I oktober 2004 gick Sveriges största morgontidning Dagens Nyheter över från broadsheet till tabloidformat. Syftet med denna uppsats är att kartlägga vilka förändringar som skett genom att komparera en tidsperiod innan formatbytet med en motsvarande tidsperiod efter. Jag har kombinerat två kvantitativa undersökningar med en kvalitativ. I den första kvantitativa undersökningen granskas utrymmet för bilder, annonser samt redaktionell text och om placeringen av annonserna har ändrats. I den andra kvantitativa undersökningen granskas omfattningen av utrikesmaterialet. I den kvalitativa undersökningen försöker jag komma åt eventuella förändringar av nyhetsvärderingen genom att jämföra förstasidesnyheterna innan och efter formatbytet. Mina teoretiska utgångspunkter har bland andra varit Frank Essers definitioner av tabloidisering. Studiens resultat visar att bildmaterialet och det redaktionella materialet har ökat sedan tabloidformatets införande. Annonsmaterialet har minskat, men har samtidigt blivit mer integrerat med den redaktionella texten. Utrikesmaterialet har minskat, både vad gäller bilder och textmaterial. Det har skett en ökning av ”mjuka” nyheter, en minskning av relevanta nyheter och en ökning av triviala och sensationsbetonade nyheter i och med skiftet till tabloidformat. Slutsatsen i arbetet är att det finns tendenser till att Dagens Nyheter går mot en mer marknadsdriven journalistik och mot en kommersialisering och tabloidisering.

Sammanfattning Skolan är alltid under förändring och utveckling och ständigt debatterad. De allra flesta har en åsikt om skolan och eftersom den är en viktig samhällsinstitution får den utstå mycket kritik. Som lärarstudenter har vi under vår utbildning följt diskussionen om skolan och vill nu ta en närmare titt på debatten, som vi upplever som mycket onyanserad. Vi har genomfört en artikelstudie av Dagens Nyheters rapportering av skolan under 2004 och 2007. Vår uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt perspektiv och vi har använt vågrät textanalys som metod för materialbearbetning. Vårt fokus har legat på följande fyra teman: Skolans uppdrag/ansvar/uppgift/roll, Kursplan/läroplan/mål, Begreppet kunskap och Den allmänna bilden av skolan. Utifrån dessa teman har vi även undersökt likheter och skillnader mellan de två perioderna. Vi har kommit fram till att debatten är entydigt negativ till skolan. Mycket fokus läggs på frågan om vad som är skolans huvudsakliga uppgift – kunskap eller omsorg. Målen i styrdokumenten beskrivs vara otydliga. Kunskap är ett begrepp som används som slagträ i debatten men som aldrig definieras.

Skolan är alltid under förändring och utveckling och ständigt debatterad. De allra flesta har en åsikt om skolan och eftersom den är en viktig samhällsinstitution får den utstå mycket kritik. Som lärarstudenter har vi under vår utbildning följt diskussionen om skolan och vill nu ta en närmare titt på debatten, som vi upplever som mycket onyanserad.   Vi har genomfört en artikelstudie av Dagens Nyheters rapportering av skolan under 2004 och 2007. Vår uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt perspektiv och vi har använt vågrät textanalys som metod för materialbearbetning. Vårt fokus har legat på följande fyra teman: Skolans uppdrag/ansvar/uppgift/roll, Kursplan/läroplan/mål, Begreppet kunskap och Den allmänna bilden av skolan. Utifrån dessa teman har vi även undersökt likheter och skillnader mellan de två perioderna.   Vi har kommit fram till att debatten är entydigt negativ till skolan. Mycket fokus läggs på frågan om vad som är skolans huvudsakliga uppgift – kunskap eller omsorg. Målen i styrdokumenten beskrivs vara otydliga. Kunskap är ett begrepp som används som slagträ i debatten men som aldrig definieras.

