De direkta bekämpningssystemen har stundtals ifrågasatts under Försvarsmaktens ominriktning mot detnätverksbaserade försvaret (NBF). Detta har framförallt gällt enskilda typer av plattformar som t exstridsvagnen. De förmågor som de direkta bekämpningssystemen har idag sägs i framtiden kunna helt ellerdelvis övertas av indirekta bekämpningssystem med precisionsförmåga. Ett av nyckelorden härvidlag ärlångräckviddighet, d v s porté på 100 km och däröver. Uppsatsen har undersökt behovet av direktabekämpningssystem på det framtida slagfältet. Metoden som användes var en kvalitativ metod med enkonstruktiv disposition, och som teorigrund utnyttjades tre av de nio principer för krigföring som sammanställtsav J.F.C. Fuller. Dessa tre principer var Offensiv, Massan och Överraskning. Dessa tre principer kanockså ses som en sammanfattning – åtminstone vad gäller bekämpningssystem – av alla Fullers nioprinciper. Inledningsvis diskuterades krigföringens principer inom ramen för NBF. Därefter redovisadesgrundvärden inom teknikutvecklingen, utvecklingen i omvärlden samt försvarsindustrins synpunkter. Efterdetta skedde en analys av Försvarsmaktens pågående eller avslutade arbeten inom området(Arméstudien, Markstridsdoktrinen och Markmålsstudien). Slutligen skedde en diskussion om behovet avdirekta bekämpningssystem. Resultatet av denna var att det även fortsättningsvis behövs en blandning avdirekta och indirekta bekämpningssystem på det framtida slagfältet. De direkta bekämpningssystemenbehövs för att nedkämpa mål där korta bekämpningstider är ett måste och för att ta och hålla terräng, blandannat för att möjliggöra gruppering av indirekta bekämpningssystem. För att bekämpningssystemen skallkomma helt till sin rätt i arméstridskrafterna bör de övergripande bekämpningssystem som ingår i NBF varaförband (bataljoner, brigader). De direkta och indirekta bekämpningssystemen ingår i dessa övergripandebekämpningssystem som delsystem. / The direct weapon systems have been questioned several times during thetransformation of the Swedish Armed Forces into the Network-Based Defence.This applies particularly to certain platforms as the Main Battle Tank. Thisessay has examined if the future battlefield still needs the presence of directweapon systems. In this examination have J.F.C Fuller’s The Principles of Warbeen used. Due to the relative small amount of pages in this essay have onlythree out of nine principles been used. They are Offensive, Mass and Surprise.These three principles can in addition be seen as a summary of all nine in thecontext of indirect and direct weapon systems. The result of the examinationwas that the future battlefield still demands the presence of both direct andindirect weapon systems in an appropriate mix. The direct weapon systems areneeded to destroy targets when short timeframes are essential. Another need fordirect weapon systems is when indirect weapon systems are to be deployed andthe terrain in question must be secured. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Sverige har sagts ha blivit allt säkrare, säkerhetspolitiskt, under 1990-talet. Samtidigt har det, undersamma tid, talats alltmer om ett vidgat säkerhetsbegrepp. Ett sådant skulle kunna innebära enutökad flora av hot och, därmed, en potentiellt ökad osäkerhet. Denna uppsats analyserar hur densvenska riksdagens diskurs avseende statens säkerhet har utvecklats under perioden 1991-2001.Undersökningen består av en kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys av de regeringsförklaringaroch därpå följande partiledardebatter som avgivits under perioden. Den teori dessadokument analyseras utifrån är Buzans, Wævers och de Wildes socialkonstruktivistiska teori omett vidgat säkerhetsbegrepp och säkerhetisering av politiska frågor, ”säkerhetiseringsteorin”.Analysen visar att frågor inom de militära, ekologiska och ekonomiska områdena är säkerhetsmässigtladdade i periodens början, men att dessa områden sedan avsäkerhetiseras alltmer. Frågorinom de politiska och samhälleliga områdena får däremot ökad säkerhetsmässig laddning underperioden. Tre sakfrågor som kan illustrera detta, och som särskilt lyfts fram såsom säkerhetshotunder perioden, framtonar i den kvalitativa delen av analysen: Miljöförstöringen och Kronkriseni periodens början och Rasism/Främlingsfientlighet i dess slut. EU-medlemskapet i periodensmitt visar sig också ha stort säkerhetsmässigt genomslag. Utifrån analysen