Området Rosendal är beläget söder om Uppsalas stadskärna. Visionen för området är att det ska vara nära till allt, att alla är välkomna och att närheten till naturen är extra viktig. Dagvattenhanteringen i Rosendal är därför i fokus och ett nytt dagvattenhanteringssystem planeras i området. Syftet med denna studie är att undersöka hur det nya dagvattenhanteringssystemet påverkar den sociala-, ekologiska- och ekonomiska hållbarheten i Rosendal. I studien har en kvalitativ metod använts i form av tre semistrukturerade intervjuer samt en textanalys som genomfördes enligt en tematisk analys. Enligt studien framgår det att den ekologiska hållbarheten har en viktig roll i dagvattenhanteringen eftersom den främjar flera funktioner, som rening och fördröjning av dagvatten. Växtbäddarna främjar den biologiska mångfalden och bidrar till ekosystemtjänster i området. Växtbäddarnas flera funktioner bidrar till en ekonomisk hållbarhet eftersom man inte är i behov av flera olika konstruktioner för att hantera dagvattnet. Den sociala hållbarheten går att koppla till människors välmående och enligt studien framgår det att den gröna infrastrukturen har en stor påverkan på människors välmående.

Stormwater management is necessary to avoid flooding and pollutants that can spread further with the water and damage the environment. The legislation that regulates the management of stormwater can be difficult and complicated to interpret. The purpose of this project was to investigate the strategies and decision materials that exist today regarding municipalities’ stormwater management. That was investigated to understand how the legislation works today, whose responsibility it is to manage stormwater and whether there are any specific emission requirements for pollutants.In order to analyse and evaluate how the management of stormwater works in Swedish municipalities, Gotland, Sundsvall and Gothenburg were selected to be investigated, according to size variation and geographical spread. The stormwater strategies of the three municipalities were examined and their possible choice of measures were compared and evaluated. A theoretical modelling was made to investigate how the choices of measures could have affected the spread of pollutants from a specific area with a specific recipient. The area that was examined was selected by the company and the modelling was made using the tools CAD and StormTac.When the investigation was conducted, it was found that it can be difficult to interpret the regulations that exist. The municipalities' stormwater strategies and their choice of measures to manage pollution discharges would differ between the municipalities. The modelling showed that all choices of pollutant reduction measures would reduce pollutants compared to a situation without any treatment at all. The results also showed that the percentage reduction in pollutants would differ with the different choice of measure. The municipalities' have different pollution requirements in different situations, which makes it difficult to interpret their strategy and choice of measures. Despite this, Gothenburg's choice of method seemed to give the best results in this case.In general, it is difficult to determine which municipality is considered to have the best stormwater strategy. More analysis and information about the area's conditions and the recipient's well-being needs to be taken into account in order to be able to make a decision. This project shows that clearer legislation regarding stormwater management should be introduced in order for all municipalities in Sweden to work towards the same goals and achieve equal results.

Debatten kring klimatförändringar och människans negativa påverkan på miljön har blivitalltmer uppmärksammad. Högre dagvattenflöden, orsakade av klimatförändringarna,ställer till problem och skada i samhället, vilket ställer nya krav på planeringen ochhanteringen av dagvattnet. De negativa effekterna av dagvatten förstärks ytterligare avhögt exploaterade städer. På grund av detta är det viktigt att uppmärksamma effektiva ochhållbara dagvattenlösningar i den urbana miljön.Kandidatarbetet undersöker hur effektiv och hållbar dagvattenhantering kan utformas ochgestaltas i en urban miljö. Med hjälp av kvalitativ forskningsstrategi och fallstudie samtmetoderna kvalitativ dokumentstudie, bildanalys och platsanalys, har forskningsfrågornabesvarats. Av studiens resultat framgår i huvudsak sex huvudmål som ligger till grund förgestaltningsförslagen för att främja effektiva och hållbara dagvattenlösningar; förbättrabefintlig dagvattenhantering, fokusera på gröna lösningar, fokusera på multifunktionellaytor, förhindra risker för översvämningar, förhindra risker för spridning av föroreningaroch ta vara på dagvattnet. För att uppnå målen har strategier tagits fram och dessa harlegat till grund för gestaltningsförslagen.I detta kandidatarbete omgestaltas Västerbro i Lund från ett industriområde till en urbanmiljö med effektiva och hållbara dagvattenlösningar. Lösningarna karaktäriseras av blå ochgröna element som har tekniska, estetiska, rumsliga, pedagogiska, ekologiska och socialafunktioner, vilket ökar kvaliteten på platsen. I arbetet har två olika gestaltningsförslagutformats för att uppnå effektiv och hållbar dagvattenhantering i Västerbro. Förslagenhar utgått från platsens förutsättningar. Av studien framgår det att en effektiv ochhållbar dagvattenhantering kan utformas på många olika sätt beroende på de lokalaförutsättningarna.

