I Sverige har befolkningens hälsa försämrats och sjukskrivningarna har ökat. Syftet med denna studie var att undersöka samband och gruppskillnader i upplevelsen av psykisk hälsa, stresshanteringsmetoder och arbetsfamiljekonflikt. Resultatet baseras på en enkätundersökning med 50 arbetare inom livsmedelsindustrin, varav 23 föräldrar, 24 ickeföräldrar, 36 män samt 13 kvinnor. Resultaten visar att om relationen mellan arbete och familj är god, är även psykisk hälsa det. Föräldrarna upplevde i högre grad än ickeföräldrar att de inte hade tillräckligt med tid till familjen på grund av arbetet. Det är betydelsefullt att belysa att arbetet och familjelivet påverkar människor både positivt och negativt. Lika viktigt som det är att minska det som påverkar oss negativt, är att lyfta fram det som berikar våra liv.

The aim of this study was to describe how nurses cope with their daily stress at work. A literature review was made to answer the research question, data was gathered from two databases; Academic Search Elite and Medline (via Pubmed). The result which was based on 20 scientific articles showed that nurses used problem-focused and emotional-focused coping strategies to deal with the stress at work. Most of the nurses used emotional-focused coping strategies by practise some kind of physical activities, avoid and take distance from the problem. Using these strategies was negative correlated with burnout and psychological health. In four of the studies problem-focused coping strategies was the most dominant, by trying to find a concrete problem solving strategy and to find direct alternative to deal with the stress. The use of these strategies had a negative relation to psychological and physical health, but a positive correlation to feel satisfaction at work and the nurses that used this strategies experienced lower stress than those who used emotional- focused strategies. / Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor hanterar sin dagliga stress i arbetet. För att besvara frågeställningen gjordes en litteraturstudie, data samlades in från databaserna Academic Search Elite och Medline (via Pubmed). Resultatet som baserades på 20 vetenskapliga artiklar visade att sjuksköterskor hanterade sin dagliga stress på arbetet genom problemfokuserade och känslomässiga copingstrategier. De flesta använde sig av känslomässiga copingstrategier genom att bland annat utöva någon form av fysisk aktivitet, undvika och distansiera sig från problemen. Användningen av dessa strategier hade ett negativt samband med utbrändhet samt psykisk ohälsa. Fyra av studierna tog upp problemfokuserade copingstrategier som de mest använda strategierna, genom att bland annat försöka finna en konkret problemlösning och hitta direkta alternativ att hantera stressen. Användningen av dessa strategier hade ett negativt samband till psykisk och fysisk hälsa, men positivt samband till att känna tillfredsställelse på arbetet samt att sjuksköterskor som använde sig av dessa strategier upplevde lägre stress på arbetet än de som använde sig av känslomässiga copingstrategier.

Sammanfattning Titel: Flexibilitet utan gränser Författare: Anders Spångmark och Anna Öhrner Handledare: Michael Allvin Lärosäte: Uppsala Universitet Datum: 2013-05-22 Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilka konsekvenser intervjupersonerna upplever till följd av sitt flexibla arbete. Syftet är också att ta reda på om intervjupersonerna använder sig av några strategier för att hantera det flexibla arbetet och i så fall vilka dessa strategier är. Studien syftar även till att diskutera hur dessa strategier förhåller sig till de institutionaliserade och mer traditionella sätten att reglera arbetet. Metod: Uppsatsens empiriska material bygger på åtta stycken intervjuer med personer som har ett flexibelt arbete, innebärande att de själva kan påverka var och när deras arbetsuppgifter utförs. Efter behandlingen av materialet analyserades det och diskuterades med utgångspunkt i tidigare forskning inom området. Resultat/slutsats: Det flexibla arbetssättet kan innebära många konsekvenser för individen. Främst beskrivs svårigheter när det gäller kommer till gränsdragning mellan arbete och fritid, en känsla av otillräcklighet och påverkan på individens relationer. Vissa individuella strategier för att hantera det flexibla arbetet återkom hos flera av intervjupersonerna. Dessa har sammanställts till tre huvudstrategier för hur de intervjuade väljer att hantera konsekvenserna av det flexibla arbetet. Det framgår också att dessa strategier tenderar att gå i en annan riktning än de institutionaliserade formerna för reglering av arbetet, genom lagstiftning och partsöverenskommelser, där dessa har svårt att täcka in det flexibla arbetet. Nyckelord: Flexibelt arbete, strategier, coping, gränsdragning / Abstract Title: Flexibility without boundaries Authors: Anders Spångmark och Anna Öhrner Mentor: Michael Allvin University: Uppsala University Date: 2013-05-22 Purpose and problem statement: The purpose of the essay is to research the consequences of flexibility in the workplace, as they’re experienced by the interviewees. The purpose is furthermore to investigate whether the interviewees make use of any coping strategies to handle the work-related flexibility and, in that case, what those strategies are. The essay will also contain a discussion about how the aforementioned strategies relate to the institutionalized and more traditional means to regulate labor. Approach: The empiric data of the essay is based on eight interviews with people who all have flexible jobs, in the sense that they can affect where and when they are to carry out their job assignments. The data was subsequently processed, analyzed and discussed, using earlier research on the subject as a foundation. Results/conclusions: Flexibility in the workplace can be the cause of many different consequences for the concerned individual. The consequences most prominently described are difficulties regarding demarcation between work and leisure, a sense of inadequacy and the effect flexibility in the workplace has on personal relationships. Some individual strategies to handle flexibility in the workplace proved to be utilized by several interviewees. These have been compiled into three main categories. The results show that these strategies tend to go in a different direction, so to speak, than the institutionalized means to regulate flexibility in the workplace, such as legislation and covenants. This is a result of the fact that it’s difficult to apply the institutionalized means to flexibility in the workplace. Key words: Flexibility in the workplace, strategies, coping, demarcation

