I samband med kommande klimatförändringar kommer antalet skyfall och perioder av torka att öka i världen vilket i sin tur ställer större krav på städers dagvattenhantering. Ett sätt att förbättra dagvattenhanteringen är att införa vattenåteranvändning i byggnader. Syftet med detta arbete är därför att utreda olika referensobjekt inom Norden som planerar att införa denna sorts teknik, eller som redan etablerat tekniken på marknaden. Arbetet ämnar även att utforska olika driftrelaterade frågor samt utreda vilken teknik som är mest lönsam utifrån faktorerna effektiv återvinning av dagvatten, projektkostnad samt poänggivande möjligheter inom olika miljöcertifieringssystem. För att besvara de formulerade frågeställningarna utfördes fem intervjuer baserat på en semistrukturerad intervjuteknik med individer insatta i de olika referensobjekten. Därutöver granskades ett flertal dokument som införskaffats från de olika företagen, både från intervjuobjekten men även från andra inblandade. En modell i programmeringsprogrammet MATLAB togs fram för att beräkna antalet dagar då det insamlade dagvattnet täcker behovet i byggnaderna övriga beräkningar gjordes i Excel där data inhämtats från SMHI:s hemsida över historisk data. Efter vidare undersökning framkom det att det inom Norden finns fem aktuella projekt varav ett är i projekteringsfasen, ett i byggnadsfasen och tre är i drift. Sergelhuset i Stockholm är det största projektet sett till takyta. Huset försörjer systemet flest antal dagar av året med tillräckligt dagvattenmängd för att täcka upp det dagliga vattenbehovet i byggnaden. Citypassagen i Örebro bedömdes vara minst kostnadseffektivt då projektet hade högst kostnader samtidigt som byggnaden hade minst antal dagvattenförsörjningsdagar. Då information saknas för Skanskas huvudkontor och Humlehuset kunde dessa referensobjekt inte jämföras på likartat sätt. Det framkom även att det vanligaste förekommande miljöcertifieringssystemet var LEED som tillämpats inom både Sergelhuset, Celsius och Skanskas huvudkontor. Samtliga projekt har ambitioner om att nå den högsta nivån, platinum, främst på grund av kommersiella skäl. Citypassagen hade ansökt om Miljöbyggnad och beräknas att certifieras enligt näst högsta nivån - Silver. / Due to future climate change, the number of downpours and periods of drought will increase which in turn will put greater demands on urban stormwater management. One way to improve stormwater management is to implement water recycling in buildings. The purpose of this essay is therefore to investigate projects in the Nordic region who are planning to implement this kind of technology or already have implemented it. The essay also aims to explore various connected operational issues and see which technology is most profitable based on the factors; efficient stormwater recycling, project cost and the possibility to give points in different environmental certification systems. In order to fulfil the purpose of the essay, five interviews were conducted based on a semi-structured interview technique with individuals familiar with the projects. In addition, several documents collected from the same individuals and others involved were also examined. A model in the programming software MATLAB was generated to enable calculation of the number of days the buildings were able to provide the storm water system with a volume of rainwater large enough to cover the daily need. Other calculations were performed in Excel where data over downpour has been obtained from SMHI’s website over historical data. Only five current projects could be found within the Nordic region, one of which is in the planning phase, one in the construction phase and three are in operation. Sergelhuset in Stockholm is the largest project based to roof area. The building provides the stormwater system with rainwater large enough to cover the water requirement during the highest number of days. Citypassagen in Örebro was the least cost-effective since the project had the highest costs while at the same time it had the least number of water supply days, only 69 days of the year the system was provided only with rainwater. Skanska's head office and Humlehuset were not included in the comparison since essential information was missing. It also emerged that the most common environmental certification system was LEED, which was used in both Sergelhuset, Celsius and Skanska's head office. All projects have ambitions to reach the highest level, platinum, mainly because of commercial reasons. Citypassagen has applied for Miljöbyggnad - level Silver.