Klimatförändringar och människans negativa påverkan på miljön har väckt en allt större debatt. Höjda havsnivåer och allt högre dagvattenflöden orsakade av de klimatförändringarna skapar problem och skada på samhället vi lever i. Det ställer i sin tur högre och nya krav på hanteringen av dagvatten och planeringen runt det, problematiken ökar även till följd av att städer exploateras och förtätas. Dessa faktorer gör det viktigt att tydliggöra och uppmärksamma hållbar dagvattenhantering samt hållbara dagvattenlösningar i urbana miljöer. Arbetet undersöker hur hållbar dagvattenhantering samt hur öppna dagvattenlösningar kan gestaltas, utformas och integreras i en redan befintlig stadsmiljö. Till hjälp används kvalitativ forskningsstrategi samt metoderna kvalitativ textanalys och platsanalys för att besvara forskningsfrågorna. I resultatet av studien framgår olika identifierade riktlinjer och principer som lagt grunden för det framtagna gestaltningsförslaget. Gestaltningsförslaget syftar till att integrera öppna dagvattenlösningar i befintlig stadsmiljö med fokus på hållbar dagvattenhantering. Detta för att utveckla och förbättra befintlig dagvattenhantering, minska spridningen av föroreningar samt förebygga risk för översvämningar. För att uppnå det syftet så har mål och tillhörande strategier tagits som grund till gestaltningsförslaget. Kandidatarbetet gestaltar ett område i Karlshamn för att utveckla och förbättra befintlig dagvattenhantering. De framtagna lösningarna karaktäriseras av öppna dagvattenlösningar som kan integreras i en redan befintlig miljö samt förbättra och öka platsens kvaliteter. I arbetet har ett gestaltningsförslag tagits fram för att uppnå hållbar dagvattenhantering med integrerade öppna dagvattenlösningar för det valda området. Förslaget har utgått ifrån platsens behov och förutsättningar. Utifrån studien framgår det att hållbar dagvattenhantering i befintlig stadsmiljö kan utformas och gestaltas på flera olika sätt beroende på de behov och förutsättningar som finns lokalt på den valda platsen.

