Bakgrund: Palliativ vård syftar till att förbättra livskvaliteten hos patienter med obotlig och dödlig sjukdom. Symtomlindring i livets slutskede ska utgå utifrån ett helhetsperspektiv som innefattar lindring av samtliga dimensioner av smärta. Vårdpersonalen har en stor betydelse för att patienten och närstående ska få en så bra tid som möjligt i livets slut. Uppfattningen om vad som utgör en god död kan skilja sig beroende på vilket perspektiv som antas. I denna litteraturöversikt vill författarna därför beskriva patienters uppfattning. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva uppfattningar om vad som utgör en god död för patienter med palliativa vårdbehov. Metod: Litteraturöversikt med mixad ansats, där de vetenskapliga databaserna PubMed och CINAHL användes. Totalt 15 artiklar valdes ut till resultatet varav 12 med kvalitativ ansats och tre med kvantitativ ansats. Utifrån Braun och Clarkes analysmetod utfördes en tematisk analys. Resultat: Resultatet bestod av fyra huvudteman med 11 underteman. Preferenser inför döden innefattade följande underteman: Att dö utan att vara medveten om det, Socialt sammanhang och Omgivningens betydelse. Acceptans innefattade följande underteman: Insikten om att döden är oundviklig och Att göra klart det praktiska i livet. Att bibehålla kontrollen innefattade följande underteman: Symtomlindring, Autonomi och Självbild. Copingstrategier innefattade följande underteman: Att leva i nuet, Tro och religion och Vårdpersonalens betydelse. Slutsats: Uppfattningen om vad som utgör en god död varierar mellan olika patienter. Gemensamt för samtliga var att om de individuella faktorerna uppfylls så kan det leda till en bättre livskvalitet för individen. För att uppnå detta krävs lyhördhet från vårdpersonal, och det skulle även kunna ske genom att tillsammans med patienten upprätta en vårdplan med preferenser inför döden.

Bakgrund: Oväntad död är en händelse som sjuksköterskor kan möta överallt i sin yrkesutövning. Döden är även ett ämne som väcker många olika känslor och det är därför viktigt att sjuksköterskor har förståelse över reaktioner som kan uppstå till följd av ett oväntat dödsfall. Syftet: med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta oväntad död i yrkesutövningen. Metod: en kvalitativ design användes där tio vetenskapliga studier genomgick en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier; Att behöva hantera sina känslor, Att närstående är i fokus, Att arbeta i en krävande arbetsmiljö och Att förståelsen utvecklas med erfarenhet. Resultat: visade att sjuksköterskor upplever många olika känslor vid ett oväntat dödsfall som måste hanteras. Omvårdnadens fokus riktas från den avlidne patienten till de sörjande närstående. Sjuksköterskans hantering av situationer med oväntad död påverkas av deras förståelse och arbetsmiljön, där förståelsen av oväntad död växer med erfarenhet. Slutsats: resultatet från denna studie kan användas för att öka kunskapen om vikten av att hantera sina känslor i mötet med oväntad död och att ha en stöttande arbetsmiljö.

Denna studies syfte är att undersöka hur döden och livet efter döden skildras i ett antal barnböcker för att kunna föra en didaktisk diskussion om böckernas didaktiska potential för arbete med värdegrundsfrågor kopplat till ämnet döden. Böckerna som undersöks är Allrakäraste Syster, Mio, min Mio, Sunnanäng och Bröderna Lejonhjärta skrivna av Astrid Lindgren.  Tidigare forskning inom området visar att skönlitteratur kan vara ett fruktbart verktyg för att behandla svåra ämnen som döden, och att skönlitteraturens didaktiska potential delvis beror på textens faktiska innehåll men även på vad man gör med texten. Forskningen visar också att det är av stor vikt att ta upp ämnet döden med barn eftersom de, likt vuxna, också tänker, tycker och känner kring detta ämne.   Undersökningen av böckerna gjordes genom en tematisk analys utifrån den teoretiska utgångspunkten närläsning, och resultatet av denna analys diskuteras didaktiskt utifrån de teoretiska utgångspunkterna erfarenhetspedagogik och didaktisk potential. Den tematiska analysen genererade sex olika teman som visar vilka olika aspekter av döden och livet efter döden som skildras i böckerna. Det är dessa teman, och de koder och textstycken som de är uppbyggda av, som ligger till grund för besvarandet av studiens två första frågeställningar. Den tredje frågeställningen besvaras i den didaktiska diskussionen.  En slutsats som kan dras av den genomförda analysen och didaktiska diskussionen är att en varierad bild av döden och livet efter döden skildras i böckerna. Dessa skildringar kan anses ge upphov till en didaktisk potential, men att denna didaktiska potential först realiseras genom ett väl genomtänkt arbete med böckerna.