Syftet med studien var att undersöka skillnader i stress, återhämtning samt coping hos individer som genomfört tävlingsinriktad diet jämfört med de som dietat av icke-tävlingsmässiga skäl. 86 individer (64 män och 21 kvinnor) deltog där medelåldern var 25. Metoden i studien var kvantitativ och bestod av ett tredelat formulär innehållandes de svensköversatta instrumenten Recovery-Stress Questionnaire for Athletes (RESTQ-Sport) (Kellmann & Kallus, 2001) och Brief COPE (Muhonen & Torkelson, 2005), samt ett egenkomponerat formulär där informanterna fick kategorisera sig som en av tre diettyper: I) Bodybuilding (BB, n=26), Annat tävlingssammanhang (AT, n=32) samt Icke-tävlingssammanhang (IT, n=28). Resultatet visade en statistisk skillnad i stress mellan de olika diettyperna, där BB upplevde mer stress jämfört med IT, samt att BB upplevde mer av stressdelskalan utmattning än IT. De implikationer som framhävts har riktat sig mot att sprida en bättre förståelse för återhämtning hos dietister inom allmänvård likväl som dietcoacher inom bodybuilding. / The purpose of this study was to examine differences in stress, recovery and coping between individuals who had dieted for competitive reasons compared to non-competitive reasons. 86 individuals (64 men, 21 women, mean age 25) participated. The selected quantitative method consisted of a three part questionnaire containing the Swedish translated instruments Recovery-Stress Questionnaire for Athletes (RESTQ-Sport) (Kellmann & Kallus, 2001), Brief COPE (Muhonen & Torkelson, 2005) and a self-made questionnaire for categorizing participants as specific dietary types: I) Bodybuilding (BB, n=26), Other Competitive Context (OCC, n=32) and Non-Competitive Context (NCC, n=28). Results showed statistically significant differences in stress between dietary types, where BB experienced more stress compared to NCC, and that BB experienced more of the stress subscale Fatigue than NCC. Highlighted implications were aimed at spreading a better understanding of recovery to nutritional advisors within public health care as well as to diet coaches within bodybuilding.

Det svenska samhället blir alltmer mångkulturellt. I och med den ökade invandringen behöver hälso- och sjukvård uppmärksamma kulturens betydelse för patienters hantering av sin sjukdom. Utan förståelse för individers kulturella värderingar är det svårt för vårdpersonal att förstå hur individers copingmönster påverkas vid ohälsa. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur kulturella hälsoövertygelser kan påverka människors copingmönster vid ohälsa. Till resultatet användes 13 artiklar (elva kvalitativa, en kvantitativ samt en som var både kvantitativ och kvalitativ) som granskades och analyserades. Resultatet visade att sociala relationer kunde ha både en negativ och positiv påverkan på individens copingmönster. Samhällets negativa värderingar kring ohälsa kunde leda till stigmatisering. Kulturella behandlingsstrategier kunde bidra till ökad coping men också skapa konflikt då det gick emot västerländsk medicinsk behandling. Andlighet och religiositet visade sig ha en viktig funktion för att förklara och hantera ohälsa. Individens kunskap kring hälsotillståndet hade en betydande påverkan vid hantering av ohälsa då brist på kunskap utgjorde ett hinder för coping. Vidare forskning bör genomföras och fokusera på hur kulturella hälsoövertygelser kan påverka individens copingstrategier. Sjuksköterskan bör utveckla en ökad kulturell medvetenhet i omvårdnaden av individer oavsett härkomst. / The Swedish society is becoming increasingly multicultural. With the increased immigration there is a need for healthcare to acknowledge the meaning of culture for patients coping with their illness. Without an understanding for individuals’ cultural values, is it difficult for health professionals to understand how individuals’ coping patterns are affected during ill health. The purpose of this study was to illustrate how cultural health beliefs can affect peoples coping during illness. 13 articles were used (eleven qualitative, one quantitative, and one that was both quantitative and qualitative) in the study, that were reviewed and analysed. The results showed that social relationships could have both a negative and positive impact on the individual's coping patterns. Society's negative values ​​regarding illness could lead to stigmatization. Cultural treatment strategies could help to increase coping but also create conflict when it went against western medical treatment. Spirituality and religiosity were shown to have an important role in explaining and dealing with illness. The individual's knowledge of health had a significant impact on the management of ill health, as a lack of knowledge was an obstacle to coping. Further research should be conducted, focusing on how cultural health beliefs may influence an individual's coping strategies. Nurses should develop a greater cultural awareness in the care of individuals, regardless of ancestry.