As rain events are likely to intensify and the proportion of impervious areas in cities increases, greater demands are put on stormwater management. Nature-Based Solutions (NBS) have become more popular over the past decades to be integrated into the stormwater strategy in order to reduce the volume of runoff in cities. For NBS to be effective over long term, maintenance must be prioritized. This study addressed two questions, what are the difficulties in modeling (lack of) maintenance over time and what are the consequences in terms of water quantity with inadequate maintenance on the long- term efficiency of NBS?. This was found by developing a hydrodynamic model in SWMM, where three NBS types were modeled, rain garden, permeable pavement, and infiltration trench. The efficiency of maintenance was investigated by creating several scenarios where different parameters were identified to represent maintenance. The parameters were varied for different precipitation events, as the effect of maintenance depends on the type of precipitation used. In general, inadequate maintenance has been proven to have little impact on rain events with a return period of 2-years, while a large difference could be seen for intense rains. Two consequences as a result of an absence of maintenance are overgrown vegetation and clogging of the media. Clogging was investigated for all three NBS types, and was found to have a large impact on its efficiency over time. The result also shows that despite the inadequate management, NBS can still contribute to manage stormwater, but with lower efficiency. / I takt med att regnen kommer att intensifieras och andelen hårdgjorda ytor i städer ökar, så ställs allt högre krav på dagvattenhantering. Naturbaserade lösningar (NBS) har under senaste decenniet blivit alltmer populära att integrera i dagvattenstrategin för att minska mängden dagvatten i städer. För att NBS ska vara effektiv över tid behöver skötseln prioriteras. Den här studien adresserar två frågor, vilka är svårigheterna med att modellera (bristfällig) underhåll över tid och vad är konsekvenserna av bristfälligt underhåll på NBS effektivitet över tid. Detta besvarades genom att skapa en modell i SWMM där tre NBS typer modellerades, regnbädd, genomsläpplig yta och infiltrationsdike. Effekten av underhåll undersöktes genom att skapa flera scenarion där olika parametrar som identifieras för att representera underhåll. Parametrarna förändrades sedan för olika nederbördstyper, då effekten av underhåll beror på vilken nederbördstyp som studeras. Bristfälligt underhåll sågs generellt inte ha någon större påverkan på 2-års regn, medan en stor differens kunde ses för de intensiva regnen. Igenvuxen vegetation på ytan och igentäppning av media, som konsekvens av undermåttligt underhåll, undersöktes bland annat för de tre NBS typerna, och resultatet visade att det har stor påverkar på dess effektivitet över tid. Resultatet visar också, trots otillräckligt underhåll, att kan NBS ändå bidra till att hantera dagvatten, men med betydligt lägre effektivitet.

The ongoing urbanization leads to densification and growth of cities, which replaces natural areas with hard surfaces. Precipitation is then more likely to runoff as stormwater than to be detained locally. Also, precipitation is predicted to be increasing as an effect of climate change. Traditionally, stormwater has been handled by draining it in underground pipes. As a complement, blue-green infrastructure (BGI) can be used to take care of the increased amount of stormwater. BGI is vegetation and water-based systems that intend to restore the natural flows of water. It does, however, not only provide services for stormwater management but also other services that contribute to human welfare. These are provided for free by nature and are called ecosystem services. By illustrating the value of ecosystem services, the motivation of implementing more BGI can increase. The aim of this project was to provide guidance on how to value ecosystem services that BGI can provide at a district level. The valuation was to be semi-quantitative with the grades 1-5. To do so, ecosystem services were identified and given indicators that could illustrate the extent of the ecosystem services’ presence. Seven different BGI for stormwater management were studied, to determine which added values they can bring into urban settings. The BGI were green roofs, trees, rain gardens, swales, detention basin, detention ponds and attenuation storage tanks. Nine ecosystem services provided by these BGI were then identified. These were flood protection, water treatment, local climate regulation, air quality control, environmental noise control, erosion prevention, recreation, social relations and biodiversity.  Indicators were identified for each ecosystem service through a literature study. It was noted that to value the ecosystem service, it was not enough to only value the presence of the indicators but also necessary to estimate the demand or need for the ecosystem service. Therefore, questions were formed that could help determine the demand for the ecosystem service. The valuation was then based on how well the presence of the ecosystem service corresponded to the demand of it.  