Som sjuksköterska möter man barn som har kommit i kontakt med döden på ett eller annat sätt. Förståelsen och hjälparbetet borde börja hos sjuksköterskor och ska inte behöva vänta tills specialutbildad personal kopplas in. Syftet med studien var att undersöka och belysa barnens reaktion på döden när de förlorar en närstående, hur de bearbetar sorgen och vad de tror händer efter döden. Området belystes genom att göra en narrativ studie som grundar sig på publicerade brev. Resultatet bygger på en bok med publicerade brev och brev från Barn- och ungdomspsykiatrisk hemsida i Stockholms län, där barn själva berättar hur de reagerade och bearbetade sorgen och även vad de har för tankar om livet efter döden. För att göra det valdes en kvalitativ analys. Denna metod strävar efter att beskriva det viktiga i innehållet. Resultatet visar att saknaden av fysisk kontakt och psykisk stimulans är det tydligaste i barns sorg. Traditioner och minnen är en stor del av hur barn bearbetar sorgen och oavsett ålder tror de på en plats efter döden.

Sammanfattning Undersökningen är riktad till dem som är intresserade av ett väldigt utmanande, nytt och framtidstänkande arbete med sörjande föräldrar. Ambitionen med studien har varit att få en fördjupad kunskap kring family support teamets arbete, roller och funktioner på ett barnhospice. Med hjälp av en kvalitativ metod har jag uppnått studiens syfte. I undersökningen har jag använt mig av frågeställningarna: Hur beskriver family support teamet sina arbetsuppgifter med obotligt sjuka barn och deras familjer? Samt vilket samarbete finns det mellan family support teamet och de övriga professionerna på Ty Hafan? Studieresultaten har jag relaterat till ett rollteoretiskt - samt organisationsteoretiskt perspektiv. Studiens huvudresultat är att family support teamets arbetare har flera olika roller där rollerna styrs av familjernas behov. Teamet ger ett emotionellt och psykosocialt stöd till barnen som har en obotlig sjukdom, deras familjer och anhöriga samt att delar av teamet handleder de andra teamen på barnhospicet. Teamet har en stor handlingsfrihet, dvs. organisationen (Ty Hafan) har inga speciella riktlinjer som family support teamet måste följa i deras arbete. I studien framkom det att yrkesprofessionerna på barnhospicet fungerar som ett komplement för varandra. Därför måste det finnas ett bra samarbete dem emellan. Den största skillnaden mellan family support teamet och de övriga teamen är att family support teamet är de enda professionella som är kvar i familjernas liv efter barnets död. Teamet finns som ett stöd för familjerna tills familjerna själva känner att de inte är i behov av teamets stöd längre. / Abstract The study is aimed for people who are interested in a very demanding, new and forward thinking work with grieving parents. The ambition with the study has been to gain a deepened knowledge about the family support team’s duties, roles and functions within a children’s hospice. With a qualitative method I have achieved the purpose of the study. In the study, I have been using the following questions: How does family support team describe their work duties with children with life-limited illnesses and their families? Also in what way does the family support team co-operate with other professionals at Ty Hafan? The results from the study have been related to a role theoretical and also organisation theoretical perspective. The study’s main result is that the family support team’s employers have many different work duties, where the duties are being regulated by the families’ needs. The team gives an emotional psychosocial support to the children with a life limited illness, their families and the relatives, also parts of the team guide the other teams in the Children’s hospice. The team have a great freedom of action, i.e. the organisation (Ty Hafan) does not have any specific guidelines that the family support team must follow in their work. It came out from the study that the professionals at the Children’s hospice complete each other. The greatest difference between the family support team and the other teams is that the family support team are the only ones who stay in contact with the families after their child’s death. The team works as a support for the families until they feel that they are not needed anymore.

