Denna studie jämför debatterna om ett svenskt rusdrycksförbud inför folkomröstningen 1922 mellan riksdagens båda kamrar och tre dagstidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Social-Demokraten. Valet av tidningar har gjorts med målet att få en ideologisk spridning, för en bättre jämförelse. Resultatet visar på flera olika typer av argument, och en viss skillnad, både mellan riksdagen och tidningarna, mellan riksdagens första och andra kammare, och mellan de olika tidningarna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter gestaltat de tre kärnkraftolyckorna i Harrisburg 1979, Tjernobyl 1986 och Fukushima 2011. I undersökningen jämförs de båda tidningarna med varandra samt förändringen som skett mellan 1979 och 2011. Författaren söker också efter spår av kärnkraftens ideologiska sammanhang i texterna, som i denna studie kopplas till ekologismen. Studien utgår från en ideologisk teori. En ideologi är en samling idéer som tillsammans skapar en övertygelse. Anhängare till ideologin strävar efter att så många som möjligt ska dela denna övertygelse, så att den blir dominerande i samhället. Som metod för att besvara frågeställningarna används kritisk diskursanalys och komparativ analys. En kritisk diskursanalys används för att avslöja omedvetna strukturer som finns dolt i en text. En komparativ analys jämför olika texter med varandra. Resultaten visar att det finns många skillnader i rapporteringen. Det mesta förklaras av tidningarnas olika möjlighet till bevakning vid olyckorna och opinionens förändring från 1979 till 2011. Det ideologiska sammanhanget som eftersöks går inte att spåra.

Syftet med denna forskning är att undersöka hur två tidningar, Aftonbladet och Dagens Nyheter, rapporterade om två influensapandemier, asiaten 1957 och svininfluensan 2009. Detta för att kunna se en förändring över tid. Vi gjorde en kvantitativ datainsamling där 285 artiklar kategoriserades. Av dessa artiklar valdes sedan ut tolv stycken totalt, sex från respektive tidning, som vi utförde en kvalitativ textanalys av. Genom de två utförda metoderna anser vi att vi fått en större helhetsbild av tidningarnas rapportering om influensorna. Genom dagordningsteorin kunde vi se skillnader i vad som stod på agendan 1957 och 2009, där valet av nyheter skilde sig. Vidare visar resultaten på att Aftonbladet och Dagens Nyheter är delaktiga i att sätta agendan för vad som är viktigast för dagen. Den alarmerande känslan som förekom i rapporteringen om svininfluensan 2009 fann vi inte i rapporteringen om asiaten 1957, där tidningarna istället generellt ingav en lugnande ton. Antalet artiklar var också fler under bevakningen om svininfluensan 2009. Antalet definierade värdeord i snitt hade även det ökat från 1957 till 2009. Under 2009 använde journalisterna mer känsloladdade ord än 1957. Likheter mellan rapporteringarna 1957 och 2009 ses i valet av vissa källor, där läkare och representanter för myndigheter fick störst utrymme. Skilde sig gjorde utrymmet som de berörda eller drabbade fick. År 2009 fick många privatpersoner komma till tals. Detta kan ses som ett exempel på en journalistik riktad mot känslor för att skapa en dramatisk rapportering.

Syftet med denna kandidatuppsats har varit att undersöka hur den svenska sportrapporteringen sett ut under världsmästerskapet i fotboll 2010 när det skrivits om afrikanska fotbollslandslag söder om Sahara. Hur skildras dessa afrikanska lag i de svenska reportrarnas rapportering? Utifrån 52 artiklar i Dagens Nyheter och Expressen under perioden 10 juni 2010 till 12 juli 2010 har en kvalitativ textanalys med ett diskursanalytiskt perspektiv utförts. Med en postkolonial teori utifrån Edward W. Saids orientalismbegrepp har materialet sedan analyserats. Analysen har visat hur dikotomin Vi och Dem har reproducerats, där de afrikanska fotbollslandslagen och deras spelare fått representera Dem i motsats till västvärldens Vi. Denna andrafiering har skett genom en reproducering av koloniala diskurser.