Bakgrund: Att förlora en anhörig är något som är väldigt traumatiskt och omtumlande. Reaktioner på krisen brukar visa sig enligt olika faser, dessa är chockfasen, reaktionsfasen, bearbetning- och reperationsfasen samt nyorienteringsfasen. Det är viktigt att kommunikationen är ärlig och ska alltid vara hjälpande för patienten eller anhöriga. Syfte: Syftet med den här studien är att sammanställa befintliga vetenskapliga artiklar för att belysa situationen för anhöriga och personal vid plötsligt dödsfall. Metod: En litteraturstudie gjordes som baserades på 13st vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen gjordes med hjälp av databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Resultatet av studien visade på att anhöriga behövde olika stöd i olika stadier och att informationen gavs på ett så rakt och ärligt sätt. Personalen upplevde att utbildning var viktigt för hantering av omhändertagande och att de sökte stöd och kunskap hos mer erfarna kollegor. Slutsats: Informationen om dödsorsaken till de anhöriga var mycket viktig och att personalen var öppna och ärliga. Anhöriga uppskattade att personalen fanns tillgängliga. Att som sjuksköterska ha tillräcklig utbildning gör att självförtroende ökar och hanteringen av svåra situationer underlättas samt kunskapen hjälper att kunna stödja anhöriga bättre. / Background: Losing a loved one is something that is very traumatic and bewildering. Reactions to the crisis usually appear under different phases, these are the shock phase, reaction phase, processing- and repair phase and reorientation phase. It is important that communication is honest and that it always will be helping for the patient or the relatives. Purpose: The purpose of this study is to compile existing research articles to highlight the situation of family members and staff of sudden death. Method: A literature review conceders on 13 scientific articles. The literature search conceders the databases CINAHL and PubMed. Results: The results of the study showed that relatives needed different support at different stages and that the information is given in such a straight and honest way as possible. Staff felt that education was important for the management of care and that they sought the support and expertise of more experienced colleagues. Conclusion: The information about the cause of death to the families was very important and that the staff were open and honest. Relatives appreciated that the staff were available. Nurses that have sufficient training increases self-confidence enables the handling of difficult situations and knowledge will help to support families better.

Background: Nursing is a profession in which one will face death in different circumstances,and how the nurse will be affected by the death of their patient may vary with the nurses’ cultural and religious background. Bali-Hinduism is the most practised religion on Bali in Indonesia, permeating the inhabitants’ day-to-day life. Aim: The purpose of this study was to explore Balinese nurses’ experiences of the death of a patient in their care, in the light of their cultural surroundings and background. Method: Semi-structured interviews analysed with qualitative content analysis. The material was organized in themes and subthemes. The participants were one male and three female nurses from a private hospital in Denpasar, Indonesia. Results: The results showed that the Balinese nurses were leaning rather heavily on their religious beliefs in their daily work, and that their cultural situations greatly affect their way of coping with patients’ deaths. Three major themes emerged during the analysis: cultural and religious aspects, emotional reactions to patients’ deaths, and factors that aid coping. Discussion: Many of the ideas the nurses expressed could be further understood when learning more about Balinese culture and Bali-Hinduism, for example the notion that the physical health of a person is closely related to the will and intention of that person. Similar to Parse’s view of the human being, the Balinese perceive the human being as a versatile and complex being, connected to and affected by various aspects such as background, culture, surroundings, religious context, education, family and other human beings. The results were discussed in comparison to recent research on the subject and to Parse’s theory of humanbecoming. / Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska innebär att möta döden i olika situationer, och hur sjuksköterskan reagerar på sin patients bortgång varierar med sjuksköterskans kulturella och religiösa bakgrund. Denna studie fokuserar på den balinesiska sjuksköterskans upplevelser och undersöker vad för slags copingstrategier hon använder. Bali-Hinduism är den mest utbredda religionen på Bali i Indonesien, och genomsyrar invånarnas vardag. Syfte: Studiens syfte var att undersöka balinesiska sjuksköterskors upplevelser av patienters död, i ljuset av deras kulturella omgivning och bakgrund. Metod: Semistrukturerade intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultaten diskuterades i jämförelse med aktuell forskning och Parses teori om humanbecoming. Resultat: Resultatet visar att balinesiska sjuksköterskor förlitar sig på religionen i hög grad i det dagliga arbetet, och att deras kulturella sammanhang kraftigt påverkar deras sätt att handskas med patienters död. Tre teman framträdde under analysen: kulturella och religiösa aspekter, sjuksköterskan och döden och faktorer som stödjer coping. Diskussion: Många av de tankar som de balinesiska sjuksköterskorna uttryckte kunde förstås djupare vid inhämtning av mer kunskap om den balinesiska kulturen och Bali-Hinduism, exempelvis föreställningen att en persons fysiska hälsa är nära sammankopplad med hennes vilja och intention. I likhet med Parses syn på människan, ser balineserna människan som en föränderlig och komplex varelse som är ansluten till och påverkas av olika faktorer såsom bakgrund, kultur, omgivning, religiös kontext, utbildning, familj och andra människor.

