Bakgrund: På en akutmottagning förekommer plötsliga och oväntade dödsfall mer frekvent i jämförelse med andra avdelningar. För sjuksköterskan innebär det att möta närstående i kris och sorg. Det är en viktig och tidskrävande uppgift att tillgodose deras behov av omvårdnad och information. Att dagligen befinna sig i traumatiska situationer kan resultera i att sjuksköterskan påverkas känslomässigt.   Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor upplever mötet med närstående i samband med plötsligt och oväntat dödsfall på akutmottagning. Metod: En kvalitativ intervjumetod tillämpades då det ansågs vara en lämplig metod för att besvara studiens syfte. Utifrån en semi-strukturerad modell genomfördes sex enskilda intervjuer och en parintervju med sjuksköterskor verksamma på akutmottagningar. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för analys av data. Resultat: I resultatet framgick att en av rutinerna för omhändertagande av närstående bestod av att en anhörigmottagare utsågs. Sjuksköterskans ansvar gentemot närstående innefattade information, ett sympatiskt förhållningssätt och att tillgodose omvårdnadsbehov. Då närstående valde att närvara på akutrummet vid återupplivning var det sjuksköterskans uppgift att finnas till hands, trösta och stödja. Att möta människor i kris och sorg kunde ge upphov till känslor och tankar som påverkade sjuksköterskorna både i arbetet och privat. Olika copingstrategier för att hantera dessa identifierades.   Slutsats: Omhändertagandet av närstående efter ett plötsligt dödsfall ansågs tillhöra sjuksköterskans ansvarsområde. Det upplevdes många gånger vara en svår och komplex uppgift som påverkande sjuksköterskorna känslomässigt.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka copingstrategier kvinnan använder sig av när hon har bröstcancer. Metoden som användes för denna litteraturstudie var Goodmans modell med sju steg för ett systematiskt tillvägagångssätt. Litteratursökningen utfördes i databaserna PsycInfo, Cinahl, PubMed Cochrane, SveMed+ och Medline. Oberoende av varandra har 10 artiklar kvalitetsgranskats enligt Carlsson & Eimans (2003) bedömningsmall som modifierades till den population som undersöktes. Resultatet av tio inkluderade studier visade att det fanns ett flertal olika copingstrategier som kvinnor använder sig av när de har bröstcancer. De copingstrategierna som framkom ur dessa studier var: socialt stöd, planering, religion, positiv omvärdering och utveckling, undvikande, mental distansering, acceptans, aktiv coping, fokusera sig på och ventilation av känslor. Fler studier behövs för att undersöka vilka copingstrategier nordiska kvinnor använder sig av. / The aim with this literature study was to describe what coping strategies woman uses when she has breast cancer. The method used for this literature study was Goodman’s seven step model for a systematic approach. The literature search was conducted in the databases PsycInfo, Cinahl, PubMed Cochrane, SveMed+ and Medline. Independently of each other ten articles where quality reviewed accordingly to Carlsson & Eimans (2003) model of evaluation which where modified for the population studied. The result of the ten included studies shows that there were several different coping strategies women would use when they have breast cancer. The coping strategies that emerged out of these studies where: social support, planning, religion, positive re-evaluation and development, avoidance, mental distancing, acceptance, active coping, focusing on and ventilation of emotions. More studies are needed to examine what copingstrategier Nordic women use.

Av alla kvinnor som blir sjuka i cancer drabbas 29, 2 % av bröstcancer. Mortalite-ten har i Sverige emellertid sjunkit och dagens prognos har förbättras vilket resul-terat i en 87,8 procentlig fem-års överlevnad av totala incidensen. Syftet med den-na litteraturöversikt var att ge en överblick av kvinnors upplevelser samt copingst-rategier vid bröstcancer. Vald litteratur har inhämtats från PubMed och CINHAL och härstammar från sex olika länder. Litteraturöversiktens resultat grundar sig på sex huvudteman och fem subteman samt tre framträdande copingstrategier. Indi-viduella faktorer spelar stor roll i hanteringen av sjukdomen bröstcancer. Denna litteraturöversikt uppmuntrar till att vidare forskning mer ska ägna sig åt dessa individuella faktorer. Sjuksköterskan kan med rätt kunskap bidra till ett sjukdoms-förlopp med förstärkt autonomi och på så sätt inge denna patientkategori högre livskvalité. / Of all women who become ill from cancer affected 29, 2% of breast cancer. Mor-tality in Sweden has declined and today's forecast has improved, which results would have resulted in an 87.8% five-year survival rate of overall incidence. The purpose of this study was to provide an overview of women's experiences and copingstragies in breast cancer. Selected literature was collected from PubMed and CINHAL and derived from six different countries. Litteraturöversiktens re-sults based on six main themes and five subthemes, and three prominent coping strategies. Individual factors play a major role in the management of breast cancer disease. This literature review encourages further research more to deal with these individual factors. The nurse can with the right knowledge to contribute to a dis-ease process with enhanced autonomy and thus produce this population a higher quality of life.

