Spelling suggestions: "subject:"christen"" "subject:"christendom""
1 |
Ett investerarklimat i förändring : En studie av Christer Gardells taktik och metodGunnarsson, David January 2006 (has links)
<p>”Gemensamt är att alla bolag skall vara undervärderade och noterade och i behov att styras upp”</p><p>Uppsatsen handlar om vad Gardell gör, något så ovanligt som att gå in i börsbolag och påverka som minoritetsägare inifrån. Något som kräver stort kapital och klar strategi. Uppsatsen ämnar, att med hjälp av de tre tidigare innehaven Skandia, Lindex och Perstorp, analysera hur Gardell skapar värde. Hur väljer Gardell ut vilka företag som är värda att satsa på och hur kommer han in i bolagen? Hur skapar Gardell legitimitet och hur förankrar han sina förslag hos ägare och ledning? Med hjälp av egenutvecklad Management by Media modell samt Ellis och Williams omstruktureringsmodell analyseras fallföretagen. Analysen visar att Gardell flitigt tillämpar Management by Media samt att legitimitet och makt söks genom valberedningsdeltagande och i förlängningen genom plats i styrelsen. Ytterligare en viktig upptäckt är ägarförändringen, efter Gardells inträde tenderar andelen utländska ägare öka kraftigt. Undersökningen visar att arbetet har benägenhet att ske i tre steg i enlighet med Omstruktureringsmodellen, interna förändringar, externa förändringar och därefter finansiella förändringar.</p><p>Fem faktorer är viktiga visar analysen och dessa efterfrågas av Gardell och Cevian Capital om bolaget skall ses som potentiellt investeringsobjekt. Ägarna missnöjda med ledningen, Intressanta marknader, Kapitalmix/hög soliditet, Organisatoriska imperfektioner och verksam i Stabila branscher.</p><p>Slutsatserna konkretiseras i en avslutande diskussion kring framtida potentiella</p><p>investeringar. Följande fem bolag anses uppfylla dessa ovanstående kriterier; Tele2, Stora Enso, Skanska, SSAB samt Assa-Abloy.</p>
|
2 |
Ett investerarklimat i förändring : En studie av Christer Gardells taktik och metodGunnarsson, David January 2006 (has links)
”Gemensamt är att alla bolag skall vara undervärderade och noterade och i behov att styras upp” Uppsatsen handlar om vad Gardell gör, något så ovanligt som att gå in i börsbolag och påverka som minoritetsägare inifrån. Något som kräver stort kapital och klar strategi. Uppsatsen ämnar, att med hjälp av de tre tidigare innehaven Skandia, Lindex och Perstorp, analysera hur Gardell skapar värde. Hur väljer Gardell ut vilka företag som är värda att satsa på och hur kommer han in i bolagen? Hur skapar Gardell legitimitet och hur förankrar han sina förslag hos ägare och ledning? Med hjälp av egenutvecklad Management by Media modell samt Ellis och Williams omstruktureringsmodell analyseras fallföretagen. Analysen visar att Gardell flitigt tillämpar Management by Media samt att legitimitet och makt söks genom valberedningsdeltagande och i förlängningen genom plats i styrelsen. Ytterligare en viktig upptäckt är ägarförändringen, efter Gardells inträde tenderar andelen utländska ägare öka kraftigt. Undersökningen visar att arbetet har benägenhet att ske i tre steg i enlighet med Omstruktureringsmodellen, interna förändringar, externa förändringar och därefter finansiella förändringar. Fem faktorer är viktiga visar analysen och dessa efterfrågas av Gardell och Cevian Capital om bolaget skall ses som potentiellt investeringsobjekt. Ägarna missnöjda med ledningen, Intressanta marknader, Kapitalmix/hög soliditet, Organisatoriska imperfektioner och verksam i Stabila branscher. Slutsatserna konkretiseras i en avslutande diskussion kring framtida potentiella investeringar. Följande fem bolag anses uppfylla dessa ovanstående kriterier; Tele2, Stora Enso, Skanska, SSAB samt Assa-Abloy.
