Background: Corporate Social Responsibility (CSR) is a term that has become increasingly prominent in the corporate world. As the awareness of responsibly produced products is growing among both companies and consumers, it has become increasingly important for companies to get involved in sustainability issues. There may be several reasons why companies choose to integrate CSR in their business, where one reason may be related to company size. In the business category of micro, there is currently no widespread research, which makes this company size interesting to study. The choice of industry was made because coffee is one of the world's most important merchandise, and the coffee industry has come a long way with integrating CSR in comparision to many other industries. Purpose and research question: The purpose of this study is to create a deeper understanding of why coffee roasters in the business category of micro enterprises choose to incorporate CSR in their businesses. In connection with our purpose we have chosen the following research question: What are the main driving forces to why micro roasters choose to engage in CSR activities? Method: This study is based on a qualitative method with an abductive approach. We have conducted six semi-structured interviews to gather our empirical material. Conclusion: The main driving forces identified for micro roasters to engage in CSR activities include: Personal commitment, for-profit business, a meaningful work and convey messages. Keywords: Corporate Social Responsibility, CSR, sustainability, driving forces. / Bakgrund: Corporate Social Responsibility (CSR) är ett begrepp som blivit allt mer framträdande i företagsvärlden. I takt med att medvetenheten kring ansvarsfullt framtagna produkter ökar hos såväl företag som konsumenter, har det blivit allt viktigare för företag att engagera sig i hållbarhetsfrågor. Det kan finnas ett flertal förklaringar till varför företag väljer att integrera CSR i sin verksamhet, där en anledning går att relatera till företagsstorlek. Inom företagskategorin mikroföretag finns det idag inte någon utbredd forskning, vilket gör att denna företagsstorlek är av intresse att studera. Valet av bransch gjordes då kaffe är en av världens viktigaste handelsvaror och kaffebranschen har kommit längre i utvecklingen kring CSR än många andra branscher. Syfte och problemformulering: Avsikten med denna uppsats är att skapa en djupare förståelse kring varför kafferosterier i företagskategorin mikroföretag väljer att arbeta med CSR. Detta syfte uppfylls med hjälp av vår problemformulering: Vilka är de främsta drivkrafterna till att mikrorosterier väljer att engagera sig i CSR-aktiviteter? Metod: Vi har i denna studie valt att arbeta utifrån en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Vi har genomfört sex stycken semistrukturerade intervjuer för att samla in vårt empiriska material. Slutsats: De främsta drivkrafterna som identifierats för mikrorosterier att engagera sig i CSR-aktiviteter är: Personligt engagemang, vinstdrivande verksamhet, mening i arbetslivet och förmedla budskap. Nyckelord: Corporate Social Responsibility (CSR), socialt ansvarstagande, hållbarhetsarbete, drivkrafter.

Syfte: Examensarbetet har skrivits för att testa om ett CSR-budskap baserat på ett värdeteoretiskt ramverk har högre trovärdighet hos en presumtiv kund än ett budskap som inte är det.Metod: I detta examensarbete har endast primärdata använts som samlats in genom en kvantitativ enkätundersökning. Dataanalysen har sedan skett utifrån ett kvantitativt förhållningssätt. Resultat och slutsats: Resultatet i studien visar att företag som önskar öka trovärdigheten i sin CSR-kommunikation bör överväga att använda sig av ett värdeteoretiskt ramverk i sin kommunikation. Resultatet stödjer Schmeltz tes från 2014 om att ett värdeteoretiskt ramverk kan bidra till att öka den uppfattade trovärdigheten hos en presumtiv kund. Det finns dock viss skillnad i uppfattning mellan könen där kvinnor generellt mottar budskapen mer positivt. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att närmare studera skillnaderna i uppfattning av CSR-budskapen mellan könen i synnerhet om det i en större kontext verkligen är så att män uppfattar kompetensvärderingar med högre trovärdighet än vad kvinnor gör och att kvinnor uppfattar personliga värderingar med högre trovärdighet än vad män gör. Uppsatsens bidrag: Den här uppsatsen visar att kommunikatörer och marknadschefer inom privatresebranschen bör överväga att använda ett värdeteoretiskt ramverk när de kommunicerar CSR med sina presumtiva kunder om de har ambitionen att öka den uppfattade trovärdigheten i sina budskap.