Åtta tusen personer är drabbade av njursjsukdom i Sverige, det är därför troligt att den svenska sjuksköterskan träffar på dessa patienter i sitt dagliga arbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva livskvalitet och copingstrategier hos människor som lever med kronisk njursvikt, detta genom att granska och sammanställa vetenskaplig litteratur. Tre frågeställningar användes. Den första var vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med kronisk njursvikt. Den andra frågeställningen var om patientens livskvalitet skiljer sig åt beroende på vilken behandling som ges och den tredje var vilka copingstrategier dessa patienter använder. Metoden var en litteraturstudie, baserad på tio kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Depression och fatigue är centrala symtom som påverkar livskvalitet hos patienter med kronisk njursvikt. Brist på information och stöd, begränsningar och isolering försämrar livskvaliteten. Däremot har vänner, familj och religion en gynnsam påverkan på individens livskvalitet. Copingstrategier som användes var optimism, kognitiva strategier, fighting spirit och undvikande strategier. Resultatet kan användas för att bemöta dessa patienter med ökad kunskap och förståelse. / Eight thousand of the swedish population is affected by kidney failure. It is most likely that the swedish nurses meet these individuals in their daily work. The aim of this study was to describe the quality of life and coping strategies among individuals living with with chronic kidney failure by rewiev and compile scientific literature. Three questions were used. The first was what factors have influence on the quality of life of these patients. The second question was if their quality of life differs depending on what treatment they recieve and the third was what coping strategies they are using. The method was a rewiev, based on ten qualitative and quantitative scientific articles. Depression and fatigue were symptoms that affected the quality of life among patients whith chronic kidney failure. Lack of information and support, limitations and isolation decreased the quality of life. Friends, family and religion increased it. Coping strategies that were used were optimism, cognitive strategies, fighting spirit and avoidance strategies. The results can be used to meet these patient with an increased knowledge and understanding.

Sammanfattning Bakgrund: En skada på det främre korsbandet (ACL) är relativt vanligt och kan ha betydande fysiska och känslomässiga effekter på patienter. Ungefär hälften av patienter med en ACL-skada genomgår en rekonstruktion (ACLR). Att förstå patienternas perspektiv på vårdprocessen är avgörande för att förbättra vårdens kvalitet. Syfte: Att utforska samt beskriva upplevelser och erfarenheter av mottagande och bedömning, mellan skadetillfälle och operationstillfälle, med fokus på en säker och patientfokuserad hälso- och sjukvård, för patienter som genomgått ACLR maximalt ett år innan intervjutillfället, utan att ha fått en diagnos "främre korsbandsskada" vid första vårdbesöket. Metod: En kvalitativ ansats användes och data samlades in genom individuella intervjuer med patienter som genomgått ACLR senast ett år före intervjun. Intervjuerna transkriberades och analyserades tematiskt med en manifest innehållsanalys. Resultat: Patienterna uppskattade att bli hörda, känna sig respekterade och vara delaktiga i sina egna vårdprocesser. Tydlig och heltäckande kommunikation var viktig för att underlätta för patienten att förstå sin skada och behandlingsalternativ. Patienterna hade ofta höga förväntningar på sin återhämtning, vilket kunde leda till frustration och besvikelse när framstegen gick långsamt. Patienterna blev ofta förbisedda, vilket ledde till förvärrade skador, sena diagnoser och längre tid till korrekt hjälp. Konsekvenserna av den utdragna processen inkluderade förlust av arbete, ekonomiska påfrestningar och social isolering, vilket skulle kunna påverka self-efficacy negativt. Patienterna önskade även att vårdgivare inte bara skulle fokusera på fysisk rehabilitering utan också ta itu med de psykologiska och känslomässiga utmaningar som följer med en långvarig återhämtningsprocess. Slutsats: Studien belyser vikten av patientfokuserad vård, tydlig kommunikation och att ta itu med de multidimensionella behoven hos patienter med knäskador, som sedan genomgår ACLR. Fynden belyser vikten av utvecklingen av insatser som syftar till att förbättra patientupplevelsen under bedömningsprocessen för knäskador. Nyckelord: Främre korsbandsskada, främre korsbandsrekonstruktion, patientfokuserad vård, kommunikation, copingstrategier.