Dagvattenhanteringen är ett aktuellt ämne i dagens stadsplanering. Forskning som denna studie utgår ifrån visar hur dagens traditionella system inte klarar av kommande klimatförändringar med mer och intensivare nederbörd. Dagvatten för med sig föroreningar samt miljögifter som kväve och fosfor, men även tungmetaller som klorid, olja, organiska miljögifter och bakterier. Det traditionella systemet leder dagvatten ofta rakt ut i våra vattendrag via recipienterna då endast 8 procent av Sveriges dagvatten blev renat år 2016. För en djupare förståelse kring detta utgår studien ifrån teorier inom hållbar utveckling, antropocentrism, ekocentrism samt det rumsliga perspektivet. Materialet består av litteratur, artiklar, tidigare forskning samt fyra intervjuer. Informanterna består av en konsult, en som arbetar på en branschorganisation och två från Karlstad kommun för att få förståelse kring dagvattenhantering, hur en hållbar dagvattenhantering definieras och hur Karlstads kommuns vision för dagvattenhanteringen ser ut. I resultatet för denna uppsats har det framkommit att informanternas syn på dagvatten stämmer överens med Naturvårdsverkets riktlinje av hållbar dagvattenhantering. Karlstad kommuns visioner kring dagvatten lever även upp till denna definition. Utifrån materialet kan uppsatsen visa på att informanterna har en bred kunskap kring framtidens klimatpåverkan på dagvatten samt dess åtgärder. Teorierna har kopplats med resultatet där det går att förstå hur det rumsliga perspektivet påverkas beroende på hur dagvatten hanteras och att en intergenerationell antropocentrism samt svag ekocentrism kan utläsas från intervjuerna. / The stormwater management is topical in today’s urban planning. The research that this study is based of shows how today's traditional system can not cope with future climate change with more intense precipitation. Stormwater also spreads pollution and environmental toxins such as nitrogen and phosphorus, but also heavy metals as chloride, oil, organic pollutants and bacteria. The traditional system often leads the stormwater straight into our waters via the recipients. Only 8 percent of Sweden's stormwater was purified in 2016. For a deeper understanding about this, the study is based on theories in sustainable development, anthropocentrism, ecocentrism and the spatial perspective. The study is based on the theories above, previous research as well as four interviews with a consultant, one who works on a industry sector organisation and two people who works on Karlstad kommun. The people are chosen for a deeper understanding about stormwater, how a sustainable stormwater management is defined and how Karlstad kommuns visions for stormwater management are. The result of this thesis has revealed that the informants view of stormwater is in line with the Swedish Environmental Protection Agency's guideline on sustainable stormwater management. The visions of stormwater in Karlstad kommun also live up to this definition. Based on the empirical data, the essay can show that the informants have a broad knowledge of future climate impact on the subject and its measures. The theories are linked with the result, where it is possible to see how the spatial perspectives are affected depending on how stormwater is managed and that an intergenerational anthropocentrism and weak ecocentrism perspective can be read from the interviews.

Hållbar dagvattenhantering är ett koncept som, i takt med ökade regnmängder och tät bebyg-gelse, blivit mer och mer uppmärksammat inom stadsplanering. Det handlar om att hitta ettmer robust system för att hantera det dagvatten som uppstår genom att kombinera både rör-och ledningssystem med andra lösningar som fördröjer och renar vattnet innan det når ut tillrecipienten. Samtidigt är samhällsbyggnadsprocessen ofta komplex och involverar många olikaaktörer vilket också gäller för dagvattenhantering. I och med detta uppstår ett antal utmaningarsom problematiserar processen mot att få till en mer hållbar dagvattenhantering. Detta arbetesyftar till att komma underfund med de utmaningar som finns när det kommer till samverkanrelaterat till dessa frågor samt att klargöra hur samverkan kan förbättras för att uppnå en merhållbar dagvattenhantering. I arbetet görs en litteraturstudie vars främsta syfte är att reda ut begreppet samverkan, vad sombidrar till god samverkan och vilka positiva effekter samverkan kan ha i ett projekt. För att sedanreda ut vilka utmaningar och framgångsfaktorer som finns kring dagvattenfrågan genomförs enkvalitativ studie i form av sju intervjuer med personer som på olika sätt arbetar med dagvatten.Dessutom används två analysverktyg, Fyrfältaren och Forum-Arena-Court, för att sortera in debehov och förbättringar som behövs arbetas med. Det framkommer att det finns en del problematik kopplat till samverkan och dagvattenhantering.Det