• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Årets julklapp ”INGENTING” : En fallstudie i hur svenska hjälporganisationer jobbar med gestaltning och katalysatorer för Consumer Brand Identification i sin marknadsföring. / This year's Christmas gift ”NOTHING” : A case study on how swedish humanitarian organizations are working whit framing and drivers of Consumer Brand Identification in there marketing.

Andersson, Gustaf January 2016 (has links)
När en individ identifierar sig med ett varumärke har det visat sig att hen är mer benägen att utföra positiva gärningar gentemot varumärket. Det kan innefatta positive word of mouth, att försvara varumärket vid smutskastning eller intention att köpa produkter från varumärket. För att en identifikation ska uppstå krävs det att en individ kan se delar av sig själv i varumärket eller se en vinning i att identifiera sig med det. En viktig del för varumärket är att visa detta i sin marknadsföring. Till hjälp finns det fem centrala katalysatorer som hjälper till med denna process på olika nivåer. Jag har i denna undersökning isolerat och analyserat dessa i hjälporganisationers marknadsföring för att kunna se hur de används. Vidare används nästan alltid någon form av gestaltning i marknadsföring för att få konsumenten att i större utsträckning förstå budskapet och se det ur berättarens ögon. På det sättet så kan konsumenten lättare ta till sig vad varumärket vill säga och, om kommunikationen är utförd rätt, ges större chans till identifikation. Syftet med denna studie är att undersöka om 1) hjälporganisationer använder sig av gestaltning i sin marknadsföring, 2)om de använder sig olika katalysatorer för Consumer Brand Identification och 3) om dessa varumärken är lätta att identifiera sig med enligt dessa teorier. Till hjälp för att ta reda på detta så har studien använt sig utav teorierna kring Consumer Brand Identification, gestaltningsteorin och delar av The prospect theory. Studien har analyserat reklamfilmer från två olika hjälporganisationer: Rädda barnen och Unicef. I studien användes en kvalitativ retorisk analys för att tolka reklamfilmernas manifesta och latenta budskap samt två sammanställningar av strategisk gestaltning och olika katalysatorer för Consumer Brand Identification. Resultatet visade att reklamfilmerna tillsammans innehöll alla de olika katalysatorerna och strategiska gestaltningarna. Det intressanta och anmärkningsvärda var att reklamfilmerna ibland inte använde den strategiska gestaltningen på det sätt som forskningen visat skulle vara det bästa sättet att använda dem på. Vad detta kan bero på kan man bara spekulera om och det gör jag också i slutdelen av denna uppsats. / When an individual identifies with a brand, it has been proved that he or she does to some extent perform positive actions toward the brand. It can include positive word of mouth, defending the brand in mudslinging, or intent to purchase products from the brand. For an identification to occur, the individual has to see parts of her or his soul in the brand. An important part of the marketing strategy is to show the brands values in their marketing. To facilitate this there are five key drivers that help with this process at different levels. I have in this study isolated and analyzed them in humanitarian organizations marketing. Furthermore, there is almost always some kind of strategic framing in marketing, to get consumers to increasingly understand the message and see it from the narrator's eyes. In this way, the consumer can more easily absorb what the brand is trying to say, and if the communication is performed properly, greater the chance of identification. The aim of this study is to investigate whether humanitarian organizations 1) make use of strategic framing in their marketing, 2) make use of driver for Consumer Brand Identification and 3) if those brands are easy to identify with according to these theories. To help determine this, the study used the theories of Consumer Brand Identification, strategic framing theory and parts of The prospect theory. The study has analyzed commercials from two different aid organizations: Save the Children and UNICEF. The study used a qualitative rhetorical analysis to interpret the advertisings manifest and latent messages and two compilations of strategic design and various driver for Consumer Brand Identification. The result showed that the commercials together contained all the various drivers and strategic framing elements. The interesting and noteworthy part was that the commercials did not, in some cases, use the strategic portrayal in the way that research has shown would be the best way to use them. Why this is we can only speculate about, and so I do in the final section of this paper.
2

"I forgive the brand because I trust it": Interplay of Brand Trust and Consumer Brand Identification in Influencing Brand Forgiveness

Rahman, Md Merajur 05 1900 (has links)
In the present study, we have explored the role of brand trust and consumer brand identification in evoking brand forgiveness when individuals are exposed to communications related to corporate social responsibility (CSR) wrongdoings. Grounded in attribution theory, we have developed and empirically tested a conceptual model to assess the effectiveness of brand trust in facilitating the attribution of wrongdoings either internally (e.g., believing that the brand had wrong intentions) or externally (e.g., believing that there are other factors beyond the brand's control) in influencing brand forgiveness. We conducted an online experiment utilizing Amazon Mechanical Turk (MTurk) to recruit participants from the U.S. national population (N = 620) following a quota sampling method. Structural equation modeling (SEM) was performed in Mplus to analyze the hypothesized direct and mediation relationships. Multivariate analysis of variance (MANOVA) was performed to test the moderating hypotheses in SPSS (i.e., the interplay of brand trust and consumer brand identification in influencing internal and external attributions). Supporting the hypotheses, we found that brand trust positively influenced external attribution and external attributions, evoking brand forgiveness when individuals are exposed to communications related to CSR wrongdoings. However, contrary to our expectation, we found that the brand trust positively influenced internal attribution which indicated that higher the degree of faith individuals had in the brands, higher their tendency was to consider the possibility that the brand was indeed involved in unethical CSR practices.

Page generated in 0.153 seconds