After using this valuation method on a case study, it was concluded that this type of valuation is useful for reconstruction projects in an early stage, to illustrate what functions and demands that need to be considered to obtain more ecosystem services. It can then be used for comparison of different proposals, to see which one provides the most ecosystem services. The valuation is conceptual rather than specific. It is useful as it can include any type of ecosystem service but lacks the perspective of costs. / Den pågående urbaniseringen leder till en ökad utbredning och förtätning av städer, vilket innebär att grönytor byts ut mot hårdgjorda. Detta leder till att nederbörd inte omhändertas lokalt utan avrinner istället på de hårdgjorda ytorna som dagvatten. Dessutom förutsägs nederbörden att öka i och med klimatförändringar, vilket ökar mängden dagvatten ytterligare. Traditionellt har dagvatten hanterats genom att avledas i ledningar under mark. Som ett möjligt komplement till denna infrastruktur finns blågrön infrastruktur (BGI). BGI är vegetations- och vattenbaserade system som avser att efterlikna det naturliga flödet av vatten för att minska översvämningsrisken men ger fler nyttor än så. Dessa nyttor benämns ekosystemtjänster. De ökar människors välbefinnande och förses av naturen gratis. Genom att synliggöra värdet av ekosystemtjänster kan motivation till att implementera BGI öka. Syftet med detta projekt var att sammanställa ett beslutsstöd för hur en värdering av ekosystemtjänster från BGI på stadsdelnivå kan gå till. Värderingen skulle vara semi-kvantitativ med en skala 1-5. För att möjliggöra detta identifierades först ekosystemtjänster som sedan tilldelades indikatorer som belyser i vilken utsträckning respektive ekosystemtjänst förekommer. Sju olika blågröna dagvattenlösningar studerades för att avgöra vilka mervärden i form av ekosystemtjänster dessa kan tillföra urbana miljöer. Dessa dagvattensystem var gröna tak, träd, växtbäddar, svackdiken, översvämningsytor, dagvattendammar och fördröjningsmagasin. Nio ekosystemtjänster identifierades kunna uppkomma av dessa blågröna lösningar. Dessa var översvämningsskydd, vattenrening, lokalklimatsreglering, luftrening, bullerreducering, erosionskontroll, rekreation, sociala relationer och biologisk mångfald. För att värdera i vilken utsträckning funktionerna hos ekosystemtjänsterna fanns närvarande togs indikationer fram genom en litteraturstudie. Det ansågs däremot att det inte räckte att enbart värdera förekomsten av ekosystemtjänsten för att bestämma dess värde, utan det var även nödvändigt att studera behovet av dem. Därmed inkluderades frågor som skulle besvara behovet av ekosystemtjänsterna. Värderingen av ekosystemtjänsten baserades då på hur väl förekomsten av ekosystemtjänsten svarade mot behovet. Efter att denna värdering använts på en fallstudie kunde det konstateras att denna typ av värdering är användbar i ett tidigare skede av ombyggnadsprojekt, för att belysa vilka funktioner och behov som behöver tas i beaktande för att erhålla olika ekosystemtjänster. Den kan även användas vid jämförelse av olika förslag, för att visa på vilket förslag som bidrar med mest ekosystemtjänster. Värderingen är konceptuell snarare än specifik och har fördelen att alla ekosystemtjänster kan värderas men belyser enbart nyttor och inte kostnader.

Urbanisering och klimatförändringar i form av intensivare nederbörd är idag tvåproblemområden som båda påverkar hur samhället hanterar dagvatten, särskilt när dekombineras. Syftet med denna uppsats är därmed att undersöka hur dessa aspekter påverkar dagvattenhanteringen och vad som händer när det går fel vid planering och byggnation. Utöver det är målet att försöka identifiera områden som riskerar översvämmas på grund av detta. Till hjälp har en litteraturstudie gjorts samt platsbesök, intervjuer och analysering av flertalet kartor. Arbetet handlar om och utgår från Gustavslund, ett område i Vallentuna kommun. Här har det kommit fram att vid byggnation har dagvattnet inte hanterats korrekt och lett till översvämningar på äldre fastigheter. Dagvattensystemet och dess utloppspunkter är i grunden det störstaproblemet. Det beror delvis på felaktig planering från början i samband med lösningar som inte fungerat, men även dåligt ansvarstagande från kommunens sida. Vid planeringen utgicks det från att vardera fastighet skulle ta hand om vattnet själva med hjälp av lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), men detta har inte genomförts. Dagvattnet leds till ett fåtal fastigheter där det i dagsläget har svårt att föras vidare. Detta är på grund av klena trummor under närliggande väg som lutar fel samt ett pumpsystem och diken med dålig kapacitet. Även ledningar, både privata och gemensamma, med dålig prestanda bidrar till problematiken. Baserat påGustavslund kan ett par slutsatser dras i ett försök att identifiera liknande riskområden.Indikationer kan innebära bland annat att privata ledningar finns som inte kan hantera mängden vatten eller att stora höjdskillnader förekommer och leder till naturliga vattensamlingar ibostadsområden. Förhoppningarna med denna rapport är att snabbare hitta problemområden och åtgärda dessa innan problem med översvämningar uppstår. / Urbanization and climate change in the shape of more intense rainfall are today two problematic areas that both affect how society handles stormwater, especially when they are combined. The purpose of this essay is to examine how these two aspects contribute to stormwatermanagement and what happens when it goes poorly when planning and building. On top of that the goal is to identify areas that risk flooding because of this. To help with this a literature study has been done as well as a site visit, interviews and analysis of several maps. This study isabout and based upon Gustavslund, an area within Vallentuna municipality. It’s been known that the stormwater treatment when building here has not been done correctly which has led tofloodings at older properties. The system for run-off water and its outlet points is mainly the biggest problem. This is partly due to poor planning in combination