Bakgrund: Det är vanligt att det uppstår svårhanterliga känslor och tankar hos sjuksköterskan vid palliativ vård, även om mötet med döende patienter kan ses som ett naturligt inslag i arbetet. För att hantera den emotionella belastningen använder sig sjuksköterskan av både medvetna och omedvetna copingstrategier. Om sjuksköterskan inte har fungerande copingstrategier kan patients omvårdnad bli lidande då emotionellt engagemang beskrivs som viktigt för god omvårdnad av omvårdnadsteorietikern Travelbee. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av sjuksköterskors copingstrategier vid vård av patienter i livets slutskede. Metod: Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ induktiv ansats som analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskan använde sig av olika copingstrategier för att klara den emotionella belastningen som kunde uppstå vid palliativ vård. Utifrån resultatet kunde tre kategorier urskiljas: emotionell barriär, stöd i känslohanteringen och förändrat tankesätt. Sjuksköterskan beskrev att copingstrategierna kunde ha betydelse för omvårdnaden och varje patientfall ledde till ny kunskap hos sjuksköterskan och med erfarenhet blev sjuksköterskan mer trygg i att hantera sina känslor. Diskussion: Emotionellt engagemang leder enligt Travelbee till utsatthet och sjuksköterskan bör inte låta sina egna känslor påverka omvårdnaden. För att utföra sina arbetsuppgifter samt ge stöd till patienten upplevdes sjuksköterskan behöva hålla en emotionell distans. Copingstrategierna upplevdes ha varierad inverkan på omvårdnaden och sjuksköterska bör därför vara uppmärksam i varje unikt patientmöte. Slutsats: Copingstrategier har inverkan på omvårdnadsupplevelsen och sjuksköterskan bör vara lyhörd på patientens behov och vara beredd på att reglera sitt copingbeteende. Vidare studier med fokus på patienternas upplevelse behövs. / <p>2023-03-23</p>

Testikelcancer är den vanligaste cancerformen hos svenska män i åldrarna 25-40. Trots risk för metastaser överlever mer än 95%. Fysiska och psykosociala bieffekter försvårar dessa mäns livssituation efter diagnosen. Syftet med denna studie var att belysa copingstratgier hos män med testikelcancer. En litteraturstudie grundad på kvalitativa och kvantitativa studier genomfördes. Resultatet mynnade ut i två huvudteman och fem underteman. Huvudteman var: upprätthålla ett normalt liv och förhålla sig till omgivningen. Underteman var: blicka framåt och eftersträva normalitet, dölja förändrad anatomi, söka omgivningens stöd, förvärva och dela med sig av kunskap samt isolera sig. / Testicular cancer is the most common type of cancer among Swedish men between the ages of 25-40. 95% survive despite the risks of metastases. The daily life for these men is complicated by the physical and psychosocial side effects. The aim of this study was to describe illuminatedifferent coping strategies used by men with testicular cancer. A literature study of qualitative and quantative studies was implemented. The result ended in two main themes and five subthemes. The main themes were: maintaining a normal life and relating to the surroundings. The subthemes were looking forward and searching for normality, hiding the transformed anatomy, seeking support from those around him, acquire and sharing knowledge, along with isolating himself.