Bakgrund: Att jordens resurser inte är oändliga är något som idag är allmänt känt, vilket ställer krav på ett gemensamt arbete för en hållbar utveckling. Företag har därmed kommit att rikta ett allt större fokus mot sociala, miljömässiga och etiska mål, snarare än en ensidig inriktning på ekonomiska mål. Tidigare forskning visar på ett positivt samband mellan kundens uppfattning av socialt ansvarsfulla företag. Forskningen är dock knapp beträffande vilken påverkan sådant arbete antas få för företags långsiktiga kundrelationer. Genom att undersöka ett försäkringsbolag och dess kunder avseende arbete med hållbarhetsfrågor bidrar studien till en kunskapsspridning gällande vilken betydelse arbete med hållbarhetsfrågor har på långsiktiga kundrelationer. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera vilka hållbarhetsaspekter företag i tjänstebranschen arbetar med för att skapa långsiktiga kundrelationer samt vilken betydelse detta arbete har för kunden. Vi avser även att nå en ökad insikt i hur arbetet med hållbarhetsfrågor kommuniceras och följs upp. Genomförande: I studien har en kvalitativ ansats som har sin grund i ett iterativt angreppssätt antagits. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med anställda på fallföretaget med kunskap inom hållbarhet, samt att kundens perspektiv fångats genom fullmäktige. Slutsats: Studiens resultat visar att försäkringsbolaget i studien arbetar med samtliga ansvarsområden inom hållbarhet, men socialt ansvarstagande visade sig vara vitalt för fallföretaget. Vidare indikerar resultaten på att hållbarhetsarbete med lokal förankring kan vara ett sätt för tjänsteföretag att differentiera sig. Huvudfokus inom hållbarhet varierar beroende på vilken bransch samt vilket företag det gäller och bör riktas dit företag främst kan påverka, både samhället i stort samt sitt eget resultat. Kunder har visat sig ha en positiv inställning till hållbarhetsarbete men någon definitiv slutsats avseende hur den långsiktiga kundrelationen påverkas har inte funnits. Vi har funnit indikationer på att negativ publicitet tenderar att uppmärksammas i högre grad än positiv publicitet, därmed är det viktigt för företag att agera riktigt i dessa frågor. Studiens resultat påvisar att det för försäkringskunden är svårt att förstå kopplingen till hållbarhet eftersom tjänsten har en abstrakt natur. Att involvera kunden i hållbarhetsarbetet för att öka dennes medvetenhet har därmed visat sig vara fördelaktigt. Resultaten indikerar på att kommunikation och uppföljning därför är väsentligt för att kunden ska förstå bolags hållbarhetsarbete och vilka effekter det har för denne. Hållbarhetskommunikationen bör ha en karaktär där kunden omedvetet uppfattar bolaget som hållbart. Resultaten i studien tyder på att det föreligger svårigheter i att mäta effekterna av vissa delar av hållbarhetsarbetet eftersom det är svårt att fastställa att resultaten enbart beror på hållbarhetsarbete, även om det går att få vissa indikationer. / Background: The fact that the earth’s resources are not endless is something that today is widely known, which requires joint work for sustainable development. Many companies have thus increased their focus on social, environmental and ethical goals, rather than a one-sided focus on financial goals. Previous research has showed a positive link between customers perception of socially responsible companies. The research however is scarce on the impact of such work on corporate long-term customer relations. By studying an insurance company and its customers regarding sustainability issues, the study contributes to a dissemination of knowledge about the importance of work on sustainability issues on long-term customer relationships. Purpose: The purpose of this study is to identify which sustainability aspects companies within the service industry work with in order to create long-term customer relationships and which importance this work has for the customer. We also intend to gain an insight into how work on sustainability issues is communicated and followed up. Completion: In this study, a qualitative approach that has its foundation in an iterative approach has been adopted. Empirical data has been collected through semi-structured interviews with employees at the case company with knowledge within sustainability, and the customer perspective has been captured by the council. Conclusion: The study’s results show that the insurance company in the study applied all responsibilities included in sustainability, but social responsibility proved to be vital to the case company. Furthermore, the results indicate that sustainability work with a local anchoring can be a way for service companies to differentiate themselves. The main focus on sustainability varies depending on which industry and what company it is and this should be directed to areas where companies can primarily affect both the community as a whole and its own results. Customers have showed a positive attitude towards sustainability work but no definite conclusion about how the long-term customer relationships are affected have been found. We have found indications that negative publicity tends to get a lot more  attention than positive publicity showing