Vilka inramningar använder sig tidningarna Dagens Nyheter och The Times of India av i bild- och rubriksättning av artiklar om klimatförändringar? I vilka artikeltyper förkommer dessa artiklar och har antalet bildsatta artiklar och bilder per år förändrats från 2000 till 2009? Dessa frågeställningar har vi besvarat med hjälp av teorier om inramning (framing), bildretorik, semiotik och mediernas påverkan på människor. Vi valde att jämföra en svensk och en indisk tidning eftersom Sveriges och Indiens inställningar till klimatförändringar skiljer sig åt. Vi ville se om ländernas inställningar återspeglas i tidningarnas rapportering. Då Dagens Nyheter och The Times of India är de största dagstidningarna i respektive land sett till upplaga, och informationen i dem därför når många människor, är det intressant att se vilka inramningar de använder sig av i artiklar om klimatförändringar. Metoden, vilken är en kvantitativ bildanalys, har vi designat med stöd av ovanstående teorier. Bildanalysen har bestått av tjugo variabler med tillhörande variabelvärden med vilka vi har kategoriserat insamlad data. Totalt har vi analyserat 374 bilder uppdelat på 235 artiklar. Resultaten visar att en etisk inramning (där ansvarsaspekten av klimatförändringar är huvudsaken) var vanligast i båda tidningarna. Nyhetsartiklar var den vanligaste artikeltypen följt av opinionsartiklar. Vad gäller en förändring i antalet bildsatta artiklar och bilder, och om dessa har ökat med åren, kan vi inte dra några generella slutsatser men se en trend som visar på en ökning. Bilder på politiker och aktioner/demonstrationer är vanliga i vårt material. Slutsatserna vi drar av detta är att klimatförändringar är frågor som måste lösas på politisk nivå och att den politiska kontexten tidningarna verkar i påverkar vilken inramning de använder sig av. Vi upplever även att klimatförändringar har fått högre prioritet och att bilder har blivit viktigare i rapporteringen om dessa frågor.

Syftet med denna studie är att granska katastrofjournalistiken i Skandinavien, samt se hur eller om den skiljer sig från land till land. Undersökningen baseras på bombattentatet i Regeringskvarteren i Oslo 2011 samt massakern på Utøya samma dag, och skildrandet av katastrofen jämförs i tre olika skandinaviska tidningar, en från Norge, en från Sverige och en från Danmark. Huvudfrågeställningen är: Hur skildrades terrordåden i Norge i skandinavisk dagspress, under den första veckan efter att de inträffade?Utöver denna används också delfrågeställningarna: Vilka skillnader finns i rapporteringen avseende de tre undersökta skandinaviska tidningarna? Vilka får komma till tals? Hur gestaltas gärningsmannen Anders Behring Breivik? Dras det paralleller till tidigare terrordåd eller attacker? Teorin som använts i uppsatsen är nyhetsvärderingsteorin. Uppsatsen är en kvantitativ studie, och bygger på nyhetsbevakning av allt journalistisk material som publicerats i de tre tidningarna Aftenposten, Dagens Nyheter och Politiken den första veckan efter att attackerna i Norge inträffade, 23 juli – 29 juli 2011. Materialet har bestått av totalt 237 texter varav 175 nyhetsartiklar, 30 ledare, 16 krönikor, elva reportage, tre debattartiklar och två analyser. Resultaten visar att norska tidningen Aftenposten hade den mest omfattande rapporteringen, med mer än dubbelt så många texter som de två övriga. Aftenposten var också den mest neutrala tidningen både när det gällde hur gärningsmannen och statsminister Jens Stoltenberg gestaltades. Dagens Nyheter hade minst antal artiklar om attackerna, och danska Politiken valde att betona terroristvinkeln betydligt mer än de andra. Huvudfokus i tidningarnas rapportering har legat på massakern på Utøya samt följderna efter attackerna.