finns främst förbättringspotential när det kommer till att hantera de olika perspektiv ochintressen som kommer med att ha många olika aktörer involverade. Där framstår det som viktigtatt dagvattenfrågan är med tidigt i processen och att det skapas en gemensam målbild kring vadsom ska genomföras i projektet. Utöver detta finns det även en del utmaningar när det kommertill tydlighet kring hur projektet ska genomföras. Här är det viktigt att det finns tydliga riktlinjerfrån kommunens sida samt att se till att det finns en kontinuitet och dialog. Sammantaget finnsdet behov av förbättring kring samverkan och detta skulle kunna möjliggöra vägen mot en merhållbar dagvattenhantering. / Sustainable stormwater management is a concept that, with increasing amounts of rain and densesettlements, has been paid more attention to in urban planning. It revolves around finding amore robust system for managing stormwater by combining systems using pipes with othersolutions that delay and clean the water before it reaches the recipient. At the same time, theprocesses within urban planning are complex and involve many different parties which is alsotrue for stormwater management. Consequently, a number of challenges arise which complicatesthe process of achieving sustainable stormwater management. This study aims to find what thecooperation challenges are and to find out how cooperation can be improved to achieve a moresustainable stormwater management. In the study, a literature study is conducted with the purpose of investigating the conceptof cooperation, what good cooperation consists of and what positive effects it might have ina project. To figure out what the challenges and the factors of success are when it comes tostormwater management, a qualitative study consisting of seven interviews with people workingwith storm water is conducted. In addition, two tools for analysis, Forum-Arena-Court andFyrfältaren, are used to categorize the needs and improvements that need working with. There appears to be some issues regarding cooperation in connection to stormwater management.Mainly, there is potential for improvement when it comes to handling the different perspectivesand interests that come with having several different parties involved. It seems important to makesure that stormwater management is included early in the process and that there is a commonvision regarding what is supposed to be achieved within the project. Moreover, there are also afew challenges in regards to clarity of how the project is to be carried through. It is important tohave clear guidelines from the municipality’s side as well as continuity and dialogue throughoutthe project. To summarize, there are a few areas where improvement is needed when it comesto cooperation and this could possibly lead the way towards a more sustainable stormwatermanagement.

Klimatförändringar ställer allt högre krav på våra städer då nederbörden ökar. Samtidigt förtätas städerna med stor andel hårdgjord yta och fler funktioner behöver konkurrera om ytorna. Risken för översvämningar ökar och dagvattnet förorenas då det traditionella VA- systemen inte klarar av nederbörden. Att klimatanpassa städerna ses som en stor samhällsutmaning, och som kräver ett mer hållbart dagvattensystem. Blå-grön-(grå) dagvattensystem bestående av växter och naturliga material, som fördröjer nederbörd anses vara goda alternativ för ett mer hållbart dagvattensystem. Blå-grön-(grå) dagvattensystem i befintlig stadsmiljö kan innebära en komplex process då nya former av infrastruktur byggs, inom dagvattenområdet som berör flera förvaltningar och aktörer. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka hinder, möjligheter och drivkrafter det finns för implementering av blå-grön-(grå) dagvattenhantering i befintlig stadsmiljö, samt hur kunskapsdelning av blå-grön-(grå) dagvattenhantering sker i de tre fallen. De teorier som utgör grunden för uppsatsen är kollaborativ styrning, som beskriver hur samverkan kan skapa drivkrafter och möjligheter för att lösa samhällsutmaningar. Samt teorin om good practice för att dela kunskap som väver samman expertkunskaper med platsspecifika kunskaper. Uppsatsen bygger på en flerfallstudie, där Lund, Malmö och Göteborg undersökts som enskilda fall. Flerfallsstudien bygger på kvalitativa dokumentstudier, intervjuer och platsbesök. Resultatet visar att det finns övergripande hinder (Platsutmaning, gällande regelverk) som kommunerna möter, men även lokala hinder. Samt att blå-grön-(grå) dagvattenhantering skapar möjligheter genom kostnadsbesparingar i förhållande till att separera kombinerat ledningsnät och genom ekosystemtjänster. Drivkrafter av olika karaktär identifierades och studien visar att flera olika typer av drivkrafter idag är gynnsamt för att kommuner ska vilja investera i blå-grön-(grå) dagvattenhantering. Kunskapsdelningen som sprider