with solutions that did not work, but also bad responsibility taking from the municipality. When planning it was assumedthat each household was to handle the run-off water on their own, but this has not been done. The water ends up on a few properties where it can barely keep going. This is because of feeble road drums turned the wrong way but also a pump system and ditches with low capacity. Also pipelines, both private and communal, with poor dimensions contribute to the problem. Based on Gustavslund, a few conclusions can be drawn to try and identify similar areas at risk.Indications can for instance involve private pipes that cannot handle the amount of water or big height differences in the terrain that leads to places where water gathers naturally in residential areas. Hopefully this report will help find these problematic areas faster and remedy thesebefore problems with flooding occur.

Our planet stands before many great challenges, where climate change and urbanization are two of the major challenges. One of the challenges due to climate change is the increased amount of precipitation and of extreme rainfall, which creates a higher amount of stormwater within the urban areas and an increased risk of urban flooding. Urbanization and an increasing global population put pressure on the environment as more land is exploited and existing urban areas are further developed and densified. Urban areas are already under high pressure to handle the risks of climate change, therefore is climate change adaptation prominent to create more resilient and sustainable urban areas, where stormwater management is one of the challenges that need to be tackled. The aim of this study is to answers one main research question and three sub research question about enablers, barriers, and key factors regarding planning, designing, and implementing sustainable urban drainage systems in the built environment. The used methods are literature study research and multiple case study research. Five case study areas where studied to gather knowledge about areas that have implemented sustainable urban drainage systems. Lessons learned for each of the case study areas where gathered and connected to the literature and used to answer the research questions. The gathered knowledge from the literature and case studies where used to compile recommendations of how a sustainable urban drainage system could be planned and implemented at a pilot study area, which is Välsviken in Karlstad, Sweden. To be able to achieve a sustainable and resilient urban drainage system, that can handle the challenges of climate change and urbanization, it is important that the stormwater planning process is changing. It is crucial to implement facilities and systems that are sustainable, multifunctional, and flexible. The planning process needs to use planning and costing approaches that include flood mitigation and co-benefits, in the long-term and short-term simultaneously. Implementation of sustainable urban drainage systems also needs to be enabled in new areas or being retrofitted into already exploited areas. This could make it possible to create urban areas that are able to tackle the challenges of climate change and urbanization, and create multifunctional, sustainable, and flood mitigated urban areas. / Vår planet står inför många stora utmaningar, där klimatförändringar och urbanisering är två av dessa. En av utmaningarna med avseende på klimatförändringarna är den ökade mängden av nederbörd och extrema regntillfällen, vilka bidrar till större mängder dagvatten i urbana områden och en ökad risk för översvämningar. Urbaniseringen och det ökande antalet invånare globalt sätter press på miljön eftersom mer landyta exploateras och nuvarande urbana områden fortsätter att bebyggas och förtätas. De urbana områdena har redan stora utmaningar med att hantera riskerna med klimatförändringarna. Klimatanpassning är därför viktigt för att skapa mer resilienta och hållbara urbana områden, där dagvattenhanteringen är en av utmaningarna som behöver hanteras. Målet med denna studie är att besvara en övergripande forskningsfråga och tre underliggande forskningsfrågor om möjliggörare, barriärer och nyckelfaktorer gällande planering, design och implementering av hållbara urbana dagvattensystem i den bebyggda miljön.  Metoderna som användes var litteraturstudie och multipel fallstudie. Arbetet började med litteraturstudien och sedan genomfördes en fallstudie där fem områden som implementerat hållbara urbana dagvattensystem undersöktes. Lärdomar från varje område sammanställdes och kopplades samman med den andra litteraturen för att besvara forskningsfrågorna.  Utifrån litteraturen och fallstudierna sammanställdes rekommendationer för hur ett hållbart urbant dagvattensystem kan planeras och implementeras inom ett utvalt studieområde, vilket är Välsviken i Karlstad, Sverige.   För att åstadkomma ett hållbart och resilient urbant dagvattensystem, som kan hantera utmaningarna gällande klimatförändringar och urbanisering, är det viktigt att planeringsprocessen för dagvatten ändras. Det är viktigt att implementera anläggningar och system som är hållbara, multifunktionella och flexibla. Planeringsprocessen behöver använda planerings- och kostandsmetoder som inkluderar översvämningsanpassning och sidofördelar, både långsiktigt och kortsiktigt samtidigt. Man behöver också möjliggöra implementering av hållbara urbana dagvattensystem i nya områden eller anpassa områden som redan är bebyggda. Detta kan bidra till att skapa urbana områden som kan hantera klimatförändringarnas och urbaniseringens utmaningar, och skapa multifunktionella, hållbara och översvämningssäkrade områden.