The aim of this study has been to investigate how the death of a close relative is described in pictures and texts through the eyes of a child character in three picture books. The analysis has also considered how the child character copes with the tragedy and how he or she finds support in the grief process. The books analysed here are Resan till Ugri-La-Brek (1987), Farväl, Rune (1986), and Jättebra Olga! (2010). Since these are works of fiction, this study does not assume that they are an accurate reflection of reality, but the way the child characters act and cope with their grief has been compared with the findings of empirical research on how children react in real situations. The material has been examined by means of a qualitative literary analysis comparing the books according to the research questions. The study finds that the child characters receive evasive explanations from people around them concerning what death means, for instance that the person is sleeping. A common reaction among the children is to deny what has happened. To find the way out of the grief, the child characters begin by looking for answers to their questions about death, and by thinking of memories of the dead person. According to empirical research, abstract explanations of death should be avoided for children in grief, since this can cause confusion. Everyone will be affected by grief some time during life, and children can ask questions about this uncertain subject. Another aim here has therefore been to consider any possible benefits the books may have for practical application in the classroom when discussing these matters.

Det mest dramatiska en tonåring kan uppleva är att en förälder dör.Det finns behov av kunskap om hur personer som upplevt detta anser vara ett gott stöd. Vetenskapliga studier, lagar och handlingsplaner om hur vårdpersonalen ska tillgodo se dessa behov finns redan. Dock vet man ytterst lite om vilka råd tonåringar som kommer att förlora en förälder i cancer skulle vilja ge vårdpersonalen.Beskriva tonåringars behov av stöd och delaktighet i samband med att en förälder blir sjuk och dör i cancer.Uppsatsen är en del av en nationell populationsbaserad studie med tonåringar (13-16 år) som förlorat en förälder i cancer 2000-2003. Data insamling gjordes via enkäter 6-9 år efter föräldraförlusten. Uppsatsen utgår ifrån enkätens sista fråga: Vilka råd skulle du vilja ge den personal som vårdar cancersjuka föräldrar till tonårsbarn? En induktiv innehållsanalys har använts som analysmetod. De unga vuxna beskriver tonåringens behov av att få veta allt om sin förälders sjukdom. De ger vårdpersonalen en mångfald beskrivningar av råd om hur och när information bör ges. Svaren berör även hur vårdpersonalens agerande påverkar mötet med tonåringen. Resultatet i uppsatsen diskuteras bl.a. genom den modell för delaktighet Andershed (1989) utvecklat. Både delaktighet i ljuset och delaktighet i mörkret beskrivs i modellen. Tonåringarna vill veta allt om sin sjuke förälder för att kunna känna delaktighet med sin förälder på ett meningsfullt sätt. Tonåringarnas känsla av delaktighet kan påverkas av hur vårdpersonalen bemöter dem.