the importance for companies to work with these issues. The study’s findings show that it is difficult for the insurance customer to understand the link to sustainability because of the abstract nature of the service. Engaging the customer in sustainability efforts in order to increase their awareness has shown to be beneficial. The results indicate that communication and follow-up therefore are essential for the customer to understand the company’s sustainability efforts and the effects they have. The sustainability communication should have a character in which the customer unconsciously perceives the company as sustainable. The results in the study indicate that there are difficulties in measuring the impact of certain aspects of sustainability work, as it is difficult to determine that results are solely due to sustainability, although some indications can be obtained.

This diploma thesis is focused on CSR (corporate social responsibility), the possibilities of this approach, which are offered by the market and its using particularly from the perspective of the smaller companies. The aim of this diploma thesis is to propose a procedure for CSR application in a company Bisport s. r. o., which focuses primarily on boats renting, as well as other related services along the river Sázava based on analyzes of perception and the possibility of social responsibility. To accomplish this objective is using research of the literature and other secondary sources, the own analysis of the perception of the social responsibility consumers based on data MML-TGI available at the University, and then the information from internal company sources of Bisport s. r. o., where I work some years.

Responsible entrepreneurship is something that is making an impact in society and is taking amore important place among companies, and a concept associated with this is corporate social responsibility. It is a collective name for the responsibility companies are expected to take from society, including taking into account working conditions for employees and environmental impact. The following work intends to investigate how companies that are among Sweden's top 20 most sustainable companies list work with Corporate social responsibility (CSR). The purpose of the work is to understand how the companies work with CSR and this by analyzing and comparing the companies Systembolaget, Ikea and Stena recycling, which are all among the top 20 most sustainable companies in Sweden in 2020. Through relevant theory we have formed an interview guide as a basis for data collection. In total three respondents were interviewed, all of whom had a leading role in corporate responsibility. With an interview guide based on the four aspects of CSR economically, socially, environmentally and ethically a data has been collected. Through an inductive approach, we have drawn conclusions in relation to theory and literature. Since then, through analysis of empirical data, an understanding has been created in how companies work with CSR and how they relate to the theories. The results of the interviews showed that the companies work with CSR and in terms of the different aspects of CSR, there are similarities and differences between the companies. A common denominator for all companies is that of CSR in general. They believe that taking responsibility is part of running a company as the companies are part of society and have a great deal of influence. Furthermore, companies want to be considered legitimate and then take responsibility for their actions. / Ansvarsfullt företagande är något som tar allt större och viktigare plats bland företagen och ett begrepp som förknippas med detta är Corporate social responsibility. Det är ett samlingsnamn för ansvaret företagen förväntas ta av samhället, där bland att ta hänsyn till arbetsvillkor för medarbetare och miljöpåverkan. Följande arbete avser att undersöka hur företag som återfinns bland Sveriges topp 20 mest hållbara företaget lista arbetar med Corporate social responsibility (CSR). Syftet med arbetet är att förstå hur företagen arbetar med CSR och detta genom att analysera och jämföra företagen Systembolaget, Ikea och Stena recycling som alla finns bland topp 20 mest hållbara företagen i Sverige år 2020. Genom relevanta teori har vi format en intervjuguide som underlag för datainsamlingen. Totalt sett intervjuades tre respondenter där alla hade en tongivande roll i företagens ansvarstagande. Med en intervjuguide baserad på de fyra aspekter av CSR ekonomiskt, socialt, miljö och etisk har en data samlats in. Genom en induktiv ansats har vi dragit slutsatser i relation till teori och litteratur. Sedan genom analys av empirisk data har förståelse skapats i hur företagen jobbar med CSR och hur de förhåller sig till teorierna. Resultat av intervjuerna visade att företagens arbetar med CSR och vad det gäller de olika aspekterna om CSR finns det likheter och skillnader mellan företagen. En gemensam nämnare för alla företagen är det på CSR i allmänhet. De anser att ansvarstagande är en del av att styra ett företag då företagen är del av samhället och har ett stort inflytande. Vidare vill företagen anses vara legitima och tar då ansvar för sina handlingar.