The study has consisted of creating a place for snow storage with a connecting storm water facility. This is based on findings regarding concentrations of pollutants in Luleå's snow storages in combination with Luleå's standards for design of these storages. For Luleå Municipality, the stormwater issue is relevant as the number of floods will increase as Luleå expands. This results in a greater ratio of hard-made surfaces with increased surface runoff that create risks of flooding and property damage, something that will intensify even further with climate change. Besides this, the runoff concentration of pollutants that are transported out into recipients also increases. The study has been carried out in Luleå, via Luleå Municipality and LTU. The purpose of the study was to answer the following questions:"What concentrations of pollutants are found in Luleå's meltwater?", "What does Luleå' smanagement of snow storage look like, and why?", "Where can a snow storage be placed in Luleå to enable year-round recreation?” and "Which stormwater solution should be chosen to filter pollutants from this snow deposit?". This was answered via seven different means of gathering data: literature studies, field studies/observations, meetings/interviews & E-mail exchanges, selection of a stormwater facility, calculations, simulations, and conceptual design. Through these means, the study concluded that the concentrations of pollutants in meltwater are generally greater than in stormwater, that there are recommendations regarding the size, location and safety of Luleås snow storages, that any snow storage should preferably be located where motor traffic is not present and that its space should be usable year round with regard to recreation, and that a wetland is the most suitable facility for filtering the pollutants in the meltwater from this deposit. Overall, the results conveys that the spaces set aside for snow and meltwater treatment should enable year-round recreation, in addition to their technical functions. However, does the results show nothing in terms of management of extreme cases of rainfall nor any types flooding preventions relating to stormwater management. This paper does not provide any suggestions for a snow storage site nor a stormwater treatment facility for cities with a similar or different climate. The reason that onlyr ecreation and pollution treatment were considered is because these are the most relevant in this context, firstly since toxins are more prevalent in meltwater than in stormwater, and because recreation associated with snow is a given aspect of usage. Thus were a suitable frame of question and suitable means used to generate reasonable and acceptable results.