Fifty employees at a local industrial company answered a questionnaire about coping strategies and personality traits. One purpose of the study was to investigate if officials and public employees used different coping strategies in stressful work situations. Another purpose of the study was to investigate if there was a relationship between the personality traits of the officials and the public employees and their chosen coping strategies. Ten Item Personality Inventory and Brief COPE were used to examine personality traits and coping strategies respectively. The results showed a difference in exhibited personality traits where conscientiousness was higher among the official employees than the public employees. The results showed no clear relationship between selected coping strategies and employee personality traits when dealing with stressful situations.

Att vara förälder till ett barn med cancer innebär sårbarhet, det är en traumatisk situation och en påfrestande tid. De förlorar oftast kontrollen över sin livssituation. För att kunna anpassa sig och hantera situationen använder de sig av olika copingstrategier. Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka förhållandet mellan coping och anpassning hos föräldrar till cancerdrabbade barn och beskriva copingstrategier som var relaterade till bättre och sämre anpassning. Metodbeskrivning: Litteratursammanställning av kvantitativa empiriska studier publicerade efter år 1997. Undersökningsgrupperna var föräldrar till cancerdrabbade barn. Resultat: Religiös övertygelse och religiös tro var en positiv copingstrategi hos religiösa föräldrar och det var relaterat till bättre anpassning. Problemfokuserad coping och ett optimistiskt synsätt var associerat med bättre anpassning och emotionsfokuserad coping och föräldrar med sämre förutsättningar var associerat med sämre anpassning. Slutsats: Föräldrar till cancerdrabbade barn tycks ha bättre anpassning och livskvalitet om de använder problemfokuserad coping, framförallt sökande av information, religiös tro och socialt stöd. Emotionsfokuserad coping tycks vara relaterat till sämre anpassning och mer stress, ångest, depression och PTSD. / Being a parent to a child with cancer means vulnerability, a traumatic situation and a stressful time. They often lose control over their lives. To be able to adapt and cope with the situation they use different coping strategies. Aim: The purpose of this study was to examine the relationship between coping and adjustment among parents of children and to describe coping strategies how where related to better and worse adjustment. Methods: Literature summary of quantitative empirical studies published after 1997. Study groups were parents of children with cancer.  Results: Religious beliefs and religious faith was a positive coping strategy among religious parents and it was related to better adjustment. Problem-focused coping and an optimistic approach was associated with better adjustment. Emotion-focused coping and being a parent with fewer opportunities was associated with poorer adjustment. Conclusion: Parents of children with cancer seem to have better adjustment and quality of life when using problem focused coping, mainly information seeking, religious belief and perceived social support. Emotion-focused coping seems to be related to poorer adjustment with increased parental stress, anxiety, depression and PTSD.