praktikerna vidare anser denna studie vara good practice och undersökta kommuner ser möjligheter att implementera mer blå-grön-(grå) dagvattenhantering i befintlig miljö, genom förvaltningsöverskridande samverkan. / Climate change poses increasing demands on our cities as precipitation levels rise. Simultaneously, cities are becoming denser with a large proportion of hardened surfaces, and more functions need to compete for space. The risk of flooding increases and stormwater becomes polluted as traditional water and sewage systems cannot handle the precipitation. Adapting cities to climate change is seen as a major societal challenge, requiring a more sustainable stormwater system. Blue-green-(grey) stormwater systems consisting of plants and natural materials that delay precipitation are considered good alternatives for a more sustainable stormwater system. Blue-green-(grey) stormwater systems in existing urban environments can entail a complex process when new forms of infrastructure are built within the stormwater sector, involving several administrations and stakeholders. The aim of the thesis is to investigate the obstacles, opportunities, and driving forces for implementing blue-green-(grey) stormwater management in existing urban environments, and how knowledge sharing of blue-green-(grey) stormwater management occurs in the three cases. The theories forming the basis of the thesis are collaborative governance, which describes how cooperation can create driving forces and opportunities to solve societal challenges, and the theory of good practice for sharing knowledge that combines expert knowledge with site-specific knowledge. The thesis is based on a multiple case study, where Lund, Malmö, and Gothenburg are examined as individual cases. The multiple case study is based on qualitative document studies, interviews, and site visits. The results show that there are overarching obstacles (site challenges, legislation) that municipalities face, as well as local obstacles. Additionally, blue-green-(grey) stormwater management creates opportunities through cost savings in relation to separating combined sewer systems and through ecosystem services. Various types of driving forces were identified, and the study shows that several different types of driving forces are currently favorable for municipalities to invest in blue-green-(grey) stormwater management. Knowledge sharing that disseminates the practices further is considered good practice by this study, and the investigated municipalities see opportunities to implement more blue-green- (grey) systems in existing environments, through cross-administrative collaboration.

Purpose: Climate change and increased proportion of hard surfaces due to urbanization is causing problems with flooding. Although it has been known for a long time that traditional stormwater management needs to be complemented, progress towards Sustainable Drainage Systems, SuDS, is slow. Techniques to locally handle storm water are available for most situations, but there is a lack of knowledge and experience. The aim of this thesis is to present a proposal on how implementation of SuDS can be promoted in urban development projects in Jönköping municipality. Method: Using literature review, interviews, document analysis and observation a qualitative study was conducted in two urban development projects; Ekostaden Augustenborg in Malmö and Munksjöstaden in Jönköping. Findings: The majority of the stormwater management techniques available in Augustenborg have also been discussed in Munksjöstaden by Jönköping municipality. Only one third of the techniques which has been discussed will be realized. Jönköping municipality lacks clear goals and a vision that is integrated into the planning process, which can explain this. During the interviews the site conditions were presented as arguments to why SuDS is difficult to implement. However the analysis showed that it is the other conditions that are decisive, something that also the scientific studies indicated. In order to promote the implementation of SuDS general and project-specific actions were elaborated. Implications: The local plan is the municipality’s sharpest tool for control of the physical development and demands must be submitted in the local plan in order to promote SuDS. The municipality needs to reprocess a practice level and equate SuDS with traditional stormwater management in order to make relevant demands on developers. To promote the implementation of SuDS, the authors suggests that Jönköping municipality carry out a pilot project focusing on sustainable stormwater management in an upcoming urban development project. Limitations: Since the thesis only includes two projects, there is a limitation of the conditions treated. Since the other conditions and the recommended actions are based on the factors