CSR-aktiviteter har blivit ett allt vanligare initiativ av företag för att kunna påverka konsumenter samt differentiera utbudet av produkter. Det är dock sällan som konsumenter blint accepterar dessa initiativ som uppriktiga handlingar och belönar inte företagen i det direkta skedet. CSR har blivit en växande riskfaktor för företag om det hanteras fel. Det kan leda till att företagets rykte skadas allvarligt och får en direkt negativ inverkan på verksamheten och dess resultat. Syftet med studien var att undersöka och få en djupare förståelse för hur ett företags CSR-aktiviteter har för påverkan på konsumentbeteenden. Det skulle även studeras hur företag använder sig av CSR som marknadsföringsstrategi för att skapa varumärkesidentitet. För att skapa en tydlig bild och förståelse för läsaren har relevanta teorier kring ämnet i den teoretiska referensramen diskuterats. Genom en kvalitativ metod samt deduktiv ansats konstruerades semi-strukturerade intervjuer där 3 företag deltog i studien. Företagen som har deltagit i studien integrerar CSR i sin marknadsföring samt hur det styr de olika företagen. Slutsatsen efter en grundlig analys av den empiriska framställningen som har ställts i relation till den teoretiska referensramen så framgår det att konsumenter väljer att vara lojala mot företag som visar ett starkt CSR-engagemang i hur de bedriver företag. Det kan även konstateras att CSR-aktiviteter är ett viktigt verktyg för företag som vill skapa en positiv och attraktiv varumärkesidentitet. Däremot kommuniceras CSR-aktiviteter inte bara till konsumenter för att skapa en tillhörighet till företagen utan även till intressenter samt samarbetspartners. / CSR activities have become an increasingly common initiative by companies to be able to influence consumers and differentiate the range of products. However, it is rare that consumers blindly accept these initiatives as sincere actions and do not reward the companies in the direct stage. CSR has become a growing risk factor for companies if handled incorrectly. This can lead to serious damage to the company's reputation and have a direct negative impact on the business and its results. The aim of the study was to investigate and gain a deeper understanding of how a company's CSR activities have an impact on consumer behaviour. It would also be studied how companies use CSR as a marketing strategy to create brand identity. In order to create a clear picture and understanding for the reader, relevant theories about the subject in the theoretical frame of reference have been discussed. Through a qualitative method and deductive approach, semi-structured interviews were constructed where 3 companies participated in the study. The companies that have participated in the study integrate CSR in their marketing and how it governs the various companies. The conclusion after a thorough analysis of the empirical presentation that has been put in relation to the theoretical frame of reference, it appears that consumers choose to be loyal to companies that show a strong CSR commitment in the way they conduct business. It can also be stated that CSR activities are an important tool for companies that want to create a positive and attractive brand identity. In contrast, CSR activities are not only communicated to consumers to create a sense of belonging to the companies, but also to stakeholders and partners.

