No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka vad som skett i överföringen av Roald Dahls bok Kalle och chokladfabriken (1984) till filmatiseringen med samma namn regisserad av Tim Burton (2005). Det som mer specifikt fokuseras på i analysen är vad som skett med karaktärerna, om genren har påverkats och vad som har lagts till och tagits bort. Vidare diskuterar denna studie, med utgångspunkt i läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem (2011), de värden och normer som framkommer i verken. För att se hur dessa skulle kunna ligga till grund för värdegrundskopplad undervisning i mellanstadiet. Detta har undersökts genom en komparativ analys av de båda verken. Det vi har kommit fram till är att en av karaktärerna i överföringen till film har fått en mer fördjupad funktion. Detta är något som påverkar filmens genre och därigenom också hela filmens budskap. Filmen har en tydlig psykologisk vinkel som inte finns med i boken. De andra karaktärerna är förhållandevis lika i adaptionen. De normbrytande och säregna karaktärsdragen gör detta till ett bra underlag för diskussion med elever i mellanstadiet.

Syftet med detta arbete är att genom boken och filmen Kalle och chokladfabriken, beskriva hur Willy Wonka framställs, och hur han kan relateras till Dahls liv. Vi undersöker även vilka normsystem som blir framträdande i båda medierna samt hur Oompa-Loompiernas låtar ändrar form och hur olika aspekter beskrivs. En norm är något som definieras enligt följande: ”[…] ett normsystem anger det normala mönster som individers handlingar bör överensstämma med” (Bergström, 1990). Genom de olika medierna vi analyserat har vi kommit fram till att det finns många aspekter som omarbetats vid filmatiseringen av boken. Vårt resultat visar oss att normerna som finns i boken och filmen är baserade på samhället karaktärerna lever i samt att Wonka framställs på olika sätt beroende på vem han talar med. Vårt resultat visar även att Oompa-Loompiernas låtar ändrar karaktär samt att omgivning och personer beskrivs på olika sätt beroende på mediet som förmedlar dessa. Arbetet avslutas genom en diskussion gällande relevansen för undervisning baserad på Kalle och chokladfabriken. Under diskussionen behandlas även Dahls påverkan på boken och filmens kontext samt dess relevans i skolundervisning. Enligt Martinsson och Reimers (2014) är diskussion av stor vikt för att eleverna ska få bästa förutsättningarna för lärande. För att alla elever ska få möjlighet att utvecklas måste de få variation i undervisningen. Detta kan ske genom diskussion gällande frågor inom exempelvis normer, ironi och fantasi. En kombinerad undervisning är enligt både Skolverket (2011) och Nemert och Rundblom (2004) det bästa sättet att lära sig på och därför blir undervisning med Kalle och chokladfabriken relevant.

Denna uppsats är en komparativ analys av Roald Dahls bok Kalle och chokladfabriken från 1964 med Mel Stuarts filmadaption från 1971 och Tim Burtons filmadaption från 2005. Syftet med uppsatsen är att se vilka möjliga likheter och skillnader som finns mellan karaktärerna och ifall de olika skillnaderna kan bero på tidsperioden verket skapades i. Analysen påvisar att det finns några tydliga skillnader som ändrar karaktärerna drastiskt och att detta bland annat kan kopplas till den tidsperiod som verket är gjord i. Således är det ingen stor skillnad i karaktärerna mellan Roald Dahls bok och Mel Stuarts filmadaption troligtvis då de skapats i samma tidsperiod. Budskapet i Burtons adaption har däremot blivit alternerat med mer fokus på tidens mer aktuella frågor såsom mental hälsa och familjerelationer och har därmed orsakat en stor förändring i karaktärerna Willy Wonka, Kalle Spann och Oompa-Loompianerna. Med dessa tre verk kan lärare didaktiskt undervisa eleverna om hur ett verk kan ändras när adaptioner sker för att passa samtiden. Dock får läraren påpeka att det inte alltid är självklart vad som är en produkt av tiden och vad som är en upphovsmans egen konststil.