identified in a national survey, the applicability is considered to be good. Although the project-specific actions are based on Jönköping municipality, it is possible for other municipalities to apply the PDSA-wheel to the extent that is suitable for the municipality. / Syfte: Klimatförändring och urbanisering med ökad andel hårdgjorda ytor orsakar problem med översvämningar. Trots att det sedan länge är känt att den traditionella dagvattenhanteringen behöver kompletteras går utvecklingen mot Sustainable Drainage Systems, SuDS, långsamt. Tekniker för att ta hand om dagvattnet lokalt finns för de flesta situationer men det saknas kunskap och erfarenhet. Målet med arbetet är därför att presentera ett förslag på hur implementering av SuDS kan främjas i stadsbyggnads-projekt i Jönköpings kommun. Metod: Med hjälp av litteraturstudie, intervjuer, dokumentanalys och observation har en kvalitativ studie genomförts på två stadsbyggnadsprojekt; Ekostaden Augustenborg i Malmö och Munksjöstaden i Jönköping. Resultat: Majoriteten av de tekniker för dagvattenhantering som finns i Augustenborg har diskuterats även i Munksjöstaden från Jönköpings kommuns sida. Det visade sig dock att endast en tredjedel av det som diskuterats kommer att förverkligas. Detta kan bland annat förklaras av att Jönköpings kommun saknar tydliga mål och en vision som är integrerad i planeringsprocessen. Vid intervjuerna lyftes platsen förutsättningar fram som argument till varför SuDS är svårt att tillämpa. Analysen visade dock att det är de övriga förutsättningarna som är avgörande, något som även de vetenskapliga studierna pekat på. För att främja implementeringen av SuDS har därför generella och projektspecifika åtgärder riktade mot de övriga förutsättningarna utarbetats. Konsekvenser: Detaljplanen är kommunens skarpaste verktyg för att styra den fysiska bebyggelsen och för att främja SuDS är det därför viktigt att det finns krav i detaljplanen. Kommunen behöver upparbeta en praxisnivå och likställa SuDS med traditionell dagvattenhantering för att kunna ställa relevanta krav på exploatörer. För att främja implementeringen är författarnas förslag att Jönköpings kommun genomför ett pilotprojekt med fokus på hållbara dagvattenlösningar i ett kommande stadsbyggnadsprojekt. Begränsningar: Eftersom arbetet endast innefattar två projekt finns det en begränsning i vilka förutsättningar som behandlats. Eftersom de övriga förutsättningarna och de rekommenderade åtgärderna utgår från faktorer som identifierats i en nationell enkät-undersökning bedöms ändå tillämpligheten vara god. Även om de projektspecifika åtgärderna utgår från Jönköpings kommun, är det möjligt för andra kommuner att tillämpa PGSA-hjulet i den omfattning som passar den aktuella kommunen.

Denna studie syftar till att ta fram lösningsförslag som kan komplettera Hemlingbys befintliga avvattningssystem som består av VA-ledningar och dammar. Lösningsförslagen som presenteras i rapporten har tagits fram med hänsyn till nulägesanalysering samt bedömning av nollalternativ. Studien omfattar en kartläggning av dagvattenhantering inom distriktet, via en sådan undersökning har författarna lokaliserat två problem områden som bör ses över. Dessa är Hemlingbybäcken och Kryddstigen. Recipienten tillstånd d.v.s. Hemlingbybäcken påverkas av mänskliga aktiviteter. Föroreningar som drabbar bäcken utgörs av tungmetaller såsom koppar, bly och zink. Brist på dagvattenmagasiner har medfört att bäcken innehar kapacitetsproblem med dagvatteninflöde från närliggande fastigheter och industriområden. Kryddstigen är ett område där det bedrivs företag inom teknik och handel, dessa aktiviteter bidrar med föroreningar som försämrar grundvattnets och recipientens tillstånd. Norra delen av Hemlingby utgörs till största del av hårdgjorda ytor, vilket reducerar möjligheten för en naturlig infiltration och avvattning av nederbördsvatten, detta har i sin tur orsakat att översvämningsrisken ökat i distriktet. Gävle kommun har via tidigare utredningar identifierat problemet och försökt förebygga dessa genom att implementera fördröjningsdammar, våtmarksdammar och rondelldammar. Uppföljningsarbete har gjorts som konstaterar att dammarna har ett större avrinningsområde än tidigare beräknat, vilket påverkar verkningsgraden negativt. Kapacitetsproblem har därför uppkommit t.ex. våtmarksdammarna är dimensionerade att omhänderta ett 10-årsregn från ett avrinningsområde på 19 hektar. För tillfället klarar våtmarksdammarna endast av att hantera 2-årsregn för ett avrinningsområde på 2400m3. Studien presenterar öppen dagvattenhantering som lösningsalternativ för dessa områden, detta görs med hänsyn till befintliga VA-ledningar och dammar. Öppna dagvattenlösningar tillämpas oftast i urbana miljöer för att fördröja, lokalt omhänderta samt för att få en samlad fördröjning av dagvatten. Detta sker med hjälp av växtligheter