Much research has been conducted within Corporate Social Responsibility (CSR), and it is currently a highly debated topic. Today, CSR is not only pursued in response to public pressure, but is also seen as a source of competitive advantage and differentiation. The problem that this thesis deals with is that many SMEs do not use CSR as a proactive competitive tool in a strategic manner. Therefore, the purpose of this thesis is to develop an evaluation framework for SME‟s CSR projects, and to use this framework to analyze Casall‟s CSR projects in order to provide recommendations for Casall regarding strategic CSR. CSR as a concept is first discussed with the use of previous literature. This leads to the development of an evaluation framework for SME‟s CSR projects. The methodology is carefully considered, and a qualitative case study is chosen to be conducted at Casall. The results and analysis are presented in accordance with the theoretical framework and method. An in-depth analysis is conducted with the help of the evaluation framework. This leads to recommendations on Casall‟s existing and future engagement in CSR projects. The five recommendations are to simplify the guidelines for producers, adapt the guidelines for producers, get engaged in the local community, implement an internal code of conduct, and raise customer awareness of their engagement in CSR. This thesis contributes to the academic society by combining theories into a practical framework for evaluating SMEs‟ CSR projects. More specifically, the framework is used to guide Casall in their future CSR involvement. The framework can also be useful for other SMEs to evaluate and integrate suitable CSR projects into corporate strategy.

Corporate Social Responsibility (CSR) is rapidly gathering momentum in the private, public and non-profit sectors over the last few years. First, the old business concept of placing profits and shareholders before principles is being replaced towards more accountability to shareholders and stakeholders. Second, running a business has become more public and a privilege dependent on the will of stakeholders. Third, it has become external where people affected by a firm’s decision have a voice in decision making. These reasons make CSR a strategic business imperative for sustainable growth of many firms. In CSR, paradoxically, there exists a lot of literature with an equal dearth of studies. Several streams of research and theory have been followed. One line of research has focused on the relationship between CSR and specific organizational field like financial performance or business ethics. Exploration of CSR as a comprehensive socio-economic cultural initiative remains limited. Another line of research has developed various conceptual and theoretical models, based on the debate which ranges between two extreme views, namely the classical(the business of business is business) and the socioeconomic(obligation to society for its existence). However, there is no empirical investigation on these differing(or dominant) views. A third line of CSR research is comparative studies, albeit limited and mostly based on web based, secondary data. Lastly, formal policy led collaboration between corporate and government remains largely unexplored. Specifically, in India, where CSR has the potential to usher in major social development, the focus it receives in development literature is distinctly low. This study recognizes these gaps and attempts a comparative study, taking an empirical approach, and furthermore, explores the larger area of CSR and public policy. The following objectives were defined: • Empirically investigate firms operating in India in order to understand their dominant(and differentiating) corporate social responsibility orientations. • To apply the Oliver E.Williamson’s (1985) framework of decision making (as illustrated by David Kreps) on corporate social responsibility. • To determine the nature of government policies and practices that will bring about more effective CSR by firms operating in India. These objectives were investigated through a questionnaire survey administered to the CEO/CSR head (decision maker) of those organizations which undertook CSR initiatives over a period of six months. The response rate was 17.7%. Analytical Hierarchy Process (AHP), Factor Analysis, Yate’s Chi-square test and Kruskal Wallis test were used to test the hypotheses and propositions developed. Investigations on overall CSR orientation (CSRO) of firms operating in India, through the Williamson’s framework, highlighted transaction cost economic as the dominant CSRO of firms operating in India. However these were variations according to country of origin. Significant differences in CSRO were also found according to ownership, size and nature of industry. However firms did not significantly differ on their social initiatives. To the extent that strategic concerns are important, the strategic choice of corporate social initiative was governed by considerations of the local institutional environment, and not their social orientation. Investigations on government policies for effective CSR practices highlighted corporate desire for a facilitative government approach(versus collaborative or regulatory). Firms wanted government facilitation in stakeholder management, publicity and endorsement, framing formal rules for community welfare and social disclosure. These results have implications for the industry as well as national development. Conclusions and implications of these results are discussed, and conceptual and methodological avenues for further research are illustrated.

