Intresset för företagens sociala ansvarstagande och dess bakomliggande faktorer har på senaretid ökat snabbt och många olika aspekter har studerats. Vi har i denna uppsats undersökt hurföretags ägarkoncentration, storleken på deras största ägare samt ägande av finansiellainstitutioner påverkar kvalitén på företagens sociala ansvarstagande i ett svenskt kontext. Denmetod som använts är en multipel linjär regression där sambandet mellan ovan nämndavariabler och kvalitén på företags sociala ansvarstagande testats. Resultaten visar inte pånågot signifikant samband mellan ägarkoncentration och kvalitén på företags socialaansvarstagande medan storleken på den största ägaren visar sig ha en negativ inverkan ochägande av finansiella institutioner en positiv inverkan på kvalitén av det socialaansvarstagandet. Då resultaten gällande storleken på den största ägaren ochägarkoncentrationen skiljer sig från resultat i andra länder skulle det kunna implicera attSveriges institutionella bakgrund påverkar storägares inställning till socialt ansvarstagande.

Det har blivit allt vanligare att företagen redovisar om deras miljöpåverkan samt hur de Arbetar för att minska deras miljöpåverkan. Att företag frivilligt publicerar miljöredovisningar har skapat en diskussion bland forskare, som försöker att besvara frågor som varför företag frivilligt redovisar om deras miljöpåverkan samt hur olika företagsegenskaper påverkar miljöredovisningen. Denna undersökning syftar till att testa om legitimitetsteorin kan förklara sambandet mellan samhällets miljömedvetenhet och företagens miljöredovisning samt undersöka hur egenskaperna storlek och branschtillhörighet påverkar detta samband. Undersökningen bygger på miljöredovisningar hämtade från årsredovisningar och CSR redovisningar för 144 börsnoterade svenska företag från åren 2005 och 2011.  Antalet sidor och innehållet i miljöredovisningarna analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet av denna undersökning tyder på att legitimitetsteorin kan förklara sambandet mellan samhällets miljömedvetenhet och företagens miljöredovisning, samt att företagens storlek och branschtillhörigheten tycks påverka sambandet. Företagens storlek och branschtillhörighet tycks påverka både antalet sidor och innehållet i miljöredovisningen.

Idag kommunicerar allt fler företag externt om sitt CSR-arbete. Då den externa kommunikationen inte samstämmer med det interna arbetet så uppstår särkoppling som kan ge kritik som greenwashing. Företaget Vattenfall har fått sådan kritik, vilket gör det intressant att studera företagets interna arbete. Syftet med uppsatsen är att beskriva och få en ökad förståelse för hur CSR används och uppfattas internt bland medarbetare genom att undersöka problem som företaget kan möta i sitt interna CSR-arbete. Vår uppsats bygger på en kvalitativ studie. Vår primärdata utgörs av åtta stycken semistrukturerade intervjuer på Vattenfall och vår sekundärdata är hämtad från artiklar, böcker och företagets uppförandekod. De anställda känner till delar av uppförandekoden och det finns vissa svårigheter med att få den integrerad. Detta kan tyda på att CSR-arbetet inte i full utsträckning får den funktion som den är ämnad för då problemen skapar svårigheter med att få det interna praktiska arbetet att spegla den externa kommunikationen.