I Sverige finns ungefär 150 000 personer med demenssjukdom. Av dessa vårdas ca 70 procent av närstående. Att bli närståendevårdare medför en förändrad livssituation och risk för att bli utsatt för emotionell överbelastning. Syftet med litteraturstudien var att belysa olika aspekter på, att som närstående vårda en person med demenssjukdom. En analys av elva vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultatet visade att närstående såg vårdandet som en del av livet och ett sätt att visa sin kärlek. En betydelsefull aspekt var att upprätthålla den demenssjukes värdighet. Negativa upplevelser var bl a känslor av sorg och svårighet att kommunicera. Närståendes copingstrategier utkristalliserades i tre teman; åtgärder för att söka hjälp, kunskap och socialt stöd, anpassa och underlätta vardagen, samt emotionellt förhållningssätt. Resultatet i studien kan vara vägledande för utveckling av olika insatser som kan vara betydelsefulla så att vårdandet blir mer lust än nöd. / In Sweden there are about 150 000 persons with dementia. Approximately70 percent of these persons are being taken care of by family members. To become a family caregiver leads to a change of life, and a risk to be exposed to emotional strain. The aim of this literature study has been to illuminate different aspects of a relatives caregiving of a person with a dementia disease. An analyse of eleven scientific articles was made. The result showed that family caregivers looked upon caring as a part of life and a way to express their love. One important aspect was to maintain the dignity of the person with dementia. Negative experiences were for example grief and difficulty to communicate. Copingstrategies were divided into three themes; measures to look for help, knowledge and social support; to adapt and make everyday life easier; and emotional coping. The result in the study can be guidance for development of different efforts that can be important, so that caring becomes better than worse.

Bakgrund: Fibromyalgi (FMS) är en sjukdom som främst drabbar kvinnor i yngre medelåldern och kan medföra livsstilsförändringar på grund av kronisk muskelsmärta samt trötthet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att kartlägga vilka copingstrategier som patienter med fibromyalgi använder sig av. Metod: Goodmans sju steg i Willlman et al (2006) användes för ett systematiskt tillvägagångssätt. De databaser som användes för litteratursökningen var PubMed, CINAHL, Medline, Cochrane Library och PsychInfo. Tio vetenskapliga artiklar granskades av två oberoende författare med granskningsprotokoll från Willman et al (2006) modifierad av författarna. I de inkluderade tio vetenskapliga artiklarna framkom flera olika copingstrategier använda av patienter med fibromyalgi. Resultat: Utifrån studierna framkom copingstrategierna; egenvård, socialt stöd, strukturering, positiv syn, negativ syn, religion/högre makter, självinsikt och verklighetsflykt. Slutsats: Som sjuksköterska är det viktigt att uppmärksamma de sämre strategierna och motivera patienten att använda de bättre strategierna. Det behövs fortfarande mer forskning om hur patienter hanterar fibromyalgi. / Background: Fibromyalgia (FMS) is a disease that primarily affects young women in middle age and may lead lifestyle changes due to chronic muscle pain and fatigue. Aim: The aim of this literature review was to identify coping strategies used by patients with fibromyalgia. Method: Goodman's seven steps in Willlman et al (2006) were used as a systematic approach. The databases used for literature search were PubMed, CINAHL, Medline, Cochrane Library and PsychInfo. Ten articles were reviewed independently by two reviewers with the help of protocols by Willman et al (2006) modified by the authors. In the ten scientific articles several different coping strategies used by patients with fibromyalgia was emerged. Results: Based on the studies the coping strategies that evolved were; self-care, social support, structure, positive view, negative view, religion / higher power, self-awareness and escapism. Conclusion: As a nurse it is important to pay attention to the poor strategies and motivate the patient to use the better strategies. Further studies still need to be done on patients with fibromyalgia and how this is handled.

Sorg är en av människans grundkänslor och kan utlösas av förlust av något slag. I denna uppsats behandlas den, enligt oss, mest smärtsamma sorgen som man tvingas gå igenom om ens barn dör. Denna litteraturstudie utgår ifrån tre föräldrars känslor och upplevelser kring sitt barns död. Vi har en uppfattning om att döden är ett tabubelagt ämne, i synnerhet när det gäller barn. Vi är dåligt rustade för att ta hand om varandra i dessa situationer och vi gör allt vi kan för att hålla ångesten ifrån oss. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram föräldrars upplevelser; vad de har känt, behövt och vad de har saknat från sin omgivning. Personer som upplever ett trauma som detta, genomgår en kris och ett krisförlopp ser till stora delar likadant ut oavsett vad som framkallat den. Socialt arbete handlar främst om att möta människor i kris och i behov av hjälp. Att få en förförståelse för krisens uttryck och dess olika faser, kan ge oss en utökad kunskap för vårt kommande arbete som socionomer. Dessutom önskar vi öppna upp för egna reflektioner, både för oss själva och för andra läsare.