Denna studie syftar till att se hur gestaltningen av det amerikanska presidentvalet 2008 såg ut i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Studien bygger på en kvantitativ innehållsanalys av ett avgränsat insamlat material. Valdagen inföll den 4 november 2008. Den tidsperiod som studeras är nio nyhetsdygn med tidningsutgivning från och med 2008-10-28 till och med 2008-11-06 för DN och SvD samt från och med 2008-10-29 till och med 2008-11-06 för Aftonbladet och Expressen. Studien utgår från gestaltningsteorin som den definierats av Kathleen H. Jamieson och Joseph N. Cappellas i kombination med Jesper Strömbäcks förklaring av den samma. Uppsatsen tittar på fördelning av gestaltningstyperna sak, spel, skandal/trivia samt oklar. Vidare syftar denna studie till att ta reda på fokus sakvinkel, fokus spelvinkel, aktörers förekomst – huvud- och medaktör – partiers förekomst samt analysenheters ursprung. Studien visar att spel var vanligast som gestaltningstyp. Barack Obama var den dominerande aktören i samtliga tidningar och demokraterna var det dominerande partiet i alla tidningar utom Expressen. Egen korrespondent var vanligast som artikelursprung för tre av tidningarna, undantaget var Svenska Dagbladet som hade flest träffar för reporter hemma. För SvD och DN gäller att spel och skandal/trivia blivit vanligare till förmån för sak jämfört med resultat för fördelningen av gestaltningstyper vid 2004 års amerikanska presidentval.

Syftet med denna uppsats är att undersöka källkritiken i samband med rapporteringen om dieten LCHF. Ämnet för undersökningen statuerar i denna uppsats ett exempel på hur svenska medier hanterar och presenterar forskning om dieter. Premissen är att det förmodligen råder brister i källkritiken, att anekdotisk bevisföring utgör en stor del av källmaterialet och att LCHF huvudsakligen framställs positivt. Studiens teoretiska utgångspunkt är den positivistiska vetenskapsteorin samt den normativa teorin. Metoderna som används i studien är kvantitativ innehålls analys och en kompletterande intervjustudie. Det är ur Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet artiklarna om LCHF är hämtade, de är 91 till antalet. Sökperioden sträcker sig mellan 2008-2012. Startåret avser det år då LCHF först dök upp i svenska medier. Resultatet av studien visar att källkritiken är bristfällig. Anekdotisk bevisföring förekommer i drygt 40 procent av artiklarna, de vanligaste källorna är erkända förespråkare för dieten samt privatpersoner och tonläget i artiklarna är mestadels positivt. Detta bottnar troligtvis i en bristande förståelse för forskningsresultat och vetenskap hos dagens journalister.

Sverige för en narkotikapolitik som ideologiskt grundar sig i visionen om ett narkotikafritt samhälle, ofta omtalat som nolltolerans. Ett annat synsätt som anammats på flera andra håll i världen, bland annat i Storbritannien, grundar sig i principen om skademinimering. Skademinimering innebär att fokus ligger på att reducera drogernas skadeverkningar snarare än utrota drogerna i sig. Vi hade en hypotes om att nolltoleransen borde kunna skönjas i svensk journalistik då vi upplever att rådande politik inte ifrågasätts i någon större utsträckning. Som jämförelsepunkt ville vi även se hur det såg ut i Storbritannien. Ländernas journalistik representeras av tidningarna Dagens Nyheter och The Guardian. Våra frågeställningar blev således: Vad och hur skrivs det om narkotika i Dagens Nyheter och The Guardian? Återspeglas ländernas narkotikapolitik i journalistiken? Hur? För att besvara den första frågeställningen har vi använt oss av kvantitativ innehållsanalys som metod. Den andra frågeställningen besvarades med hjälp av kritisk diskursanalys. Vår förståelse av begreppen diskurs, ideologi och hegemoni samt den kritiska diskursanalysen har vi främst hämtat från van Dijk, Fiske och Berglez. I resultatet från den kvantitativa innehållsanalysen kunde vi se att det tycks mer kring ämnet narkotika i Dagens Nyheter än i The Guardian. Det skrivs även mer om konsekvenserna av droganvändning i Dagens Nyheter, samtidigt som det skrivs aningen mer om utlandshändelser i The Guardian. Resultatet från vår kritiska diskursanalys visade att ländernas respektive narkotikapolitiska ideologier i hög utsträckning återspeglades i det undersökta materialet. Resultatet av vår studie leder oss till att dra slutsatsen att medierna till viss del hjälper till att befästa rådande ideologier i folks medvetanden, särskilt vad gäller Sverige.