konstateras att Sverigeunder perioden har blivit säkrare avseende externa och konkreta hot men osäkrare avseende interna,mer abstrakta. Dessa hot och de åtgärder man sätter in emot dem är svårare att kvantifiera,varför Sveriges osäkerhet (eller, mer specifikt: Riksdagens upplevda osäkerhet) ur denna synvinkel,och i motsats till vad som refereras i första meningen ovan, har ökat under perioden.Avslutningsvis diskuteras två möjliga implikationer för tiden efter den studerade:antalet sakfrågor som av statsmakterna betraktas som säkerhetsfrågor kan visa sig öka och,parallellt med detta, svensk säkerhetspolitik kan visa sig få legitimeringsproblem hos folket. / Sweden has been said to have become increasingly safe, security policy-wise, during the 1990s.At the same time there has been an increased focus on a widened security concept, which couldwell mean an enlarged variety of threats and, thus, a potentially larger insecurity. This essayanalyses the evolution of the Swedish Parliament´s discourse on state security during the period1991-2001. The documentary research of the essay is carried out through a quantitative as well asa qualitative content analysis of the government declarations with their successive party leaderdebates from the period. The theoretical framework this analysis is performed within, is thesocial constructivist theory of Buzan, Wæver and de Wilde on a widened security concept and“securitization” of political issues.The analysis shows that issues within the military, ecological and economical sectors aresecurity laden at the beginning of the period but that these sectors are subsequently desecuritized.Issues within the political and societal sectors are on the other hand given an enhanced value,security wise, during the period. Three points of issue illustrating this are specifically pointed outas threats to security during the period and are, consequently, also sifted out in the qualitativepart of the analysis: The environmental pollution and the financial crisis at the beginning of theperiod and racism/xenophobia towards the end of it. The EU membership in the middle of theperiod also manifests itself as having substantial impact on security.Sweden is, in the analysis, shown to have become safer in respect of external and tangiblethreats but increasingly unsafe in respect of internal, more abstract, ones. Since these threats, andthe measures taken against them, are more difficult to quantify, Sweden’s overall security as astate (or, more specifically: the security perceived by the Parliament) from this perspective, andin contradiction to what was referred in the first sentence of this abstract, has de-creased duringthe period.Two possible future implications have, by way of conclusion, been identified:- The amount of issues that the Swedish Government authorities, in explicit terms, regard asthreats to state security may prove to increase as the definition of its reference objects widensfrom the national state and its citizens, and, parallel to this;- Swedish security policy may, for much the same reasons, get problems of legitimacy among itspeople. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Svenska Försvarsmaktens omstrukturerig har inneburit att underhålls- ochstödorganisationen har fått ny struktur och förändrade uppgifter med ett tydligt krav påfredsrationalitet.Syftet med uppsatsen är att ta fram en tydligare bild av dagens situation förMarkverkstäderna kopplat till deras roll i och/eller för Insatsorganisationen.Studien är framtidsinriktad, med kvalitativ metod och empiriskt genomförd i form avintervjuer och litteraturstudier. Den teoretiska utgångspunkten är den rationalistiskaorganisationsteorin och en egenutvecklad teorimodell.Resultatet visar att dagens resurser i Grundorganisationen inte räcker till för att klara avde behov som Insatsorganisationen har eller förväntas att komma med. Samt att ingaåtgärder är vidtagna för att lösa bristen. / Restructuring of the Swedish Armed Forces has involved changes in thestructure and tasks for the logistics and support organization, stating a clearpurpose; rationalisation in peacetime. The purpose of the essay is to provide aclearer picture of the situation today for the workshops, connected to their rolein/or for the combat units. The investigation also has a future perspective,using a qualitative method, and empirical work done through interviews andstudies of literature. The theoretical starting point is the rationalisticorganisation theory and my own developed theory model. The results of theinvestigation make it obvious that the resources in the peacetime organizationare not enough for what the combat units need, or are expected to need.Furthermore, that nothing has been done to solve the shortage. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Hensikten med denne oppgaven er å undersøke i hvilken grad Norges energistrategiske betydninghar fått gjennomslag i norsk sikkerhetspolitikk etter den kalde krigen, og hvordan dette kanforklares.Norge er pr 2002 verdens sjette største oljeprodusent, og verdens tredje største oljeeksportør etterSaudi-Arabia og Russland. Norge er dessuten verdens tredje største eksportør av gass i rør, og dennorske gasseksporten utgjorde i år 2001 om lag to prosent av verdens totale gassforbruk.Denne energistrategiske betydningen har tilsynelatende ikke fått noen sentral plass i utformingenav den norske sikkerhetspolitikken, noe som med stor sannsynlighet skyldes at den norskeregjeringen bevisst har valgt å ikke sikkerhetisere den norske petroleumsproduksjonen. / This paper analyses to what extent Norwegian oil- and gas production has influencedNorwegian security policy after the cold war.As of 2002, Norway was the world's sixth largest oil producer, and the world's thirdlargest oil exporting country. Norway is one of the world's major gas producers aswell, and approximately 30% of the European Union's gas imports comes fromNorway, and for some countries as much as 40% is imported from Norway. Thisgives Norway significant influence on the international oil- and gas market.Today, no industrialised country can manage to keep up its industrial production,transport or general welfare without this energy, and there are no substitute productsavailable in the short or long term to replace oil or gas. As a major petroleumproducer, Norway is therefore in a position where it must maintain production evenin times of crisis and conflict in order to keep the European Union’s economiessolvent. Norway itself could also become involved indirectly in conflicts if one of theconflict parties wants to hurt the oil market. Norwegian petroleum installations couldbe attacked by foreign military forces or, more likely, by terrorists. Norway couldeven be faced with international political pressure to control where and when toexport its petroleum. Therefore Norway needs to take this into account whendeveloping its security policy. However, the general impression is that Norway hasn'tdone so, and the question is why.This paper clearly demonstrates that oil- and gas production has not achieved anexplicit and dominant position in Norway’s security policy. To the contrary, it washardly mentioned at all until the dramatic fall of oil prices during the winter of 1997-1998. During 1998 petroleum was widely discussed by the government, by externalagencies and individuals, but in 1999 the subject again disappeared fromgovernmental papers.The most likely explanation seems to be that the Norwegian government thinks thatthe best security policy is to focus as little attention as possible on its petroleumproduction. To defend all installations against a terrorist or military attack would beextremely difficult, and in case of a traditional military attack on Norway, NATOwould be involved anyway. In case of a terrorist seizure of an oil platform, Norwayhas a military unit trained to handle that situation. Further, the risk of anenvironmental catastrophe resulting from a terrorist attack is not as high as it mightseem at first glance. The platforms are constructed to minimize damage from firesand minor explosions, and the wells are equipped with vents to shut off oil leakage incase of emergency. Through incidents during the '70s and '80s, Norway learned thatit can cope with international political pressure by strictly keeping to a commercialpolicy in the trade of petroleum, while limiting political control to the exploitation ofthe resources.All in all, the Norwegian government has developed a security policy that focuses aslittle attention as possible on oil- and gas production, and it has maintained thatpolicy almost uninterrupted through the 1990s. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Syftet med uppsatsen är att utifrån temat ledning i krig klarlägga den uppdragstaktiskametoden och innebörden av ett uppdrag ur ett svenskt perspektiv.Uppsatsen behandlar slutsatser från uppdragstaktiken och hur uppdrag bör formuleras för attoptimera effekterna av uppdragsbaserad ledning. För att beskriva miljön som slutsatsernahärstammar från beskrevs delar av det tyska västfälttåget 1940, i huvudsak XIX.Pansarkåren. Källorna var dels första- och andrahandsbeskrivningar för att beskrivaovanstående förlopp med slutsatser, dels analyserat material i form av såväl uppsatser somreglementen. Slutsatsernas relevans prövades sedan med teorin ”Command Concept”, följtav en analys där slutsatserna används för att pröva hypotesen. Resultatet visade atthypotesen var rimlig; Ett välformulerat uppdrag, med tydligt mål och syfte, är enförutsättning för att gripa och bibehålla initiativet. Resultatet visade också att följandepunkter bör framgå och förstås i ett välformulerat uppdrag:• Chefens avsikt• Situationen avseende bedömda utvecklingar• Tidsförhållanden och tempo• AnsvarsområdenUppsatsen avslutades med en reflekterande diskussion om slutsatsernas användning vidutbildning och övning. / The main purpose with the paper is, on the theme command in war, to analysemission-order tactics (“auftragstaktik”) from a Swedish perspective.The paper describes conclusions drawn from mission-order tactics and how toexpress the mission, in order to optimise the effects of mission-order tactics. Asa description of the environment that the conclusions were drawn from, theGerman 1940 campaign in the west were used, and mainly the XIX:th PanzerCorps records. The sources used were first- and second-hand records, but alsoanalysed material such as papers and manuals, i.e. more conclusive material.The conclusions were compared with the “Command Concept” theory, inorder to find out their relevancy. The result verifies the hypothesis; A missionwell expressed, with a clear aim and purpose, is a precondition for gaining andsustaining the initiative. The following key areas were found and should beclear and understood out of the mission:• Higher commanders intention• Estimated development of the situation• Timing and tempo• Areas of responsibilityThe paper was concluded with a reflective discussion on how the conclusionscould be used in education and training. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Syftet med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse för NSFS samt att undersöka hurden svenska NSFS-förmågan år 2010 påverkar möjligheten att agera i enlighet med de militärateorierna. Den undersöker också om de militärteoretiska grunderna, den tekniska utvecklingenoch den förändrade inriktningen för Sveriges försvar medför ett ökat behov av NSFS-förmåga.Uppsatsen bygger på en deskriptiv metod där svensk försvarspolitisk inriktning, militära teorier,NSFS och svensk NSFS-förmåga 2010 behandlas. Huvudsakliga källor har varit litteratur, offentligttryck, doktriner och intervjuer rörande ovanstående områden. Begreppet NSFS har avgränsatstill att enbart beröra markmålsbekämpning med robot och artilleri. Uppsatsen visar attden svenska NSFS förmågan ger en begränsad förmåga att agera i enlighet med de militära teorierna.Anledningen till detta är att Visbykorvetternas artillerisystem är de enda tillgängligaNSFS systemen år 2010. Begränsningarna består främst i avsaknaden av långräckviddiga vapensystemoch förmåga till indirekt eld. Uppsatsen visar också att behovet av NSFS-förmågahar ökat men att inga beslut finns tagna om anskaffning som ger någon operativ effekt till 2010. / The aim of this essay is to contribute to an increased knowledge concerning Naval Surface FireSupport (NSFS). It also aims to examine how the Swedish NSFS capability in the year of 2010will affect the ability to act according to the military theories stated. It also examines if the militarytheoretical foundation, the technical evolution and the change of aim and direction for theSwedish defence will lead to an increased need for NSFS. It covers the areas of a new directionfor the Swedish defence, military theories, NSFS and the Swedish NSFS capability in the year2010 by using a descriptive method. Literature, public documents, doctrines and interviews coveringabove areas have been used as source material. The definition of NSFS has been narroweddown to include only artillery and missiles for the engagement of land targets. This essay showsthat the Swedish NSFS only gives a limited capability to act according to the idea of the militarytheories. The reason for this is that the artillery system on the Visby corvettes will be the onlysystem with any NSFS capability in the year 2010. This results in limitations in range and a lackof ability to deliver indirect fire. The essay also shows that the need for NSFS has increased butthat no decision for acquisitions has been made that will give operational effects before the year2010. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Föreliggande uppsats syftar till att presentera valmöjligheter och visa hur den svenskaamfibiska förmågan passar in i olika säkerhetspolitiska lösningar. Uppsatsen tydliggörnuvarande förmåga och ger en bild över olika sätt hur den amfibiska förmågan kanutvecklas. Problemformuleringen lyder: Hur kan olika koncept avseende svensk amfibiskförmåga utformas och utnyttjas i tidsperspektivet 2015-2025? I sex styckendelfrågeställningar besvaras vilka koncept medvidhängande motiv som finns idag, vilkadelförmågor som generellt ingår i koncepten och vilka förmågor Sverige saknar eller kanutveckla. Därefter redovisas och diskuteras hur olika svenska amfibiekoncept kan bildasoch utnyttjas i ett överordnat strategiskt och säkerhetspolitiskt sammanhang. Metoden harvarit en kvalitativ innehållsanalys med utnyttjande av olika analysinstrument i flera steg.Huvudsakliga källor har varit officiella rapporter, facktidskrifter och artiklar.Resultatet är att amfibiska systemkoncept kan utformas för att vara integrerade iNATO:s/EU:smilitära system, specialiserade för de svenska behoven och utgöranischförband i NATO/EU, utvecklade i huvudsak för de svenska behoven eller bestå avblandade grundkoncept. Den säkerhetspolitiska ambitionen, önskad handlingsfrihet ochsammanhanget med utformningen av andra delar av det militärstrategiska konceptetkommer ha stor betydelse för den slutliga utformningen av framtida amfibiekoncept. Detkoncept som i uppsatsen benämns Specialisering bedöms på bästa sätt möta olika framtidautvecklingar. / This essay presents different ways to develop Swedish amphibious capabilities indifferent contexts of future security policy. The Swedish perception of amphibiouscapabilities compared to 18 other countries today is clarified. The overall question is:How can different Swedish amphibious concepts be developed and utilized in 2015-2025? Results are presented by answering the following six questions:• Which kinds of amphibious concepts exist today in the world?• What are the motives for the composition of these concepts?• Which capabilities are there in an amphibious concept?• Which capabilities does Sweden lack or can Sweden develop more?• Which kinds of Swedish future concepts could be composed by differentcapabilities?• How does these concepts meet the demands of different military-strategicconcepts and security- policy solutions?The method has been a qualitative analysis by content in official reports, studies,literature and press. The results show that Swedish amphibious concepts can beshaped generally in four different ways:• Integrated in NATO/EU military systems,• Specialized for the Swedish defence system, but with a specific role in NATO/EUcrises management system,• Nationalized, meaning especially adopted to the Swedish national defence systemor• Mixed concepts with different force structures, capabilities and utilization for thenational defence and the international crises management operations.The most important factors influencing the composition of the future Swedishconcept are:• The Swedish ambition in the security policy,• Freedom of action and• The overall composition and development of the military strategic concept.The amphibious concept named Specialisation in the essay is the most suitable tomeet future changes in the security policy and in the military strategic context.Essential capabilities that can be further developed in a future Swedish amphibiousconcept are: Command and control of joint operations, integration with other arms(especially airforce), strategic and operational reach, tactical mobility through the airand on land, advanced intelligence systems, fire-support with extended range,forward presence, sustainability and readiness. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