I den här uppsatsen undersöks hur vampyrer dör i TV-serierna True Blood (2008-2014), Vampire Diaries (2009-2017) och Buffy the Vampire Slayer (1997-2003). Genom närläsning och jämförelser mellan dessa olika sätt att skildra vampyrers död diskuteras vad detta innebär för den roll vampyren får i respektive serie, och vad det betyder för skildringen av kropp och kroppslighet. Jag använder mig av teorier kring skildringen av (mänsklig) död på film, samt för en diskussion i relation till bland annat Judith Butlers begrepp ”sörjbara kroppar” och Giorgio Agambens ”bare life”. Utifrån detta ställs frågor om hur vampyrer, deras död och skildringen av denna relaterar till de diskurser om mänsklighet som genomsyrar serierna och deras kontext.

Bakgrund: I Sverige dör cirka 90 000 personer varje år. Majoriteten av dessa är förväntade dödsfall relaterat till ålder och sjukdomar. Plötslig död innefattar mord, suicid, olycksfall eller akut sjukdom. I mötet med anhöriga efter plötslig död har sjuksköterskan till uppgift att delge stöd och information. Det finns många studier gjorda på hur anhöriga upplever bemötandet i vården men desto mindre forskning om hur sjuksköterskan upplever mötet med anhöriga vid plötslig död. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att möta anhöriga vid plötslig död på sjukhus. Metod: Kvalitativ intervjustudie där 10 sjuksköterskor, från två olika avdelningar från ett sjukhus i södra delen av Sverige, har intervjuats.  Intervjuerna bearbetades och har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier; Kräver professionalitet, Anhörigas reaktioner påverkar och Behöver vara personlig. Slutsats: Hur sjuksköterskan möter och bemöter anhöriga är ett viktigt moment i vården och för den familjecentrerade omvårdnaden. Sjuksköterskor som påträffar plötsliga dödsfall i sitt yrke upplever att det är komplext att möta anhöriga vid dessa situationer. / Background: Approximately 90 000 people die each year in hospitals throughout Sweden. The majority of these are expected deaths related to age and disease. The causes of sudden death include homicide, suicide, accidental or acute illness. When this occurs, nurses are responsible for sharing support and information with the relatives. There have been many studies conducted on the experience of family members and the treatment they receive in hospitals. However, there is less research present on the experiences of nurses when meeting families after sudden death. Aims: To describe nurses' experience of meeting relatives, when sudden death occurs in a hospital. Method: Qualitative interview study where a total of 10 nurses participated in the interviews, from two different departments of a hospital, in southern Sweden. The interviews were analyzed using a qualitative content analysis. Results: The study resulted in three main categories; Require professionalism, Relatives` reactions effects and Need to be personal. Conclusion: How the nurse meets and treats families is an important part of the care and the family-centered care. Nurses who encounters sudden death in the professional experience that it is complex to meet relatives after sudden death.

Sverige blev först i världen 1981 med att officiellt erkänna teckenspråket som dövas första språk. Det görs en uppdelning av döva teckenspråkiga personer i äldre och yngre döva, eftersom deras språkliga situation i hem och i skola är olika. Uppdelningen går mellan dem som gick i skolan på 1960-talet och tidigare och dem som började skolan vid 1980-talets början och fram till nu. Under 1970-talet användes en svenskanpassad undervisningsform där teckenspråket mer och mer började accepteras, men där döva hamnade mellan två stolar. Uppsatsen tar sin utgångspunkt från en representant från gruppen äldre döva och hans berättelse. Syftet är att undersöka teckenspråkskommunikationen i förskola och skola för barn i gruppen yngre döva. Genom en kvalitativ intervjustudie är syftet att belysa pedagogernas teckenspråkskommunikation vid bemötandet av barnens eventuella frågor om död. För att besvara uppsatsens frågeställning har åtta pedagoger verksamma i förskola och skola, för döva och hörselskadade barn, intervjuats enskilt. Alla åtta pedagoger är hörande och har talad svenska som sitt första språk. Tidigare forskning gällande barns tankar om döden, teckenspråkskommunikation och livsfrågor har studerats. Resultatet visar att pedagogernas livserfarenhet har gett dem öppenhet att kommunicera livsfrågor, men det råder stor kunskapsbrist i teckenspråk för att möjliggöra detta. Det finns ett stort samverkansbehov hos pedagogerna för att ge barnen tillgång till ett meningstolkande sammanhang.