Med målet att uppnå vattenkvalité av god status inom hela EU införde Europaparlamentet år 2000 ramdirektivet för vatten (2000/60/EC), även kallat Vattendirektivet. För att uppnå god vattenstatus sätts mål i form av ”miljökvalitetsnormer”(MKN) på vattendrag, sjöar, kustvatten och grundvatten inom varje län och kommun. Dessa ska beaktas vid framtagandet av nya detaljplaner vilket är ett juridiskt gällande dokument där den tillåtna exploateringen av ett område fastställs. I detaljplanen ska planens påverkan på möjligheterna att uppnå MKN för vatten utredas och presenteras. Det saknas dock tydliga riktlinjer för hur denna bedömning ska göras och vilka aspekter som ska ingå i utredningen. I de fall planen medför att målen i form av MKN riskeras att inte uppnås är det länsstyrelsens uppgift att hindra planen från att godkännas. Syftet med studien är att utreda vad som är viktigt i arbetet att ta fram en detaljplan som beaktar MKN för vatten och hur kommuner och länsstyrelser upplever arbetet. Målet är att undersöka det övergripande arbetet och därefter fokusera på den bedömning som görs av vilken påverkan på MKN en plan medför. Detta för att ge en bild av hur arbetet sker i dagsläget och belysa de utmaningar och förbättringsmöjligheter som finns. Studien avgränsas geografisk till länsstyrelserna inom Norra Östersjöns vattendistrikt och kommunerna i Stockholms län. För att undersöka det ovannämnda genomfördes en förstudie bestående av en intervjustudie riktad till konsulter och anställda på kommun och länsstyrelser, och en litteraturstudie. Förstudien ledde fram till formuleringen av frågor i enkätstudien. Enkätstudien bestod av två delar där den första riktade sig till kommuner i Stockholms län och den andra till länsstyrelserna i Norra Östersjöns vattendistrikt. Resultatet från studien bidrog till att identifiera viktiga steg i processen att ta fram en detaljplan som följer satta MKN. Även svårigheter kopplade till de olika processtegen framkom. Uppföljning visade sig vara ett steg som inte genomförs i så stor utsträckning men som troligtvis kan förbättra situationen genom att bidra med data och kvalitetssäkring av metodiken. Bedömningen som görs av hur en plan påverkar möjligheten att uppfylla MKN sammanställdes i några nyckelsteg. De flesta svårigheter som upplevs av de kommunanställda är kopplade till att utföra den här bedömningen. Främst är det osäkerheter i metod och modelleringsverktyg tillsammans med ofullständigt underlagsmaterial som bidrar till svårigheterna. Det preliminära åtgärdsprogram som presenterats våren 2016 av Vattenmyndigheten inför nästa 6-åriga arbetscykel bidrar förhoppningsvis med att vägledningsmaterial och tydligare riktlinjer tas fram. Detta efterfrågades från flera håll i enkätstudien. Förutom det som åtgärdsprogrammet adresserar ses ett behov av mer utbildning och samverkan av och mellan aktörer. Beräkningsmetoder och underlag som används behöver även ses över och det behöver finnas en tydligare samsyn på hur en detaljplansplans påverkan på MKN ska bestämmas. / With the goal of high quality recipients within the European Union the European Water Framework Directive (WFD; 2000/60/EC) was initiated in the year of 2000. In order to achieve water of high quality, goals have been established under the definition of Environmental Quality Standards (EQS). These are defined for lakes, rivers and other water bodies within each municipality. The EQS are defined as a level that are to be reached until a defined year. The EQS are to be kept in mind when zoning is carried out within a municipality. Zoning allows for strategic use of land and water within the municipality and is an important part in the work of achieving the EQS. If a zoning plan does not meet the EQS the plan should not be adopted. The county government should audit plans before they are approved to make sure the chance of reaching the EQS are not hindered by the plan. The aim of this study is to investigate which important factors that come into play when a zoning plan is created that will meet the EQS. The aim is also to get an understanding of the work from the municipalities perspective as well as from the viewpoint of the county government. Both the overall perspective and the more detailed field of assessing the impact from a zoning plan is to be analyzed. In the end the goal is to give an overview of how the work is done today, which difficulties that are experienced as well as improvements that could be needed. The study is focused upon the county governments within the North Baltic Sea basin and the municipalities within Stockholm county. Semi-structured interviews and a literature review were conducted followed by a survey study in order to address the research questions. The survey study was directed towards the county governments and municipalities within the geographical study area mentioned above. From the methods described above data was collected which resulted in the identification of important steps in the process of making zoning with consideration of the EQS. Also difficulties connected to each phase were identified. The work of follow-up and monitoring was found only to be carried out to a limited extent but is believed to support several important functions in the work, if improved. The impact assessment of zoning on water quality and EQS was found to be one of the more difficult parts of the work with the WFD. Foremost, this process is connected to many uncertainties in the method of calculation but also due to limited data available in some cases. Information needed is for example the current water quality and the levels of pollution connected to different land uses of the area. More developed guidelines and support from central authorities was requested by several participants of the survey. Hopefully the Water authorities’ planned action program for the next 6-year work cycle, will result in this. However, more investigations and studies are needed in order to improve and minimize uncertainties in the methods used to calculate impact from zoning on water quality. More education and cooperation between municipalities, county governments and agencies with issues connected to implementing the WFD is needed as well. Overall more consensus is needed in how the work can be carried out while meeting both environmental and societal goals.