Background: The world faces a consumption crisis. The fashion industry in particular is a branch in which excessive consumption patterns are present. Consumers have intentions to consume products that are more sustainable but often do not purchase accordingly; this is commonly called the CSR-consumer paradox. Also on the supply side, many fair fashion retailers have great and rigor Corporate Social Responsibility (CSR) efforts, but often face challenges along the supply chain. This can lead to a gap between organizations’ CSR and sustainability intentions and practices possible.  Purpose: The purpose of this thesis is threefold. Firstly, it attempts to shed light on how organizational members approach their company’s CSR and sustainability notions and practices and how they relate to it. Secondly, the study aims to investigate other related areas where organizational members’ private cognitions are not congruent with their company’s notion. Thirdly, organizational members’ strategies to handle such incongruent cognitions and potential conflicts will be explored.  Theoretical Framework and Method: To gain a fuller understanding of the research problem this thesis will draw on qualitative data from semi-structured interviews and use Festinger’s (1957) Cognitive Dissonance Theory (CDT) as a theoretical lens Findings and Conclusions: The findings show that organizational members display a high fit between private cognitions and their companies’ understanding of sustainability and CSR and actively seek such companies. However, in terms of sustainable consumption levels and compromises on sustainability, cognitions conflict. They can reconcile this conflict with a variety of strategies. The organizational members’ conflict in relation to sustainability practices and consumption levels can be seen as the counterpart to the CSR-consumer paradox in an organizational context. Thus, we term this phenomenon the "CSR- Organizational Paradox”. / Hintergrund: Die Welt steckt in einer Konsumkrise und v.a. in der Modeindustrie gibt es exzessives Konsumverhalten. Konsumenten haben die Absicht nachhaltige Produkte zu konsumieren, aber kaufen oft nicht entsprechend ein; dies wird gemeinhin als das ‘CSR-consumer paradox’ bezeichnet. Auch auf der Unternehmensseite zeigen viele Einzelhändler für nachhaltige Mode ernsthafte Corporate Social Responsibility (CSR) Bemühungen, aber stehen dabei oft vor vielen Herausforderungen entlang der gesamten Lieferkette. Dies kann dazu führen, dass eine Lücke zwischen den eigentlichen Absichten und den tatsächlichen Praktiken eines Unternehmens im Bereich CSR und Nachhaltigkeit entsteht.  Zweck: Diese Arbeit bezweckt drei Ziele. Erstens versucht sie zu beleuchten, wie Mitglieder von Organisationen an die CSR- und Nachhaltigkeitsvorstellungen und-praktiken ihres Unternehmens herangehen und wie sie sich dazu verhalten. Zweitens zielt die Studie darauf ab, andere verwandte Bereiche zu untersuchen, in denen private Kognitionen der Organisationsmitglieder nicht mit den Vorstellungen ihres Unternehmens übereinstimmen. Drittens soll untersucht werden, wie die Organisationsmitglieder mit inkongruenten Kognitionen und möglichen Konflikten umgehen.  Theoretischer Hintergrund und Methode: Um ein umfassenderes Verständnis des Forschungsproblems zu gewinnen, wird diese Arbeit auf qualitative Daten aus halbstrukturierten Interviews zurückgreifen und Festingers (1957) ‘Kognitive Dissonanztheorie‘ (CDT) als theoretische Linse verwenden Ergebnisse und Schlussfolgerungen: Die Ergebnisse zeigen, dass die Organisationsmitglieder eine hohe Übereinstimmung zwischen privaten Kognitionen und dem Verständnis ihrer Unternehmen von Nachhaltigkeit und CSR aufweisen und sich aktiv solche Unternehmen aussuchen. Im Hinblick auf nachhaltige Konsumniveaus und Kompromisse bezüglich Nachhaltigkeit sind private Kognitionen jedoch oft im Widerspruch zu den Vorstellungen des Unternehmens. Die Organisationsmitglieder können diesen Konflikt aber durch verschiedene Strategien lösen. Der Konflikt der Organisationsmitglieder in Bezug auf Nachhaltigkeitspraktiken und Konsumniveaus kann als Gegenstück zum ‘CSR-consumer paradox’ in einem organisatorischen