Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att få en uppfattning om hur kosten och måltidsmönstret påverkas av en oregelbunden dygnsrytm hos skiftarbetande poliser. Syftet var också att skapa en bild av hur och vilka metoder som används för att skapa goda kost- och sömnrutiner i vardagen. Specifika frågeställningar var hur poliser upplever att deras kostvanor och måltidsmönster påverkas av skiftarbete med en oregelbunden dygnsrytm samt vilka livsstrategier som används för att hantera kost- och sömnvanor som skiftarbetande polis. Metod Datainsamlingen är baserad på intervjuer med fyra poliser, två kvinnliga och två manliga i åldrarna 26 till 37 år, som arbetar i en närförort till Stockholm. Respondenterna valdes ut med hjälp av bekvämlighetsurval via en bekant inom polisen. Samtliga deltagare kontaktades via telefon för att bli informerade om studiens syfte, frågeställningar, genomförande, för att boka in tid för intervju och blev dessutom upplysta om att de har full anonymitet i studien. Veckan innan intervjuerna ägde rum gjordes en pilotintervju med kontaktpersonen. Dagen innan deltagarna intervjuades mejlades frågorna ut. Samtliga intervjuer, förutom den sista, hölls på polisstationen i ett avskilt rum. Den sista intervjun var en telefonintervju. De tre första intervjuerna spelades in med hjälp av en diktafon, för att sedan ordagrant kunna transkriberas, bearbetas och analyseras. Den fjärde intervjun spelades in med hjälp av en mobil, varefter filen överfördes till dator. Resultat och slutsats Respondenternas svar visade individuella skillnader i upplevelsen av hur kosten påverkas av skiftarbete och en oregelbunden dygnsrytm. Regelbundenheten i måltidsmönstret verkar vara mest lidande av detta. Det finns en tendens till att måltiderna förskjuts och att poliserna missar framförallt lunchen, ifall de har arbetat nattskift. I stället äts någon form av frukost två gånger per dag. Livsstrategierna som används skulle kunna förbättras, för att ytterligare skapa bättre regelbundenhet i vardagen. / Aim The aim of this study was to gain insight into how the diet and meal pattern of shift working police officers is affected by an irregular daily routine. The purpose was also to illustrate how and what methods are used to create healthy eating and sleeping routines in everyday life. More specifically, the research questions were how police officers experience that their eating habits and meal patterns are affected by shift work with irregular daily routines and what life strategies are used to handle diet and sleeping habits as a shift working police officer. Method The data collection is based on interviews with four police officers, of whom two are female and two male between the ages of 26 and 37 years and work at a police station in the Stockholm area. The respondents were selected on the basis of convenience sample through an acquaintance within the police. All participants were contacted via telephone and were informed of the study’s purpose, research questions and method before an interview was booked. They were also informed of the fact that they would remain anonymous. A pilot interview was held with the contact person one week prior to the interviews. The participants received the interview questions by e-mail the day before the interview. All interviews, apart from the final one, were conducted at the police station in a private room. The last interview was held over the phone. The first three interviews were recorded with a dictaphone and were later transcribed, revised and analyzed. The fourth interview was recorded with a cellphone, after which the sound file was transferred to a computer. Results and conclusions The results highlighted individual differences in the experience of how the diet is affected by shift work and an irregular daily routine. The regularity of the meal pattern appears to suffer the most. There is a tendency that the meals are displaced and that the police officers primarily miss out on lunch in case they have worked a night shift. Instead they eat some form of breakfast twice per day. The life strategies that are used could be enhanced in order to create better regularity in the police officers’ everyday lives.