Syftet med den föreliggande litteraturstudien var att beskriva kvinnors respektive mäns livskvalitet efter insjuknande i hjärtinfarkt och de copingstrategier som användes i hanteringen av vardagen. En deskriptiv litteraturstudie genomfördes utifrån sex kvalitativa samt åtta kvantitativa studier med övervägande delen hög kvalitet. Publikationsåren för de inkluderade artiklarna var mellan 2000 och 2010. Artikelsökningen genomfördes i databaserna MedLine (PubMed) samt Cinahl med följande sökord: Hjärtinfarkt, anpassning, psykologisk, livskvalitet och coping. Sammanfattningsvis var vanligt förekommande problem under den första tiden efter insjuknande i hjärtinfarkt fysiska symtom och emotionell utmattning där tillfredsställande behandling och god sjukdomsinsikt kunde leda till välbefinnande. Följande faktorer såsom stress, oro, ångest, nedstämdhet, depression samt kronisk trötthet hade negativ inverkan på den upplevda livskvaliteten, liksom alltför omfattande livsstilsförändringar. Att återgå till sitt arbete hade däremot positiva effekter ur de fysiska och psykologiska aspekterna på livskvaliteten. Likaså hade det sociala nätverket inverkan på välbefinnandet där män i huvudsak sökte stöd från sin partner medan kvinnor även sökte sympati från övriga anhöriga. Optimistiska copingstrategier var vanligast bland både kvinnor och män, dock använde sig kvinnor av fler copingstrategier och hade svårare att hantera sin vardag än vad män hade. För ytterligare evidens i copingstrategier och genusskillnader krävs ytterligare forskning av komparativ design. / The purpose of this study was to describe perceived quality of life and used coping in daily life of women and men after myocardial infarction, which is described in the literature review included studies and methodological quality. A descriptive literature review was conducted based on six qualitative and eight quantitative studies of high quality nature. In conclusion, the year of publication of the studies was between the years of 2000 and 2010. The databases MedLine (Pubmed) and Cinahl were used in the searching of scientific articles with the following keywords: Myocardial infarction, Adaptation, Psychological, Quality of life and Coping. Furthermore, the findings in satisfaction of treatment and good insight in illness was increased in terms of well-being. Return to work appeared to bring positive outcomes of the physical and psychological aspects in quality of life. By the same token, social network had an impact in terms of well-being, since men mainly perceived available support trough their partner as women in larger extension perceived available support from other relatives than men did. Optimistic coping was the most frequently used strategy by both women and men, however, women practiced several strategies of coping. Also, difficulties were found in women managing their daily life compared to men. Regarding coping strategies as well as gender differences, further research is to claim.

Syftet med min studie var att ta reda på hur kunskapsläget ser ut när det gäller ämnet stress, med hjälp av frågeställningen; Hur beskrivs och diskuteras ämnet stress av forskare i utvalda delar av forskningslitteraturen? För att ta reda på detta använde jag mig av kvalitativ metod en selektiv kunskapsöversikt. Resultat och analys redovisades i tre teman tillsammans med teorierna coping och KASAM.   Slutsatsen med studien är att största bidragande orsak till uppkomsten av stress symptom handlar om arbetsrelaterad stress med fokus på arbetsmiljön. Med hjälp av hög grad av KASAM kan individer utveckla användbara copingstrategier för att möta och hantera den skadliga stressen. / The aim of my study was to find out how the state of knowledge looks like regarding the subject of stress, using the research question; how is the topic of stress described and discussed by researchers in selected parts of the research literature? To find this out, I used qualitative method a selective research overview. Results and analysis were presented in three themes together with theories of coping and Sense of Coherence.   The main conclusion of this study is that the largest contributing factor to the occurrence of stress symptoms is about work – related stress, focusing on the work environment. By using a high level of Sense of Coherence individuals can develop useful coping – strategies for facing and dealing with the damaging stress.

Denna studie hade som syfte att undersöka vilka orsaker till stress svenska elitfotbollsdomare upplever samt hur domarna hanterar den upplevda stressen. Vidare syfte var att undersöka hur stressen påverkar domarnas hälsa, och vilken påverkan stressen har på beteendet hos domarna. Urvalet till denna studie bestod av 10 svenska elitfotbollsdomare, både män och kvinnor, med domaruppdrag inom Allsvenskan eller Superettan säsongen 2011. En semistrukturerad intervjuguide användes under antingen telefon- eller personliga intervjuer. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet som framkom i denna studie ligger huvudsakligen i linje med den tidigare forskningen som har gjorts inom området. Vidare visar även resultatet att de deltagande domarna i huvudsak inte upplever en negativ påverkan av stressen på deras hälsa. De resultat som framkom i studien diskuteras vidare i samband med tidigare forskning inom detta område och runt de metodologiska frågor som framkom av studien. Förslag för framtida forskning samt hur resultatet av studien kan appliceras praktiskt ges. / The purpose of the present study was to examine what Swedish soccer referees perceive as stressful and how the referees cope with the perceived stressors. Further purposes were to examine how the perceived stress affect the health of the referees and what affect it has on the behavior of the referees. In the study 10 Swedish elite soccer referees, both males and females, with refereeing assignments in the Allsvenskan or Superettan in the 2011 season participated. A semi structured interview guide was used during either telephone- or personal interviews. The interviews were analyzed through a qualitative content analysis. The results are primarily in line with previous research of this field. Further, the results show that the participating referees does not experience a great deal of negative influence on their health stemming from stress. The results of the study are further discussed in regards to previous research in the field as well as in conjunction with the methodological questions that arose during the study. Suggestions for future research and practical applications of the results are also given.