<p>Som sjuksköterska möter man barn som har kommit i kontakt med döden på ett eller annat sätt. Förståelsen och hjälparbetet borde börja hos sjuksköterskor och ska inte behöva vänta tills specialutbildad personal kopplas in. Syftet med studien var att undersöka och belysa barnens reaktion på döden när de förlorar en närstående, hur de bearbetar sorgen och vad de tror händer efter döden. Området belystes genom att göra en narrativ studie som grundar sig på publicerade brev. Resultatet bygger på en bok med publicerade brev och brev från Barn- och ungdomspsykiatrisk hemsida i Stockholms län, där barn själva berättar hur de reagerade och bearbetade sorgen och även vad de har för tankar om livet efter döden. För att göra det valdes en kvalitativ analys. Denna metod strävar efter att beskriva det viktiga i innehållet. Resultatet visar att saknaden av fysisk kontakt och psykisk stimulans är det tydligaste i barns sorg. Traditioner och minnen är en stor del av hur barn bearbetar sorgen och oavsett ålder tror de på en plats efter döden.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Undersökningen är riktad till dem som är intresserade av ett väldigt utmanande, nytt och framtidstänkande arbete med sörjande föräldrar. Ambitionen med studien har varit att få en fördjupad kunskap kring family support teamets arbete, roller och funktioner på ett barnhospice. Med hjälp av en kvalitativ metod har jag uppnått studiens syfte. I undersökningen har jag använt mig av frågeställningarna: Hur beskriver family support teamet sina arbetsuppgifter med obotligt sjuka barn och deras familjer? Samt vilket samarbete finns det mellan family support teamet och de övriga professionerna på Ty Hafan? Studieresultaten har jag relaterat till ett rollteoretiskt - samt organisationsteoretiskt perspektiv. Studiens huvudresultat är att family support teamets arbetare har flera olika roller där rollerna styrs av familjernas behov. Teamet ger ett emotionellt och psykosocialt stöd till barnen som har en obotlig sjukdom, deras familjer och anhöriga samt att delar av teamet handleder de andra teamen på barnhospicet. Teamet har en stor handlingsfrihet, dvs. organisationen (Ty Hafan) har inga speciella riktlinjer som family support teamet måste följa i deras arbete. I studien framkom det att yrkesprofessionerna på barnhospicet fungerar som ett komplement för varandra. Därför måste det finnas ett bra samarbete dem emellan. Den största skillnaden mellan family support teamet och de övriga teamen är att family support teamet är de enda professionella som är kvar i familjernas liv efter barnets död. Teamet finns som ett stöd för familjerna tills familjerna själva känner att de inte är i behov av teamets stöd längre.</p> / <p>Abstract</p><p>The study is aimed for people who are interested in a very demanding, new and forward thinking work with grieving parents. The ambition with the study has been to gain a deepened knowledge about the family support team’s duties, roles and functions within a children’s hospice. With a qualitative method I have achieved the purpose of the study. In the study, I have been using the following questions: How does family support team describe their work duties with children with life-limited illnesses and their families? Also in what way does the family support team co-operate with other professionals at Ty Hafan? The results from the study have been related to a role theoretical and also organisation theoretical perspective. The study’s main result is that the family support team’s employers have many different work duties, where the duties are being regulated by the families’ needs. The team gives an emotional psychosocial support to the children with a life limited illness, their families and the relatives, also parts of the team guide the other teams in the Children’s hospice. The team have a great freedom of action, i.e. the organisation (Ty Hafan) does not have any specific guidelines that the family support team must follow in their work. It came out from the study that the professionals at the Children’s hospice complete each other. The greatest difference between the family support team and the other teams is that the family support team are the only ones who stay in contact with the families after their child’s death. The team works as a support for the families until they feel that they are not needed anymore.</p>

No description available.