Omgivningens ökade krav på ansvarstagande och transparens leder till att företag i allt större utsträckning väljer att visa hur de arbetar med samhällsansvar och hållbarhet. Begreppet hållbar utveckling syftar till att bedriva en verksamhet som inte äventyrar kommande generationers behov, och kan sägas utgöra kärnan i arbetet och redovisningen av ansvarsfrågor. Att hållbarhetsredovisa innebär att företag, utöver den ekonomiska aspekten, även redogör för dess sociala och miljömässiga påverkan på samhället. Ett av de mest accepterade ramverken för detta är Global Reporting Initiative (GRI), vars grundsyfte är att redovisningen ska bidra till utvecklat hållbarhetsarbete. Syftet med studien fokuserar till hur GRI:s riktlinjer kan förbättra arbetet för en hållbar utveckling. Vi avser att undersöka fallföretaget Umeå Energis hållbarhetsarbete för att se vilka förutsättningar som finns för införandet av en trovärdig hållbarhetsredovisning. Uppsatsen genomfördes med fallstudien som forskningsstrategi och datainsamlingen bestod av ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer med delar av Umeå Energis ledning. Den teoretiska referensramen behandlar forskningsområden som kan hänföras till GRI:s riktlinjer, och utgör därför relevans. Studiens slutsatser vilar på vårt deduktiva angreppssätt som syftat till att koppla ihop teori med det insamlade intervjumaterialet. Vi har även varit öppna för explorativa inslag, vilket kan urskiljas i en mer generell modell. Umeå Energi har i grunden goda förutsättningar för införandet av en hållbarhetsredovisning, med en engagerad ledning och stora ambitioner inom miljöaspekten för att nå en hållbar utveckling. Studiens slutsatser visar att Umeå Energi bör arbeta mot en gemensam definition av dess samhällsansvar för att få ett mer enhetligt arbete inom organisationen och kunna identifiera väsentliga frågor att rapportera. En förbättrad dialog med intressenterna bidrar till att Umeå Energi får fokus på de viktigaste hållbarhetsfrågorna, och genom att proaktivt arbeta för en överensstämmelse mellan samhällets värderingar och företagets, kommer även legitimitet att utvinnas. Vidare indikerar studien att tydligare mål inom den sociala aspekten kan hjälpa Umeå Energi till mer struktur i arbetet. Vi har även uppfattat att det är av relevans att hållbarhetsredovisningens syfte som ett styrverktyg genomsyras i hela ledningen för att på så sätt strategiskt kunna sträva mot ett förbättrat hållbarhetsarbete. Studien resulterar i en rekommendationsmodell som visar att det är företagets värdegrund, intressentdialog och samsyn på syftet med hållbarhetsredovisningen som ligger till grund för ökade förutsättningar för införandet av en trovärdig hållbarhetsredovisning.

Bakgrund: Numera engagerar sig allt fler företag i sociala och miljömässiga frågor då det förekommer ett krav från intressenter om att företag ska ta sådant ansvar. Fler företag involverar verksamheten i aktiviteter som berör Corporate social responsibility (CSR), för att tillfredsställa externa intressenter och uppnå en fördelaktigare position hos verksamhetens intressentgrupper. Problemdiskussion: Det förekommer en uppfattning om att företag enbart involverar verksamheten i frågor kring CSR i syfte att endast främja den egna verksamheten. Forskare menar att CSR aktiviteter inom ett företag kan ha en god inverkan på varumärket medan en del anser att effekten av dessa inte är uppenbara och tydliga. Frågeställning: Hur inkorporerat är CSR i Coops affärsidé och hur implementeras dessa hållbarhetsstrategier på butiksnivå? Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ett företag i Sverige arbetar med Corporate Social Responsibility (CSR). Vidare är syftet att undersöka hur företagets strategier inom CSR stärkt varumärket samt hur har resultatet av deras hållbarhetsstrategier gjort detta. Metod: Denna uppsats har utgått ifrån en kvalitativ ansats för att undersöka företaget Coop, där tillvägagångssättet delvis varit intervjuer med konsumenter och butikschefer samt företagets hållbarhetschef. Vidare har studien utgått ifrån sekundärdata för att analysera verksamheten genom relevanta teorier. Den teoretiska referensramen innehåller teorier om CSR av olika forskare samt Carrolls CSR pyramid. Vidare har den insamlade datan analyseras genom teoriernaom CSR, Carrolls Pyramid, Brand Identity, Brand Equity, Corporate Identity samt kommunikation av CSR. Slutsats: CSR är väl interagerat i Coops affärsidé framförallt på central nivå inom organisation. Dock har deras hållbarhets strategier inte stärkt varumärket enligt den empiriska undersökningen. Coop bör bli tydligare i sin kommunikation av sina hållbarhetsaktiviteter annars kommer detta inte att vara en avgörande faktor som stärker Coops varumärke.