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om nyhetsvärderingen har ändrats under åren 2001-2011 i Dagens Nyheters nyhetsrapportering om attackerna mot USA den 11 september 2001. Detta har vi gjort genom att studera bevakningen av årsdagarna för terrordåden. Dagens Nyheter valdes eftersom tidningen har en tillräckligt stor redaktion och tillräckligt med resurser för att täcka internationella händelser. Vår teoretiska ram utgörs av tre nyhetsvärderingsteorier. Med dessa som utgångspunkt utformade vi variabler och gjorde en kvantitativ innehållsanalys. Denna kompletterades med intervjuer med två av Dagens Nyheters före detta korrespondenter i USA. Vår hypotes var att fokus under de första åren skulle ligga på kategorin "offren och/eller terrordåden" för att sedan förflyttas till "terrordådens påverkan på samhället" och på "återuppbyggnaden av Ground Zero", men också till "ifrågasättandet av USA:s krig mot terrorismen" och "terrordåden ur terroristernas synvinkel". Resultatet visade att Dagens Nyheter till störst del har fokuserat på "offer och/eller terrordåden" samt "terrordådens påverkan på samhället". Ofta förekommer "kända personer och politiker" eller "representanter för USA" i artiklarna. I så väl text som i bild är amerikaner och svenskar överrepresenterade då artiklarna utspelar sig huvudsakligen i USA och i Sverige. Tvärtemot vad vi trodde förekommer sällan personer från Mellanöstern eller misstänkta terrorister. Inte heller ifrågasätts USA:s krig mot terrorismen.

Denna kvantitativa och kvalitativa studie undersöker vilken information om de sju vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna i Sverige, som når allmänheten respektive sjukvården. Syftet är att undersöka och diskutera hur stor täckning varje sjukdom får i Svenska Dagbladet och Dagens Medicin samt möjliga faktorer som kan bidra till att sätta dagordningen inom området hjärt- och kärlsjukdomar. Studiens centrala forskningsfrågor är därför hur ofta varje hjärt- och kärlsjukdom förekommer som artiklar i respektive tidning, samt vilka skillnader och likheter som finns avseende artiklarnas innehåll och utformning. Den kvantitativa undersökningen omfattar totalt 3 719 artiklar om hjärt- och kärlsjukdomar under tioårsperioden 2002-10-31 till 2012-10-31. Av dessa har 132 artiklar valts ut för en kvantitativ innehållsanalys. Genom att jämföra 66 artiklar i Svenska Dagbladet med 66 artiklar i Dagens Medicin, har vi undersökt hur frekvent artiklar om de olika sjukdomarna förekommer samt vilka källor, perspektiv och vinklar artiklarna har. Genom en kompletterande intervjustudie har vi även velat få journalisters syn på nyhetsvärdering, nyhetsurval och utformning av nyheterna, samt vilka möjligheter de anser sig ha att kunna påverka dagordningar och vilka yttre faktorer som i sin tur kan påverka journalisternas dagordning. Analysen tar teoretiskt avstamp i agenda-settingteorin som menar att de ämnen som får störst utrymme i medierna också blir de mest centrala i publikens medvetanden, men också att publikens vilja och behov återverkar på mediernas val av ämnen. Studiens resultat visar stora likheter mellan tidningarna, vilket vi inte hade förväntat oss. Resultaten från både den kvantitativa och kvalitativa studien visar att både Svenska Dagbladet och Dagens Medicin främst använder forskare och forskningsresultat som källor. Användning av case, det vill säga drabbade individer, var mindre förekommande i Svenska Dagbladet än förväntat, dock något vanligare än i Dagens Medicin vilket däremot stämde med vår hypotes. Det mest anmärkningsvärda resultatet visar att en del hjärt- och kärlsjukdomar får väsentligt mycket mer utrymme än andra, i båda tidningarna. Exempelvis stroke med sammanlagt 1 368 artiklar medan hjärtflimmer endast förekommer med 44 artiklar. Detta trots att omkring 220 000 svenskar lider av hjärtflimmer och att det är en vanlig orsak till stroke. Vår förhoppning är att resultatet av denna studie ska inspirera till vidare forskning om vad en obalanserad medietäckning inom detta område kan få för konsekvenser.