som gör det möjligt att uppnå en naturlig infiltration. Allmänheten kan dra nyttja av att implementera öppna dagvattenlösningar. Det kan förvandla en tråkig stadsmiljö till en livlig sådan genom att omhänderta dagvatten ovanpå ytan. Det blir fördelaktigt för allmänheten eftersom öppna dagvattenlösningarna bidrar med en estetisk tilltalande miljö samt ökad biologiskmångfald. Alternativen redogörs på följande sätt: Gröna tak – LOD för privat mark, Permeabla markytor – Fördröjning nära källan & LOD, Svackdiken med makadammagsin – Trög avledning & Samlad fördröjning, Biofilteranläggning i form av Regnbäddar – samlad fördröjning. Lösningsförslagen har sedan bedömts ihop med nollalternativet utifrån inre och yttre aspekter som berör omhändertagande av dagvatten. Yttre aspekter omfattar lagstiftning och dagvattenpolicy, inre aspekter tar hänsyn till faktorer som ekonomiska, tekniska, sociala och miljömässiga förhållanden. Bedömningsmetoden som presenteras i studien syftar till att utvärdera och ta fram underlag som är relevanta vid beslutsfattning och framtagning av tekniska lösningar. Värderingsmetoden är inspirerad av PESTEL-analys modellen. I denna undersökning har denna metod anpassats för att bedöma dagvattenlösningar. Övergripande beskrivning av vad en PESTEL-analys är ges i rapporten samt tolkning och tillämpning av bedömningsmetoden. Bedömningsresultateten för enskilt alternativ presenteras och diskuteras med hänsyn till nollalternativet samt tillämpningsområde i rapporten. / The aim of this study is to propose appropriate solutions that can complete Hemlingbys existing stormwater treatment systems. The solutions presented in this study has been developed with regards to the current situation, which includes water drainage systems and ponds. The study includes a survey of the current stormwater management within the district, as a result, the authors have localized two problem areas that should be investigated, i.e. are Hemlingbybäcken and Kryddstigen. The stormwater recipient i.e. Hemlingbybäcken is affected by human activities. Contaminates that affect the stream consist mainly of copper, lead and zinc. Due to the lack of stormwater storage capacity problems associated with stormwater flooding occurred from nearby buildings and industrial areas. Kryddstigen is an area in the district where business in technology and trade are located, these activities contribute to pollution that degrades groundwater and recipient conditions. The northern part of Hemlingby consist mostly of hard surfaces, which reduces the possibility of a natural infiltration of rain water, this in turn has caused an increased risk of flooding in the area. Gävle municipality have through earlier investigations identified some of the problems and tried to prevent them by implementing ponds that can delay incoming stormwater. Follow-up works proves that the ponds serve a larger catchment area than previously estimated, which adverse the ponds efficiency. Capacity problems have therefore arisen, for instance wetland ponds are sized to handle 10-yearsrain from a catchment area of 19 hectares. However, the existing wetland ponds can only handle a 2-yearsrain from a catchment area of 2400m3. This study presents open stormwater management as alternative solution, this has been proposed based on existing sewerage systems and ponds. Open stormwater solutions are applied mostly in urban environment to delay and locally dispose stormwater. This is done by vegetation which makes it possible to achieve a natural infiltration. The public can also take use of open stormwater solutions by turning an unattractive city to a beautiful one. It can also be beneficial to the community because open stormwater solutions contribute with an aesthetically pleasing environment and increasing biodiversity. The alternatives are described as follows: Green roofs, permeable ground surfaces, ditch with macadam basin and, rain gardens. These solutions are then assessed together with the existing solutions based on internal and external aspects concerning stormwater management. External aspects include legislation and stormwater policy, internal aspects take into account factors such as economy, technology, social and environment conditions. Assessment methodology that are presented in this study aims to evaluate and prepare documentation that is relevant for decision- making and the development of technical solutions based on the current situation. The evaluation method used in this study is inspired by PESTEL- analysis model. This method has been adapted to assess stormwater solutions. An overall description of what a PESTEL- analysis is given in this study as well as the interpretation and application of the assessment method. The result for single alternatives is presented and discussed with respect to existing solutions in the area of this study.