As research has expanded on the environmental impact of stormwater on receiving ecosystems more focus is now being put on the quality issues of stormwater. Biofilters are one of many nature-based solutions that have been developed for that purpose and are also the subject of this study. In order to plan and implement biofilters, predictive models can be useful tools to forecast their performance on a given site. The aim of this study was to investigate the possibilities and limitations of modelling the treatment of stormwater in a biofilter using MIKE+. This was done by first trying to model the hydrological conditions of a biofilter from a study site in Sundsvall and thereafter coupling a water treatment model created in ECO Lab.  The results showed that there were some notable differences between the parameters affecting the hydrological flow in reality and what is currently possible to model in MIKE+. It was seen that the Soakaway node used to model biofilters needs to be complexified in order to properly model the hydrological conditions of biofilters. The main improvements required are that the flow attenuation should occur within the Soakaway node rather than before or after and that it should be based on soil properties. The retention volume also needs to be integrated in the node and a varying exfiltration rate is believed to be required to fit the varying nature of evapotranspiration.  The hydrological model was seen to have a great impact on the water treatment model and some limitations with the program and the used model were identified. Regarding ECO Lab, the program is currently unable to consider interevent processes when the biofilter is empty. These processes can however be of great importance for some contaminants. The program also assumes a time dependency whereas it has been seen that a short retention time may be sufficient to achieve good reduction efficiency. The model used is a highly lumped conceptual model with few parameters so further research aiming at the creation of correction factors for the main affecting parameters is believed to be required in order to avoid design specific calibration. Calibration should also occur over a longer time period in order to consider the variability of stormwater. / I takt med att forskningen kring dagvattens miljöpåverkan på mottagande ekosystem avancerats har hanteringen av dagvatten gått från att enbart fokusera på dess kvantitet till att även fokusera på dess kvalitet. Biofilter är en av flera naturbaserade lösningar som utvecklats för detta ändamål. För att kunna planera och implementera biofilter kan prediktiva modeller vara användbara verktyg för att förutse deras prestanda i ett tilltänkt område. Syftet med denna studie var att undersöka möjligheterna att modellera dagvattenreningen i ett biofilter med hjälp av MIKE+. Detta gjordes genom att först försöka modellera de hydrologiska förhållandena i ett biofilter från ett studieområde i Sundsvall och därefter koppla en vattenreningsmodell skapad i ECO Lab.  Resultatet visade att det finns några märkbara skillnader mellan de parametrar som påverkar det hydrologiska flödet i biofilter i verkligheten och vad som för närvarande är möjligt att modellera i MIKE+. Det visades att Soakaway-noden som används för att modellera biofilter behöver utvecklas för att kunna modellera de hydrologiska förhållandena på ett korrekt sätt. De främsta förbättringar som krävs är att flödesdämpningen bör ske inom Soakaway-noden snarare än innan eller efter och att denna flödesdämpning bör baseras på filtrets markegenskaper. Retentionsvolymen behöver dessutom integreras i noden och en varierande exfiltrationshastighet tros krävas för att kunna ta hänsyn till hur evapotranspiration varierar över tid.  Den hydrologiska modellen sågs ha stor inverkan på vattenreningsmodellen och vissa begränsningar kunde visas hos programmet och den använda modellen. När det gäller ECO Lab kan programmet för närvarande inte ta hänsyn till processer mellan event när biofiltret är tomt. Dessa processer kan dock ha stor betydelse för vissa föroreningar. Programmet förutsätter också ett tidsberoende trots att forskning visat att en kort uppehållstid kan vara tillräcklig för att uppnå god reningseffekt. Modellen som används är en mycket enkel konceptuell modell med få parametrar så vidare forskning rekommenderas med syfte att skapa korrektionsfaktorer för att bättre ta hänsyn till de viktigaste reningsfaktorer och undvika platsspecifik kalibrering. Kalibreringen bör även ske under en längre tidsperiod för att ta hänsyn till variationerna i dagvatten.