|
3 |
Islamofobi – fördomar om muslimer eller kritik av islam? : En pragmadialektisk analys av debatter om islamofobiOlin, John January 2017 (has links)
I ett avsnitt av talkshowen Real Time with Bill Maher utbröt en spontan, hetsig diskussion mellan skådespelaren Ben Affleck och filosofen/författaren Sam Harris. Harris var inbjuden till programmet för att diskutera sin nya bok om spiritualitet, men kort efter att Harris anslutit sig till panelen med gäster så kom istället samtalet att kretsa kring islam och islamofobi. Affleck gick till verbal attack och anklagade Harris för att vara islamofob och rasist. Efter programmet sänts så blev debatten väldigt uppmärksammad i olika medier. Andra TV-program diskuterade dispyten och det skrevs artiklar om den i stora tidningar som The New York Times och The Atlantic. Klippet från programmet har i skrivandets stund (2017-08-18) nästan fem miljoner visningar på Youtube. Drygt tre år före debatten i Real Time with Bill Maher skulle den svenska tidskiften Sans publicera sitt premiärnummer. Temat för den första upplagan var kvinnoförtryck inom olika religioner, varav en av religionerna var islam. Detta i kombination med att premiärnumrets omslag pryddes av en kvinna iklädd burka väckte en del uppmärksamhet, om än inte i samma utsträckning som debatten mellan Affleck och Harris. En av dem som uppmärksammade och kritiserade tidskriften var prästen och journalisten Helle Klein. I ett avsnitt av SVT Morgon mötte hon Humanisternas ordförande Christer Sturmark för att debattera huruvida Sans artiklar och omslag var islamofobiska eller om det bara rörde sig om religionskritik. Vad som följde var även här en hetsig debatt. Denna uppsats ämnar analysera vad som gick fel i debatten samt vilka argument debattörerna använder som stöd för sin ståndpunkt.
|
4 |
Religions- och sekulariseringsdebatten i Sverige under 2000-talet : En jämförande studie av två tongivande röster i debatten / The Religion and Secularisation Debate in Sweden during the 21st Century : A Comparative study of Two Leading Voices in the DebateSjöstedt, Maria January 2024 (has links)
The purpose of this essay is to investigate two leading voices in the religion and secularizationdebate in Sweden during the 21st century, with a special focus on how the term secularisation isused. The investigation will be conducted using hermeneutics, and the method that will be usedis the hermeneutics of suspicion. The primary focus of this investigation is the source materialwritten by David Thurfjell and Christer Sturmark. The investigation has revealed thatThurfjell’s and Sturmark’s description of secularisation and religion in Sweden differs and thiscan be linked to their different backgrounds and starting points. The difference in theirdescriptions shows that the use of the concept of secularisation is not self-evident, it can varydepending on when during history it is used, but also who uses the term. The investigationrevealed the complexity of the concept of secularisation, a result that gives support to previousresearchers results within the field.
|
5 |
Islam - ett hot mot samhället? : en studie av Förbundet Humanisternas bild av islamLehtonen, Sofia January 2008 (has links)
<p>Denna uppsats syftar till att ge en bild av förbundet Humanisternas debatt och porträttering av islam och muslimer. Detta med hjälp av utländska ateister som även förekommit i förbundets egen tidskrift <em>Humanisten</em>. Mina frågeställningar är: Hur framställs islam och muslimer av media och av förbundet Humanisterna? Vilken kritik har framförts av Humanisterna angående islam och muslimer? Bidrar förbundet till en ökad schablonisering av islam och muslimer? För att nämna kortfattat vad jag kommit fram till kan det sägas att Humanisterna, när de skriver om islam eller muslimer, delvis är intoleranta i sin retorik. Den kritik som framförts mot förbundet är bland annat att de vill tvinga på en sekulär livsåskådning och att de tror dig ha ett slags monopol på sanningen. Eftersom den mediebild som redan existerar av islam och muslimer är negativt laddad, så hjälper Humanisterna till att öka den bild av islam som finns som den ”onda, mörka” religionen i vår tid, det vill säga, man bidrar till redan existerande schablonisering av muslimer.</p>
|
6 |
Islam - ett hot mot samhället? : en studie av Förbundet Humanisternas bild av islamLehtonen, Sofia January 2008 (has links)
Denna uppsats syftar till att ge en bild av förbundet Humanisternas debatt och porträttering av islam och muslimer. Detta med hjälp av utländska ateister som även förekommit i förbundets egen tidskrift Humanisten. Mina frågeställningar är: Hur framställs islam och muslimer av media och av förbundet Humanisterna? Vilken kritik har framförts av Humanisterna angående islam och muslimer? Bidrar förbundet till en ökad schablonisering av islam och muslimer? För att nämna kortfattat vad jag kommit fram till kan det sägas att Humanisterna, när de skriver om islam eller muslimer, delvis är intoleranta i sin retorik. Den kritik som framförts mot förbundet är bland annat att de vill tvinga på en sekulär livsåskådning och att de tror dig ha ett slags monopol på sanningen. Eftersom den mediebild som redan existerar av islam och muslimer är negativt laddad, så hjälper Humanisterna till att öka den bild av islam som finns som den ”onda, mörka” religionen i vår tid, det vill säga, man bidrar till redan existerande schablonisering av muslimer.