Städer förtätas och de hårdgjorda ytorna, där vatten inte kan infiltreras i marken, ökar. I kombination med klimatförändringar och en framtida ökad nederbörd leder det till översvämningsrisker när dagvattnet, som rinner på marken, ska hanteras av underjordiska rörledningar med begränsad kapacitet. Dagvattnet drar även med sig föroreningar och bidrar till försämrad vattenkvalitet i stadsnära vattendrag. En lösning på problematiken kan vara att införa en ekologisk hantering av dagvattnet, som med naturliknande system av grönytor, dammar och öppna avledningskanaler både renar och fördröjer avrinningen. Utifrån förutsättningarna i ett pågående förtätningsprojektet vid Flygaregatan i Halmstad, som fungerat som exempelområde, har ekologiska dagvattenlösningar i städer studerats. Syftet med studien är att se över vilka möjligheter som finns för att införa ekologiska dagvattensystem och hur ett sådant skulle kunna tillämpas inom planområdet. Arbetet bygger på litteraturstudier, intervjuer, platsbesök och beräkningar, men på grund av dagvattenhanteringens många dimensioner har antaganden och förenklingar varit nödvändiga. Resultatet visar att ekologiska dagvattenlösningar kan reducera föroreningshalterna i dagvattnet till acceptabla nivåer och dessutom fördröja avrinningen, vilket minskar översvämningsriskerna och dagvattnets negativa påverkan på stadsnära vattendrag. Utifrån förutsättningarna vid Flygaregatan bör det vara möjligt att tillämpa inslag av ekologisk dagvattenhantering inom planområdet. De många fördelarna med ekologiska system gör att det dessutom bör vara möjligt och eftersträvansvärt att införa sådana inslag vid liknandeprojekt i framtiden. / As cities grow and become denser the hard surfaces, where water cannot be infiltrated through the ground, increases. Rain fall is also expected to increase, due to climate change, and the combination of both scenarios will most likely lead to greater risks of flooding, as large volumes of stormwater runoff must be handled by limited underground pipes. Urban stormwater is, added to that, often polluted and affects the quality of streams and lakes close to cities. A solution to the problems might be to integrate sustainable urban drainage systems (SUDS) that handle stormwater by the same principles as in nature, where green areas, ponds and open ditches both purifies and slows down the urban runoff. By mapping the specific conditions within the ongoing development project at Flygaregatan in Halmstad, which has been used as an example site, the possibilities of SUDS have been investigated. The purpose of the study is to see what parts of SUDS that are possible to use in cities and to come up with a suggestion of how such a system could be integrated within Flygaregatan. The study is based upon a review of literature, interviews, calculations and study visits. Due to the complex nature of urban stormwater some assumptions and simplifications have although been necessary. The results show that SUDS can reduce the pollution in urban stormwater to acceptable levels and, added to that, delay the runoff which decreases the risks of flooding. From the perspectives at Flygaregatan it should be possible to integrate SUDS within the site and considering the many positive effects of SUDS it is then suggested that such systems should also be used in similar construction projects in the future.