För att nå de säkerhetspolitiska målsättningarna har både enskilda stater och mellanstatliga organisationerett antal maktmedel till sitt förfogande. Syftet med ”Ekonomiska och militära maktmedel– en samordnadstrategi” har varit att undersöka de ekonomiska maktmedlens betydelse och användande vid kriser ochkonflikter samordnat med militär planering och genomförande.Slutsatserna av fallstudierna pekar på att det inte är de ekonomiska maktmedlen som infriat sändarenssäkerhetspolitiska målsättningar. För att nå de säkerhetspolitiska målen har dock ekonomiska maktmedeloch ekonomisk krigföring en viktig roll. Signalvärdet är stort, insatsen är låg i jämförelse medvåldsanvändning och sändaren får ett större urval av handlingsalternativ. För att skapa högre effekt börekonomiska maktmedel samordnas med militära maktmedel, genom hot om eller genomförande avvåldshandlingar riktade mot mottagarens ekonomiska beroenden. Att bedriva nämnda krigföring kräver enmetodutveckling på strategisk och operativ nivå. Slutsatserna av ovanstående resonemang har presenteratssom exempel på hur den strategiska planeringen kan genomföras med inriktning på ekonomisk krigföring.Uppsatsen är inte på något sätt heltäckande avseende de ekonomiska effekterna av ekonomisk krigföringutan har fokuserat på det säkerhetspolitiska resultatet. Det ekonomiska systemet är komplext ochanvändandet av ekonomiska maktmedel kan få ett antal sidoeffekter. Det är därför viktigt att strategier sombygger på ekonomisk krigföring tar hänsyn till detta och att det finns kompetens hos beslutsfattare för attgöra dessa analyser på strategisk och operativ nivå. / The purpose of the essay has been to investigate the significance and use ofeconomic statecraft in conflicts co-ordinated with military planning andconduct.The conclusions show that economic statecraft has not fulfilled theobjectives of the transmitter’s security policy. In order to reach theobjectives of the security policy, economic statecraft and economicwarfare will continue to be important. The main reasons for this are:the signal effects are important, the stake is low compared to the use ofmilitary force and the transmitter has more courses of action available.In order to increase the effect of economic statecraft, it should be coordinatedwith military force, by threats of use, or use of military forceagainst the receiver’s economic dependence. This kind of warfarerequires development at the strategic and operational level. Theconclusions of the above mentioned are presented as an example ofhow to plan economic warfare at a strategic level.The essay has focused on the security policy results. The economicsystem is complex and the use of economic statecraft has side effects. Itis important that strategies, built on economic statecraft, take this intoconsideration. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Den övergripande frågeställningen i den här undersökningen är den om på vilket sätt realism ochliberalism kom till uttryck i den officiella politiken gentemot Irak under hösten 1990.I uppsatsen framgår att president Bush beskrev det som hände under hösten 1990 genom enkombination av både realistiskt och liberalistiskt färgade skildringar. Här framkommer också attolika sätt att lösa situationen presenterades och att dessa innehade inslag av de bådaidétraditionerna liberalism och realism. På samma sätt påvisas i uppsatsen att presidenten beskrevUSA:s roll utifrån samma typ av blandade argument.Vidare framkommer att Bush i huvudsak förhöll sig till den historiska traditionen avseendeamerikansk utrikes- och säkerhetspolitik men att han på en väsentlig punkt avvek från denna. Iuppsatsen konstateras att President Bush talade om den nya världsordningen, där USA sades ha ettledande ansvar för spridningen och försvaret av demokratisk liberalism globalt.Motivet till varför undersökningen gjorts är att slutsatserna från analysen tydligt har påvisat huramerikansk utrikes- och säkerhetspolitik under förberedelserna för Kuwaitkriget såg ut. Iuppsatsen ges prov på hur hoten mot Amerika utmålades och hur lösandet med olika medel avdessa indikerades, samt vilken roll USA uppfattats ha eller borde ha haft i det internationellasystemet. / The research aim of this study is to answer the question in which way the twopolitical traditions realism and liberalism can be identified in the speeches ofpresident George Bush prior to the first Gulf War in 1991.In focus during the analysis is the thesis provided by Mike Winnerstig in hisdoctoral essay regarding the value of the speech-act as uttered by the presidentof the United States.In order to answer the question, two