Kontext gesehen werden. Daher bezeichnen wir dieses Phänomen als „CSR- Organizational Paradox“. / Bakgrund: Världen står inför en konsumtionskris. Mode- och klädindustrin är en bransch där överdrivna konsumtionsmönster går att finna i stor utsträckning. Konsumenter säger sig ha för avsikt att konsumera produkter som är mer hållbara men köper ofta inte dessa; detta benämns som ’CSR-consumer paradox’. Även på utbudssidan tar många hållbara modeföretag stort ansvar för sitt hållbarhetsarbete genom strikt arbete med Corporate Social Responsibility (CSR), men möter ofta utmaningar längs leveranskedjan. Detta kan leda till klyftor mellan organisationernas CSR- och hållbarhetsintentioner och deras möjliga praxis. Syfte: Syftet med denna uppsats är tredelad. För det första försöker den belysa hur organisationsmedlemmar förhåller sig och relaterar till företagets CSR- och hållbarhetsintentioner och praxis. För det andra syftar studien till att undersöka andra relaterade områden där organisationsmedlemmarnas privata kognitioner inte överensstämmer med deras företags intentioner. För det tredje kommer organisationsmedlemmarnas strategier för att hantera sådana inkongruenta kognitioner och potentiella konflikter utforskas. Teoretiskt ramverk och metod: För att få en mer fullständig förståelse av forskningsproblemen baseras denna uppsats på kvalitativa data från semistrukturerade intervjuer och använder Festingers (1957) teori om kognitiv dissonans (CDT) som en teoretisk lins. Resultat och slutsatser: Resultaten visar att organisationsmedlemmar uppvisar hög korrelation mellan privata kognitioner och deras företags förståelse för hållbarhet och CSR och aktivt söker sig till sådana företag. När det gäller hållbara konsumtionsnivåer och kompromisser om hållbarhet, är dessa kognitioner ofta i konflikt gentemot företagets intentioner. Organisationsmedlemmarna kan ofta lösa dessa interna konflikter med en mängd olika strategier. Organisationsmedlemmarnas konflikt i relation till hållbarhetspraxis och konsumtionsnivåer kan ses som en motsvarighet till ’CSR-consumer paradox’ ett organisatoriskt sammanhang. Därför benämner vi detta fenomen ”CSR- Organizational Paradox”.

Människors medvetenhet kring frågor om socialt ansvarstagande har under åren ökat. Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) har blivit en ”trend” hos företag som aktivt börjat arbeta med frågor gällande miljö, ekonomi, etik och socialt ansvar.  Men alla företag är inte överrens om vad det ska ta ansvar för utöver det lagstiftade. Jacquie L’Etang har en kritisk syn till CSR då hon menar att många företag använder det i ett PR- och marknadsföringssyfte för att öka företagets lönsamhet. Grafström,  Göthberg och Windell, (2008) tycker det är viktigt att varje företag hittar den rätta definitionen av begreppet som passar just det företaget, och att CSR är ett frivilligt engagemang för att skapa ett bättre samhälle samt en bättre miljö för företagets anställda. Vi har valt forskningsmetoden fallstudie till vår uppsats. Vi har undersökt hur Indiska arbetar och tillämpar sitt CSR-arbete i praktiken, samt hur Indiskas konsumenter upplever företagets arbete. Till vår uppsats har både en kvalitativ och en kvantitativ metod tillämpats. Med hjälp av den kvalitativa metoden fick vi företagets synvinkel på CSR och hur de arbetar kring begreppet. För att komma fram till ett resultat inom den kvalitativa metoden genomfördes intervjuer med personer involverade i företaget. Vid intervjun fick vi en inblick i hur Indiska kommunicerar sitt CSR-arbete och hur företaget arbetar för att ständigt utveckla och förbättra sin verksamhet. Stort fokus har lagts vid enkätundersökningen där 50 respondenter deltagit. I enkäten undersöktes hur medvetna konsumenter är om Indiskas CSR-arbete och vilken inställning konsumenter har till socialt ansvarstagande i allmänhet. Undersökningen visade att konsumenter inte är medvetna om Indiskas CSR-arbete och det kan finnas många orsaker till detta. Det kan dels bero på att Indiskas konsumenter inte har någon kunskap inom ämnet eller att de inte aktivt söker information men det kan även handla om att Indiskas kommunikation inte når fram till konsumenter.