Studiens syfte har varit att se vad sjuksköterskan i sin omvårdnad kan göra för att stödja barn i åldrarna tre till tolv år som är anhöriga till svårt sjuka föräldrar samt i samband med förälderns bortgång. Studien har genomförts som en litteraturstudie. Det har inte direkt forskats så mycket om sjuksköterskans roll vid bemötande av barn som är anhöriga till en svårt sjuk förälder. Den forskning som finns om barn fokuseras till stor del på situationer då det är barnet som är sjukt och föräldrarna är anhöriga. Vissa forskare har dock intresserat sig för stöd av anhöriga i stort. Resultatet av vår studie visar att behovet av stöd finns hos barn och att sjukvårdspersonalen förefaller lämna över ansvaret till föräldrarna. Särskilt påtalas i litteraturen vikten av att uppmuntra föräldrarna till att informera barnet framförallt av förberedande karaktär. Även barns deltagande i förälderns omvårdnad ses som ett viktig stöd för barnet. Det stöd som riktas till barn under den svårt sjukes vårdtid kan även antas ha bety delse för barnet att förbereda sig inför döden och att gå vidare efter dödsfallet utan några fantasier och känsla av skuld, skyldighet. The purpose of this study has been to explore what the nurse can do in her nursing care to support children of the ages 3?12 years who are next of kin to critically ill parents and in the event of the parents death. The study was carried out as a litterature review. There have not been done a lot of direct research on the nurse?s role in treating children who are next of kin to a critically ill parent. The research that has been carried out on children are mainly focused on situations where the child is ill and the parents are next of kin. However some researchers have shown interest in the support of next of kin in general. The result of our study shows that there is a need of support among children and it appears that nursing staff hands the responsibility over to the parents. In the litterature the emphasis is on encouraging parents to inform the child, especially in an preparatory manner. Also a childs participation in the parents nursing care is seen to be an important support of the child. The support d irected toward a child during the critically ills hospitalization could be seen as having a great influence on the child in its preparation for death and on the child moving along after the death without any fantasies and feelings of guilt.

Syftet med studien är att öka kunskapen kring skolans möjlighet och ansvar gällande bemötande till barn i sorg.  Studien är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats, samt ett salutogent perspektiv, vilket visar sig genom en tolkning av människors upplevelser, med fokus på vad som varit stödjande och positivt i det bemötandet som getts från skolan och förskolan. Metoden för studien är semistrukturerade, kvalitativa intervjuer i två steg med fyra informanter. Tvåstegsmetoden innebär att samma informant intervjuades vid två tillfällen. Mellan intervjutillfällena hade de alla samtalat med sina barn om det stöd som erhållits, detta för att även få ta del av barnens upplevelser. Informanterna är fyra kvinnor med barn i förskole-och skolålder, vars män hastigt avlidit. Informanterna har i intervjuerna, vilka varit av en djupare och mer samtalslik karaktär, berättat om det stöd som erhållits från skola och förskola, och vad som varit viktigt för barnen för bearbetningen av sorgen. Kvinnorna har även gett sina åsikter kring vad som kunde gjorts bättre. Empirin har tolkats utifrån en vald teori, Antonovskys KASAM-teori, och som hjälp har en analysmodell utifrån denna teori använts. De tre centrala begreppen i KASAM-teorin; Hanterbarhet, Begriplighet och Meningsfullhet, har använts som analysredskap.  I Antonovskys teori är dessa begrepp de tre centrala komponenterna för att kunna skapa en känsla av sammanhang, vilket är avgörande för hur man klarar sig igenom en kris på bästa sätt, med största möjliga välmående. De huvudsakliga resultaten av studien skulle kunna sammanfattas som att både behov, reaktioner och det stöd som krävs är individuellt. En flexibilitet kring krishanteringen är viktig. Beredskapen för kris och även bemötandet till de drabbade barnen har huvudsakligen varit bristfälligt, men informanterna menar att det viktigaste ändå varit att det funnits engagemang från någon som mött barnet. Det genomgående temat i kvinnornas berättelser, både utifrån vad som uppskattats och vad som saknats gällande stödet, är en fungerande dialog mellan skola och hem. Genom dialog kan skolan få det familjeperspektiv, och den helhetsbild av barnet som krävs, för att kunna upprätta ett fungerande och stödjande förhållningssätt till den enskilda eleven.  Gällande KASAM-teorin och dess huvudkomponenters betydelse för bearbetningen av sorgen ses det som viktigt med begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.  Att skapa en känsla av sammanhang genom ett adekvat bemötande till barn sorg lyfts som betydelsefullt.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilken funktion och betydelse kroppen har i första säsongen av CSI: Crime Scenen Investigation (CBS, 2000-). Detta eftersom det kan ge en ökad förståelse för de föreställningar som omgärdar kroppen i vår kultur idag. Författaren gör närläsningar av analysobjektet som relateras till relevant litteratur, såväl som tidigare praktiker och representationer av kroppslighet. I den första delen undersöker författaren vilken roll kroppen spelar i utredningsarbetets sökande efter en säker sanning. Författaren konstaterar att utredarna använder sig av en kroppslig utredningsteknik och att kroppen dessutom ses som en privilegierad form av bevis, vars tillgänglighet ökar med hjälp av obduktionsförfarandet och olika teknologiska hjälpmedel. Vidare ifrågasätter författaren hur långsökta slutsatser om individen dras från kroppen. Till sist föreslår författaren att tron på säker kunskap känns betryggande i en tid då kroppen ses som föränderlig och där begrepp som verklighet och sanning blivit flytande. I den andra delen undersöker författaren hotfull kroppslighet och hur dessa hot eventuellt neutraliseras. Författaren drar här fyra huvudsakliga slutsatser: 1. Den uppstyckade kroppen är skrämmande eftersom den uppfattas som gränsöverskridande och utredarnas ihopsamlande av kroppsdelar är ett sätt att återskapa de ursprungliga gränserna. 2. Döden är ytterligare en gränsöverskridande praktik som dessutom innebär kroppens totala förintelse, utredningsarbetet är en kamp mot döden som strävar efter att återupprätta livet. 3. Utredarnas förhållande till den döda kroppen är synnerligen komplext eftersom de bör förbli objektiva, men samtidigt inte får riskera att objektifiera den döda kroppen. 4. Själva filmmediet kan ses som ett hot mot kroppen genom sitt fragmenterande bildspråk, men också som ett försvar mot döden genom förmågan att skildra rörelse.