different ideological traditions arepresented. The first is based on realism and the second on liberalism andidealism. These theoretical perspectives are yhen used as instruments for theanalysis of official presidential speeches regarding the Iraq-Kuwait crisis. Theperspectives are thus defined in terms of threat perceptions, means and the roleof the United States as suggested by the president. It is found that this modelprovides general explanations of how the ideological traditions are utilised inthe official rethoric of the president. By using the speech-act and theideological traditions in this way we are able to draw general and recurrentconclusions about the speeches and the official verbal politics against Iraq.The empirical findings, the qualitative analysis and the arrangement of thefindings reveal that concepts related to both analytical instruments were moreor less equally frequent of the US official position towards Iraq during thecrisis. Further the analysis showed that president Bush remained in line withhistorical american political tradition, but diverged in one important aspectfrom this. In the study it is argued that president Bush spoke of a New WorldOrder where the United States had a leading responsibility för the furtheranceand defense of democratic liberalism on a global scale.An additional analysis comparing president George Bush with former USpresidents also reveal the fact that the speeches of president Bush is in line withthe historical tradition in all but one important facet. He more frequentlyreflects a New World Order not seen in any of the speeches of hispredecessors. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Användandet av tvångsmakt vid interventioner i sönderfallna stater är en svår uppgift. En av desvåraste delarna vid en sådan intervention är en rationell kommunikation med de olikamotparterna. Den stora utmaningen blir att lyckas förmedla både det övergripande syftet medinterventionen till lokalbefolkningen och samtidigt övertyga de stridande parterna om att ett reelltoch trovärdigt hot föreligger. I den här uppsatsen har jag undersökt om tvångsmakt är möjlig vidavväpningen i en sönderfallen stat, och hur tvångsmakten användes av UNITAF vid avväpningenav de somaliska krigsherrarna.I uppsatsen jämförde jag de avväpningsoperationer som genomfördes av de amerikanska,australiensiska och franska styrkorna vintern 1993. Den teori som jag använde som verktyg varPeter Viggo Jakobsens modell för tvångsdiplomati- idealpolitik. Jakobsens teori är envidareutveckling av äldre teorier för tvångsmakt. Men för att kunna nyttja idealpolitik i fallet meden sönderfallen stat var jag tvungen att anpassa den till de rådande omständigheterna i Somalia.Min analys visade att de australiensiska och franska styrkorna, som lyckades väl medavväpningen, agerade inom ramen för min anpassade tvångsmaktsteori. Däremot de amerikanskastyrkorna, som lyckades sämre, agerade mer inom ramen för vad som kan benämnasavskräckning. Den övergripande slutsatsen var att tvångsmakt kan användas i sönderfallna stater,men behöver anpassas för att säkerställa att hot och krav kommuniceras på ett rationellt sätt. / The use of coercive force during interventions in failed states is a challengingtask. In dealing with failed states one of the difficulties lies in addressing acomprehensible and credible message to the opponents. In this essay I haveexamined if and how compellence was used by UNITAF in disarming theSomalian warlords.The essay is a comparison of US, French and Australian forces’ disarmamentoperations during the winter of 1993. As a tool for the comparison I have usedPeter Viggo Jakobsens theoretical framework the ideal policy, which is arefinement of older theories dealing with coercive diplomacy and compellence.To be able to use the ideal policy in the Somalia case study I have adapted thistheory to the conditions present in Somalia in 1993.My conclusion was that the Australian and French forces did conduct theiroperations in accordance with the theory of compellence, while the US forcesacted more with a mindset of deterrence to achieve their objectives. I alsoconcluded that the theories of coercive diplomacy and compellence can be usedas a tool in the case of failed states. However the theories have to be developedto ensure that threats and demands are rationally communicated to theopponents. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03