|
7 |
Vet han att han tror? : En studie av Christer Sturmarks kunskapssynSäteraas, Jörgen January 2017 (has links)
The modern swedish atheism is led by Christer Sturmark, chairman of Humanisterna, the swedish humanists. In this essay I study the epistemology of Christer Sturmark to find out on what basis he makes his assumptions about knowledge, faith, belief and his view that scientism is the only way to reach real knowledge. I present a closer historical look at the research about and philosophy of epistemology in general and then I analyze Christer Sturmarks book "Tro och Vetande 3.0 - Upplysning i det 21:a århundradet" and compare the views presented in that book to historical and contemporary philopsohers and religous scholars to extract the epistemology of Christer Sturmark, as it is presented in his book. To gain a more thorough understanding of his epistemolgy, I then compare his view to the swedish churchs´view of God as omnipotent. Finally I present a conclusion about the nature of Christer Sturmarks epistemology, if it is logically consistent and how it relates to the way humans can organize their understanding of the world.
|
8 |
“[E]en strict offensive och defensive alliance” and “the danger this King and the 2 Queens were in” : News Reporting in Early Modern Swedish and English Diplomatic CorrespondenceVikström, Niclas January 2017 (has links)
The study of early cross-linguistic diplomatic epistolography was first introduced in Brownlees' (2012) comparative study of Italian and English personal newsletters. Given the field’s young age and the strong need for both further research and the retrieving of new, untranscribed and unanalysed data, the present study set out to help move this field forward by examining, at both a textual superstructure and semantic macrostructural level, two sets of unchartered diplomatic newsletters which representatives at foreign courts despatched back to their respective home countries. The first set of original manuscripts comprises periodical newsletters which Baron Christer Bonde, the Swedish ambassador-extraordinary to England, wrote to Charles X, King of Sweden, between 1655-6, whereas the second set consists of letters sent in 1680 by John Robinson, England’s chargé d’affaires in Sweden, to Sir Leoline Jenkins, Secretary of State for the Northern Department of England. The analysis has shown that whereas the textual superstructures of the two diplomats’ correspondences remain similarly robust, the instantiating semantic macrostructures display not only stylistic and compositional, but also narrative, variation.
|
9 |
Det omättliga ögatLjung, Bo January 2020 (has links)
This is a master thesis dealing with reception-theoretical aspects of the 96 meter long photomontage called That day and that grief, created by the Swedish photographer and artist Larseric Vänerlöf. The artwork is situated in the Karlaplan metro-station in Stockholm. The text is an extension of the master thesis that I wrote in 2017-2018, entitled The Cinematic eye. This new essay aims to deepen the understanding of how the photomontage reveals it´s meaning and how it is received by the viewer in the metro context at Karlaplan. Main questions: 1/ What is it in this big photomontage, that makes the viewing travellers, wanting to stay and watch it, even though they are in a hurry towards another place, in another matter? 2/ How does this artwork speak to me and how does it want me to watch it? 3/ What does the photomontage want to tell me? 4/ What does the work represents? Since my study focuses on the imagery and communication-act of the artwork, I find semiotics and reception-theory as the obvious theoretical tools. Part of the interpretation of the image relates to the semiotics of Roland Barthes and his statement that all images are polysemic and ambiguous and that they are culturally and historically conditioned. In my conclusion I discuss and to some extent challenge the mechanism and interaction between literal, denoting information and symbolic connotation in the viewer’s reception. The reception analysis is based on Wofgang Kemps conceptual apparatus formulated in The work of Art and its Beholder (1998), and Peter Gillgrens concept of interartial references. Hans Georg Gadamers view of art as a performative game complements the essays theoretical construction. I use a deductive and systematic interpretive working method. Based on the chosen semiotic and reception theoretical formation and through my questions, I have studied the phenomenology of the photomontage, i.e. as an artistic and linguistic phenomenon. Empathy in site/location, beholder and zeitgeist form the basis of the methodological work.The conclusions of the thesis are radically different from that of my former text from 2017-18. Imagery and symbolic ambiguities and focalics that refuse to reveal the "meaning" and content of the photomontage, activate the viewer in a performative way and creates a highly communicative work, which involves the viewer in the theatrical course. Through a deeper study of the “zeitgeist”, I have also concluded that the collective and political symbols from the 1970s in the work, have lost power and content at the time of the dismantling in 1982. The character that I previously perceived as "Art as weapon" has in this essay been transformed to "Art as visuality". The art of photography appears as the real subject matter for the photomontage at Karlaplan subwaystation.
|
Page generated in 0.0721 seconds