Syftet med studien är att skapa förståelse för hur ledningen i fastighetsföretag arbetar för att på lång sikt skapa personliga, hållbara och lojala kundrelationer. Studien antar ett aktörssynsätt och den hermeneutiska traditionen. En fallstudie på totalt fem fastighetsföretag har genomförts där sammanlagt 18 kvalitativa intervjuer fullbordats. Studien visar att företag arbetar också utanför sin kärnverksamhet för att skapa personliga, hållbara och lojala kundrelationer. Företag bör skapa ett värde som även delas av kunder. För att skapa starkare band till sina kunder kan företag styra sin verksamhet med hjälp av CSR (Corporate Social Responsibility) verksamheter av olika slag för att skapa hållbara, djupa och långsiktiga kundrelationer och därigenom bidra till att infria kundernas önskemål. Genom att leverera produkter och tjänster av hög kvalitet, att tillhandahålla aktiviteter för kunder och samarbeta med nyckelpersoner kan kundernas lojalitet öka. Förslag till vidare forskning är att genomföra en ny studie med samma syfte, dock med tillägg av intervjuer med kunder. Det är också viktigt att studera frågan utifrån kundernas perspektiv, för att närmare undersöka hur kunder vill stärka relationen till de företag man arbetar med. På detta sätt kan en bild ges av hur kunder på bästa sätt kan motiveras att ställa upp och vara med och påverka företagens beslut. I flera intervjuer har det framkommit att ledningen i företagen ofta har problem att få en bred uppslutning vid kundmöten.

Those companies that have taken a stand in corporate social responsibility and work with these issues often experience difficulties orienting themselves in these areas. There is a picture of how companies want to be in their CSR commitment on corporate websites and a different reality which is reflected in the media. These different images are not in harmony with each other. The purpose of this study is to revise the CSR work of Sweden’s largest clothing companies. To answer the problem of this study a qualitative method has been used. The choice to explore a few clothing companies resulted in a multi-case study. The empirical data consists of material collected from the selected companies websites, newspapers articles and reports from NGOs (Non-Governmental Organisations). The result of this study demonstrates that the selected clothing companies communicating a CSR work that does not fully correspond with medias reflection. The main reason is the clothing companies’ inability to control the supply chain. The quest for profit is another aspect where other stakeholder’s parallel goals are neglected in favour of the big companies’ interest of generating profit. Yet another aspect that doesn't follow CSR is dishonest claim of following guidelines that aren't met in the reality. / De företag som tagit ställning för CSR och arbetar med dessa frågor upplever många gånger svårigheter att orientera sig på området. Det finns en bild av hur företagen vill vara i sitt CSR engagemang på företagens hemsidor och en annan bild som återspeglas i media. Dessa olika bilder harmonierar inte med varandra. Syftet med denna studie är att undersöka CSR arbetet hos Sveriges största klädföretag. För att besvara syftet har en kvalitativ metod använts. Avgränsningen till ett fåtal klädföretag bidrog till att studien genomfördes som en flerfallstudie. Datamaterialet består av sekundärdata, såsom material inhämtat från de utvalda företagens hemsidor, klipp från granskande samhällsprogram, tidningsartiklar och rapporter från NGOs (Non-Governmental Organisations). Studiens resultat visar att de utvalda klädföretagen kommunicerar ett CSR arbete som inte helt överrensstämmer med medias reflektion av företagen då studien visar på ett flertal brister. En central del i den bristande överrensstämmelsen är klädföretagens oförmåga att kontrollera leverantörskedjan. En annan aspekt är vinstintresset, där andra intressenters parallella målsättningar åsidosätts framför storföretagens intresse att generera vinst. Ytterligare en orsak är oärliga åtaganden av riktlinjer, då de inte efterlevs.

Corporations  care  more  and  more  about  their social  responsible  performance,  and  this stands to reason. Conscience, business ethics and pressure of public opinion are playing important  roles. Furthermore,  some  evidence  shows that  better  CSR  performance  may bring the financial performance of a corporation to a higher stage. The purpose of this study  is  to  investigate  the  relationship  between  corporate  social  responsibility  (CSR) and corporate financial performance (CFP). Drawing on the triple bottom line principle and the stakeholder theory, we divided the stakeholders that corporations should take re-sponsibility  for  into  seven  categories: shareholders,  employees,  customers,  suppliers, creditors, community and environment (natural environment).  We  used  a quantitative  method  to  conduct the empirical  study. The  empirical  study  is based  on  samples  of 95 US  listed  firms.  We  have  used  seven CSR  indicators  as  inde-pendent variables and the CFP index as dependent variable. The independent variables concern CSR performance on shareholders, customers, suppliers, creditors, employees, community  and  environment.  SPSS  software  was  used  as  a  help for investigating  the correlation  between  the  dependent  variable  and  each  independent  variables.  We  run  a multi-index  regression  using  the  indexes  we  calculated  or  got  directly  from  databases. There is a significant positive short-term relationship between CSR for employees and CFP and a significant negative short-term relationship between CSR for community and CFP. Our  main  results  show  that the  seven  groups  of  stakeholders  (including  environ-ment) can be divided into three groups: fast responders, long term responders, and occa-sional supporter.