Title:"All the news that´s fit to print": A quantitative content analysis of The New York Times and Dagens Nyheters front pages on the basis of tabloidization theory. Authors: Pär Brolin & Kristoffer Olofsson Aim: We intend to distinguish elements of tabloidization in two daily newspapers as an effect to the increased economic and public orientated business models. The New York Times and Dagens Nyheter has been chosen mainly because they operates within different national media markets, secondly they are well known for their high journalistic standard. Based on the upcoming result, it's in our concern to illuminate these possible changes effect on the overall journalistic quality and discuss its importance. We aim to reveal the actual state of tabloidization in the two high quality newspapers The New York Times and Dagens Nyheter and thus answer the following questions: - In which way are the elements of tabloidization shown in The New York Times and Dagens Nyheter in a contemporary context as well under a twelve years period? - Based on the achieved results, what are the main differences between the two examined newspapers and what potential impact could it have on the journalistic quality? Method/Material: In order to perform this study, we have executed a quantitative study built on content analysis of the two newspapers front pages. To be able to see some individual changes within the two newspapers, two empirical swoops has been done, in September year 2000 and in September 2012. This study covers a total of 120 front pages, 60 per newspaper and thus 30 per month. The selected 9 variables are based mainly on the basis of Ingela Wadbrings study from 2012 concerning commercialized journalism which examines the changes of Swedish newspaper content between the years 1960 and 2010. In addition, the theory of tabloidization is based on the academic discourse on the process which describes journalism that aims to satisfy the public demands to gain economic profit rather than report on more important matters in favor to the democratic society. Furthermore, to facilitate the analysis chapter, an academic discussion regarding the reputable journalistic quality constitutes the theory chapter. Main results: This study's result reveals some major differences between the two newspapers publication models. Dagens Nyheter shows pure elements of tabloidization mainly by prioritizing headlines and large pictures in front of clear text as well an equal distribution between hard and soft news. The New York Times shows on the other hand an over-representation of sequentially written text rather than large pictures and headlines, furthermore they demonstrate a frequent occurrence of hard news in favor of soft news. The content quality is, from a theoretical point of view, of a lower journalistic standard regarding Dagens Nyheter than in The New York Times. Although, during the working process it became clear that the overall quality of newspapers content is rather subjective and that the definition of tabloidization, as something uncompromisingly negative, should be reconsidered.Course: Media and communication studies CUniversity: Division of media and communication, department of information science, Uppsala university.Period: Autumn semester 2012Tutor: Lowe Hedman / Syftet med denna uppsats är att utifrån den akademiska definitonen av begreppet tabloidisering jämföra två dagstidningar med liknande värdegrund verkande inom två olika nationella kontexter. Detta för att se om tabloidiseringens faktorer anammats i samma utsträckning över landsgränserna och hur två stora dagstidningar eventuellt tvingats rucka på sina publicistiska värdegrunder. The New York Times och Dagens Nyheter har valts ut som analysenheter vars framsidor kommer att studeras enskilt likväl i komparitet mot varandra. För att