Intresset för och valet av denna uppsats grundade sig i att den existentiella dimensionen hos människor tycks försummas på flera områden i samhället, bland annat saknas den helt på psykologprogrammet på Stockholms universitet. Syftet var att undersöka vilka existentiella frågor som patienter berörs av och om möjligt urskilja några existentiella teman som är särskilt framträdande. Bakgrunden för arbetet är en existentialistisk referensram på individ och samhällsnivå. Sju intervjuer gjordes med existentiellt inriktade behandlare med olika yrkesbakgrund som alla bedrev någon form av samtalsterapi med patienter. En induktiv tematisk analys visade fyra existentiella teman i form av motpoler som var särskilt framträdande hos patienterna; Hopp och fruktan, liv och död, makt och maktlöshet, ensamhet och samhörighet. Patienter visade sig ha svårt att hitta en balans mellan dessa motpoler. Temana innebar i högre utsträckning fruktan än hopp. Det fanns en svårighet kring att acceptera det svåra livet och att leva ett sant liv. Patienter visade sig ofta fly från det egna ansvaret, ensamheten och döden då dessa teman upplevs som skrämmande. De framkomna temana stod i tydlig samklang med den existentialistiska referensramen.

Research on Stone Age hunters and gatherers in Norrland has been lively since the 1960s. Central to this research are questions about the organization of society, sedentariness, continuity and resource management. One central part of life in the taiga is the need for fire and fuel. This aspect has been little discussed in conjunction with the mentioned research questions. My goal is to show that the matter of fire and fuel is an important one that needs to be taken in to consideration when discussing Stone Age Norrland and hunter/gatherers. The questions concerns fuel consumption and requirement, the amount of available fuel, the impact these factors may have had on settlement patterns and continuity and the possible              ways in which we could proceed to study this subject further. The material consists of ethnographic records, forestry research on old-growth forests, archaeological and environmental archaeological material, experimental research on fuel consumption and records of traditional Sami fire techniques. With this information I have constructed a number of cases, not with the goal of gaining any conclusive answers but rather to discuss different factors and implications the use of fire and need for fuel could have had and how those may connect to the present archaeological record. Lastly I have looked at the possibility of further research, the material and methods that will allow researchers to approach these questions in further depth.