The concept of Corporate Social Responsibility (CSR) is not new; however, it hasstarted to gain more attention during the last fifteen years. During this period, logistics activities were structured to maximize profitability of all firms in the supply chain by including only economic costs while disregarding social and environmental costs. Since logistics firms play a vital role in international trade, and since they are one of the main types of firms that are facing pressure from various shareholders to deal with social and environmental issues, it can be concluded that the performance of logistics enterprises under CSR pressure is worth investigating. Literature review has been performed by the authors to discuss previous research on the environmental and social sustainability development, the concept of corporate social responsibility, CSR reporting and different ways of reporting, the geographical differences in Reporting CSR (Asia, Europe, and North America), CSR guidelines, and finally the term of logistics social responsibility. A sample of 50 logistics companies is selected from three regions: Asia, Europe, andNorth America, which is presenting seven different logistics categories. We access toseparate CSR reports ranging from 2009 to 2011 and other disclosures on the firms’websites in order to analyze their CSR reporting status and practices under CSRpressures. Different reporting guidelines (e.g. GRI, GC, ISO 14001) and report types (e.g. Corporate Social Responsibility Report; Sustainability Report) were investigated from the sample according to logistics categories and geography differences. Moreover, the contents included in the separate CSR reports are analyzed from five factors: i)Environment; ii) Society; iii) Shareholders; iv) Employees; v) Suppliers. Furthermore, for CSR practices implemented by other logistics firms which do not prepare CSR reports, four common dimensions are studied in the thesis: Environment, Employees, Consumers and Communities. In the end, suggestions about the way to improve the current practices of corporate social responsibility reporting are provided. The paper also discusses the value of the results both for the business field and the academic field.

Corporate Social Responsibility increases in importance, especially in the context of Supply-Chain Management. This is anchored in the rising competitiveness between entire supply-chains, as a competitive shift from individual companies to supply-chains as entities is taking place. Hence, the entire supply-chain becomes more critical in the creation of a competitive advantage. Corporate Social Responsibility has the potential to create legitimacy in the eyes of stakeholders and thus, also may contribute to the creation of this competitive advantage for entire supply-chains. Therefore, changing societal demands and stakeholder pressure stimulate the necessity for supply-chains to integrate Corporate Social Responsibility and thus, the three dimensions of the Triple-Bottom-Line (People, Planet, Profit) approach (as opposed to the traditional economic paradigm) into their operations.   With regards to this necessity it becomes worthwhile to explore how individual actors within supply-chains perceive pressure and whether the shift from inter-firm competition to inter-supply-chain competition is accompanied by a similar shift in stakeholder pressure (based on the Triple-Bottom-Line) from individual companies to entire supply-chains. A set of four interrelated theories, namely ‘business as open systems’, ‘social contract theory’, ‘stakeholder theory’ and ‘legitimacy theory’, is used to approach this topic. Then, the perceived pressure is investigated by means of a series of qualitative interviews with representatives of seven companies within the clothing industry, located at different positions of supply-chains. These positions include Suppliers of Raw Material, Manufacturer, Logistics and Retailers. Findings show that primary stakeholders, especially employees and customers, are perceived to be the most influential sources of CSR-related pressure. This pressure includes a wide range of demands, covering all three dimensions of the Triple-Bottom-Line. The assumption that supply-chains as entities perceive stakeholder pressure is not yet supported by these findings. What can be identified is a noticeable ‘trickle-up’ effect, meaning that pressure flows upstream from retailers to suppliers of raw materials. The shift in stakeholder pressure onto chains as entities is not identified due to the sample available to the authors. Further research should investigate this shift by means of examining single supply-chains instead of various companies from different chains.