underlätta en analys av tidningarnas enskilda progression så utförs två empiriska tidsnedslag, under september år 2000 och september 2012. Då tabloidisering oftast används i negativa ordalag där den klassiska journalistiken anses bli lidande så är det även av intresse att föra en diskussion huruvida den journalistiska kvalitén kan tänkas påverkas i och med tabloidiseringsprocessens faktorer i respektive tidskrift. Detta mynnar ut i följande frågeställningar: -Hur gestaltar sig Dagens Nyheters respektive The New York Times tabliodiseringsprocess i en nutida kontext och över en tolvårsperiod? -Utifrån uppnått resultat, vad är de största skillnaderna mellan de två undersökta tidningarna och vilken eventuell påverkan har tabloidisering på den genomgripande journalistiska kvalitén? För att besvara uppställda frågeställningar är studien en kvantitativ undersökning vars uppnådda resultat slutligen behandlas i en kvalitativ del. Den kvantitativa undersökningen utgörs av sammanlagt 120 framsidor och sammanlagt nio variabler vilka huvudsakligen grundar sig i Ingela Wadbrings studie från 2012 rörande journalistikens kommersialisering. Huvudsakligen uppvisar Dagens Nyheter en velande inställning gentemot deras egen publiceringsmodell, vilket gestaltar sig i en ökning av annonser, överrepresentation av bilder och rubriker före löpande text samt en allt jämnare fördelning av hårda och mjuka nyheter över tid. New York Times uppvisar det tydligaste tecknet på tabloidisering endast i form av en ökande annonsförekomst. Den ansenligaste skillnaden mellan Dagens Nyheter och New York Times är den klara överrepresentationen av hårda nyheter i komparitet med mjuka nyheter från New York Times sida. Den innehållsliga kvalitén utifrån valda teoretiska resonemang visar att Dagens Nyheter i sin hybrida tidningsmodells välkomnande av tabloida inslag löper en större risk att omfamna journalistik med lägre verkningshöjd.

I den här studien undersöker vi hur Sveriges två största dagstidningar, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, har rapporterat om nya, okända sjukdomar i ett inledande skede. Vi har valt att granska rapporteringen om HIV/Aids och svininfluensan under en vecka från och med att sjukdomen först uppmärksammas i svensk dagspress. Syftet är att jämföra rapporteringen av svininfluensan och HIV/Aids för att se hur tidsandan och de olika sjukdomsbilderna har påverkat rapporteringen. För att undersöka rapporteringen har vi använt oss av en kvantitativ undersökning av totalt 104 texter: 63 texter om svininfluensan publicerade mellan 26 april och 2 maj 2009 och 41 texter om HIV/Aids publicerade mellan 29 juli och 4 augusti under året 1987. I vår undersökning har vi utgått från tidigare forskning, där vi bland annat bygger vidare på ett forskningsarbete som gjordes om svininfluensan i svenska medier vid Göteborgs universitet 2009/2010. Resultaten från vår undersökning visar bland annat att det skrivs mer om svininfluensan än om HIV/Aids under den undersökta perioden. Dessutom använder sig tidningarna av olika texttyper i rapporteringen. Mycket av det som skrivs om HIV/Aids är i notisform, medan artikel är den vanligaste texttypen i rapporteringen om HIV/Aids. Likaså placerar sig nyheter om svininfluensan oftare på tidningarnas förstasidor. De är dessutom mer alarmerande i sitt tonläge och bilder förekommer oftare i rapporteringen.  Många av de skillnader vi har funnit i rapporteringen kan tillskrivas sjukdomarnas olika nyhetsvärde, om man här har väletablerade kriterier för nyhetsvärdering i åtanke. Svininfluensan var en sjukdom som potentiellt kunde drabba den större allmänheten och slå ut viktiga delar av samhällets infrastruktur. HIV/Aids däremot betraktades till en början som något som främst drabbade homosexuella och sprutnarkomaner, det vill säga redan marginaliserade grupper i samhället.