Det här är en studie om den svenska dagstidningsrapporteringen om inledningen av den arabiska våren i Tunisien, Egypten och Libyen under år 2011. Vår utgångspunkt är de tolv klassiska nyhetsvärderingsteorierna, med tyngd på geografisk, kulturell och ekonomisk närhet. Uppsatsen syfte är att få bättre kännedom om likheterna och skillnaderna i den svenska rapporteringen från de tre länderna Tunisien, Egypten och Libyen. Vi undersöker två veckor för varje land i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vi har valt att se tidningarna som en gemensam portal för den svenska internationella mediebevakningen. Vi har gjort en kvantitativ undersökning, när rapporteringen av upproren började, hur den såg ut och vilka källor man valde att lyfta fram. Vi valde också att göra en mindre kvalitativ intervjuundersökning för att förstå förhållandena för de svenska utrikesreportrarna. Resultatet av analysen visar många likheter mellan länderna. Majoriteten av källorna var andra nyhetsbyråer. Största skillnaden var hur man skapade närhet till händelserna i de olika länderna. I Egypten så fokuserade journalisterna mer på att lyfta fram svenskarna i upproret och att ta upp vardagsproblem som publiken kunde identifiera sig med, till exempel att maten började ta slut i butikerna eller känslan över att demokratiska rättigheter var hotade. Tunisiens rapportering var mer folkorienterad medan artiklarna om Libyen hade mer fokus på elitpersoner. Den arabiska våren påverkade resten av världen både ekonomiskt och politiskt vilket gav ett högt nyhetsvärde i tidningarna.

This essay examines how the conflict in Libya in 2011 was reported by the Swedish newspaper Dagens Nyheter and the American newspaper The New York Times. The purpose is to examine how the conflict is portrayed and what similarities and differences that exist between the two newspapers. We have used a quantitative content analysis and critical discourse analysis to get our results. In conclusion, both newspapers polarize the conflict to a large extent, resulting in a one-sided and biased account. However The New York Times is more objective and neutral in its portrayal of the conflict.

Livskunskap som ämne kan vara en mötesplats där tid för diskussion och reflektion över viktiga livsfrågor finns. Syftet med den här studien är att undersöka vilka centrala livsfrågor som kan ligga till grund för samtal och reflektion i skolan inom ämnet Livskunskap. Genom enkäter undersökte vi vilka livsfrågor som är viktiga för elever och genom intervjuer vilka livsfrågor som skolpersonal anser/tror vara viktiga för elever. Resultatet av intervjuerna visade att skolpersonal anser att relationer, sex och samlevnad och elevernas personliga framtid är av störst intresse för dem. Enkäterna visade att följande teman rangordnades högst av flest elever: världens framtid, krig, trygghet, ensamhet/övergivenhet, sex och samlevnad, framtid, liv/död, miljö/natur, mänskliga rättigheter samt alla likas värde. Undersökningen visar att det finns intressanta likheter och skillnader i elevers syn på viktiga livsfrågor kontra skolpersonals syn på vad som är viktigt för elever.

Denna studie syftar till att undersöka hur gestaltningen kring nätaktivistgruppen Anonymous rapporterades kring i Dagens Nyheter, The New York Times, och The Guardian mellan 2008-01-16 och 2015-03-30. Studien bygger främst på en kvantitativ innehållsanalys men har även en mindre kvalitativ del där en exempeltext från varje tidning har analyserats. Syftet med studien är att undersöka hur medier rapporterar kring, och gestaltar grupper som saknar traditionell hierarki. De frågeställningar som besvaras är följande: Hur tenderar artiklarna att gestaltas i form av språk och valens, och skiljer det sig mellan tidningarna? Vilka källor och aktörer tas med i artiklarna? Är artiklarna skrivna av egna reportrar eller externa nyhetsbyråer och skiljer det sig något mellan tidningarna? Studien utgår från den sociala konstruktionsteorin som Stuart Hall definierade den. Samt framingteorin med definitioner av Erving Goffman och Robert Entman. Den senare i samband med förklaringarna av Jostein Gripsrud, Stuart Hall, Martin Conboy, och Adam Shehata. I motsats till författarnas förförståelse visade studien att artiklarna var neutralt gestaltade. Språkbruket var likväl neutralt. Anonymous i koppling med andra var vanligast både som källa och aktör. Både The Guardian och Dagens Nyheter var neutrala i sina val av frames, men The New York Times var negativ i majoriteten av artiklarna. Nästan samtliga artiklar var helt eller delvis skrivna av en namngiven skribent, vilket tolkades som att de var skrivna av tidningarnas egna reportrar. Tidigare forskning pekar på att Anonymous aktiviteter går att klassa som civil olydnad, men studien visar att de tre utvalda tidningarna inte nödvändigtvis gestaltar dem på det sättet.