Background: Shift work is common in today’s society. About 75% of shift workers have problems regarding sleep and recovery. Research has investigated shift worker’s physical and psychological problems connected to poor sleep, sleep disorders and insomnia. However, little research has been made concerning prevention and treatment of negative consequences of working in shifts. Purpose: The aim of the study was to examine if there are health promoting actions that can be offered by nurses to preserve sleep quality and improve recovery in shift workers and if there is evidence if any of the actions is superior. Method: A literature review was conducted through a search for scientific original articles in PubMed and Cinahl. Twelve articles were included in the study. Results: Cognitive behavioral therapy and sleep health program can reduce symptoms of anxiety, reduce depression and increase the feeling of being well rested. Napping during night shift improved reactivity and reduced feelings of fatigue and increased recovery of function. Light therapy and treatment with melatonin had a moderate effect on alertness and a small effect on quality of sleep. Light therapy had effect regarding insomnia, depression and anxiety. Treatment with the drug Armodafinil resulted prolonged sleep, improvement in wakefulness and reduced fatigue. Armodafinil treatment was also associated with improved well-being, memory and attention. Conclusion: Options are available for treatment of physical psychological symptoms related to shift worker, but require interaction between healthcare and employers. More research is needed regarding non-pharmacological treatments suitable for a nurse interventions in primary and occupational care. The result of this study shows that treatment with Armodafinil gave the best effects. / Bakgrund: I dagens samhälle arbetar många skift. Cirka 75% av skiftarbetare lider av störd sömn och har problem med dålig sömnkvalitet och återhämtning. Mycket forskning finns gjord gällande problem som uppkommer i samband med skiftarbete men lite forskning är gjord gällande behandlingsalternativ vid symtom orsakade av skiftarbetet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka hälsofrämjande åtgärder sjuksköterskor kan erbjuda skiftarbetare vad det gäller sömnkvalitet och återhämtning samt om någon åtgärd kunde visa sig ha en bättre effekt. Metod: En litteraturstudie med sökning av vetenskapliga originalartiklar utfördes i databaserna PubMed och Cinahl och genom manuell sökning. Tolv artiklar inkluderades i studien. Resultat: Kognitiv beteendeterapi och sömnhälsoprogram kan minska ångest och depression samt öka känslan av att vara utvilad. Återhämtningsvila under nattpass förbättrade reaktionsförmågan och minskade upplevelsen av trötthet samt ökade återhämtningen. Behandling med ljusterapi och melatonin gav en måttlig effekt av vakenhet och måttligt förbättrad sömn. Ljusterapi visade sig ha effekt mot insomningsproblem, depression och ångest. Behandling med läkemedlet Armodafinil uppvisade förlängd sömn, förbättrad vakenhet och minskad trötthet. Ökat välmående, förbättrat och snabbare minne och förbättrad uppmärksamhet var också resultat av läkemedelsbehandlingen. Slutsats: Slutsatsen är att det finns olika behandlingsalternativ men det krävs ett samarbete mellan sjukvård och arbetsgivare. Sjuksköterskan är oftast den första att möte patienten och göra den första bedömningen av vilken hälsofrämjande åtgärd som behövs. Det behövs mer forskning gällande icke-farmakologiska behandlingsalternativ som en sjuksköterska inom primär- eller företagshälsovården kan utföra. Resultatet av den här studien visar att behandling med Armodafinil gav bästa effekten när det gäller sömn, återhämtning och vakenhet vid skiftarbete.

Tid verkar vara en försummad faktor gällande hälsa och livsstil. WHO använder tidsbegreppet för att mäta ohälsa och mortalitet. Mätmetoder som DALY, HALE och YLL inbegriper tid, mätt i livslängd och tid i livskvalitet. Däremot saknas tidsbegreppet i litteratur gällande hälsoresurser, hälsans determinanter och i olika interventioner. I litteratur som beforskar empowerment nämns inte tid som en faktor. Däremot finns det forskning i andra discipliner som stöder att tid är en hälsofaktor. Tid i en hälsa- och livsstilskontext skulle kunna delas upp i fyra olika dimensioner i den subjektiva tidsuppfattningen: perceptuell, reflexiv, intersubjektiv och cirkadisk tidsuppfattning. Denna uppsats har avgränsats till att beforska vilket samband som finns mellan dessa olika temporala modaliteter och empowerment. En begreppsanalys enligt Walker och Avant (2014) har gjorts med en litteratursökning där tid och empowerment var sökbegrepp vilket resulterade i tolv artiklar. Resultatet visar på att i synnerhet reflexiv och intersubjektiv tidsuppfattning påverkar empowerment-relaterade processer och utfall. Perceptuell och cirkadisk tidsuppfattning påverkas av empowermentrelaterade processer men är även ramverk för dessa. Olika antecedenter har identifierats vilka är strukturella faktorer, grupp, beslut och plats.