i den svenska utbildningen ärmanöverteorin central numera. Den svenska militärstrategiska doktrinen anger attmanövertänkande skall vara det som den svenska försvarsmakten har som konceptuella grund. Vidstudier av manöverkrigföring och manöverteorier är det oftast krigshistoriska exempel som tas ianspråk. Av naturliga skäl är det oftast de stora krigen och slagen under de två världskrigen somanalyseras. Historiskt har den tyska och israeliska krigföringen gått i främsta leden när det gällermanöverkrigföring. Av den anledningen har jag valt att analysera ett mindre och begränsat krigoch se hur dessa teorier passar in på detta krig. Mitt syfte är alltså att se om vi kan klassificerakriget mellan Storbritannien och Argentina 1982, som ett krig enligt de teorier som vi idaganvänder i vår militär utbildning. Jag kommer att beskriva teorierna för krigföringen och därefterpresenterar jag en kortfattad beskrivning av Falklandskrigets viktigaste händelser.I analysen konstaterar jag att det inte går att ge något helt klart svar på vilken typ av krigföringsom användes under Falklandskriget. Både Storbritannien och Argentina hade en blandning avmanöverkrig och utnötningskrigföring. Slutsatsen av uppsatsen ger att klassificeringen av kriget äratt det var ett utnötningskrig som hade inslag av manöverkrigföring / Since 1980 there has been a focus on manoeuvre warfare and manoeuvretheory, especially in the USA. In the Swedish military education, manoeuvretheory now also plays a central part. The Swedish military strategic doctrinestates that manoeuvre thinking is to be the conceptual base for the Swedisharmed forces. When we study manoeuvre warfare and manoeuvre theory, weoften use military history and the classical battle as the sources to study. Fornatural reasons it is usually the big wars and battles that have been in focus,especially World War I and II. Historically, the German and the Israeli schoolsof warfighting have played a key part of developing the art of manoeuvrewarfare. For that reason I have chosen to study and analyse a smaller war withmuch more limited circumstances. The purpose of the study is to see if thetheory fits into this small war.My purpose for this composition is to see if we can classify the war betweenGreat Britain and Argentina in 1982, the Falklands war, as a war with thetheories that we use today in our military education. To begin with I willdescribe the two theories of warfighting, manoeuvre warfare and attritionwarfare, after that I will present a short description of the most vital case in theFalklands war.In my analysis, I have discovered that there is no clear picture of how we canclassify the type of warfare that was used in the Falklands war. Both GreatBritain and Argentina accomplished the war with a mixture of the two methodsof warfighting. To begin with there were signs of manoeuvre warfare, but asthe war went on the more indication of attrition warfare appears.The conclusion of the composition is that the Falklands war was an attritionwar with elements of manoeuvre warfare. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04