The view on stormwater has changed in recent years, considering the ongoing climate change. By implementation of blue-green infrastructure, it is possible to locally delay and purify stormwater, promoting the natural cycle. At the same time the pipeline network can be relieved and reduce the risks of flooding. With these facilities, sustainable urban development can be achieved, which is increasingly demanded in the construction industry today. The purpose of this study has been to identify sustainable suggestions for implementation in newly developed environments for stormwater management. This was done by leveraging knowledge to meet current and future needs for stormwater delay and purification. To identify suitable sustainable suggestions, several factors influencing the choice of facility were inspected, with an emphasis on costs and capacity. The research questions for this study were answered through interviews with professionals in the construction industry. This was done to gain a deeper understanding of design, costs, and capacity. The interview questions were based on the literature review conducted prior to the interviews. The literature review laid the ground for the theoretical part on which the interview questions were based. To identify factors influencing costs and capacity in the choice of facility, questions addressing these issues were included in the interview, where respondents were asked to rate the cost of different facilities on a scale from 1-10. The results of the study signify that sustainable stormwater management suggestions should involve blue-green infrastructure. Examples include ditches, permeable pavements, and stormwater ponds. These mimic the LOD (Local management of stormwater) principle, which involves managing stormwater locally where it occurs. The design must be done according to standards, which is demonstrated by the ability to manage both current and future needs for different types of flows. Various factors influence the choice of facility, including site conditions, drainage area size, existing facilities or infrastructure, requirements, guidelines, regulations, and flexibility, all of which make each project unique and require consideration of these factors. Finally, the factors of cost and capacity will affect each other, but the primary goal of addressing social, economic, and ecological aspects will always take precedence. / Synen på dagvatten har förändrats de senaste åren, med betraktande på de kontinuerliga klimatförändringarna. Genom att integrera blågrön infrastruktur är det möjligt att fördröja och rena dagvattnet lokalt, vilket främjar det naturliga kretsloppet. Samtidigt som ledningsnätet kan avlastas och minska riskerna för översvämningar. Med dessa anläggningar är det möjligt att uppnå en hållbar stadsutveckling, vilket är ett allt större krav idag i bygg- och anläggningsbranschen. Syftet för denna studie har varit att identifiera hållbara åtgärdsförslag för att kunna implementera vid nyexploaterade miljöer för hantering av dagvatten. Detta genomfördes genom att lyfta kunskaper för att möta dagens och framtidens behov av fördröjning samt rening av dagvatten. För att identifiera lämpliga hållbara åtgärdsförslag undersöks flera olika faktorer som påverkar val av anläggning. Detta med betoning på kostnader och kapacitet. Frågeställningarna för denna studie besvaras genom intervjuer med yrkesverksamma roller inom bygg- och anläggningsbranschen. Detta genomfördes för att skapa en djupare förståelse för utformningen, kostnader och kapacitet. Frågorna till intervjun var baserade på den litteraturstudie som hade genomförts innan intervjuerna. Litteraturstudien lade grunden till den teoridel som intervjufrågorna var baserade på. För att identifiera faktorer som påverkar kostnader och kapacitet vid val av anläggning fanns det med frågeställningar kring detta i intervjun, vilket respondenterna fick besvara vad olika anläggningar kostar på en skala mellan 1-10. Studiens resultat pekar på att åtgärdsförslag som ska vara hållbara för hantering av dagvatten, bör vara blågrön infrastruktur. Exempelvis kan detta vara diken, permeabla anläggningar och dagvattendammar. Allt som efterliknar LOD-principen som innebär att hantera dagvattnet lokalt där det uppstår. Utformningen ska ske enligt standarder, vilket påvisas av att dagens och framtidens behov vid olika typer av flöden ska kunna hanteras. Olika faktorer påverkar val av anläggning där områdets förutsättningar, avrinningsområdets storlek, befintliga anläggningar eller infrastruktur, krav, riktlinjer, regler och flexibilitet utgör att alla projekt är unika där dessa parametrar behöver tas i beaktning. Slutligen, faktorerna kostnader och kapacitet kommer att påverka varandra, men det får kosta vad det kosta vill för att det primära målet för sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter kommer alltid först.

Detta kandidatexamensarbete utforskar de ekonomiska fördelarna med installation av gröna tak i Järfälla kommun, med fokus på hur dessa kan bidra till en hållbar stadsutveckling. Studiens syfte är att utveckla en kvantitativ modell för att beräkna de ekonomiska besparingar som kan uppnås genom ett antal nyttor av gröna tak. Först analyseras de gröna taken och sedan vilka nyttor som är relevanta efter Järfällas förutsättningar. Slutligen begränsades modellen till tre nyttor, nämligen reducerad dagvattenhantering, förbättrad luftkvalitet, och koldioxidbindning. Dagvattenhantering blev ett fokusämne i rapporten. För att kvantifiera detta användes klimatologiska faktorer i vattenbalansekvationen för att uppskattade de gröna takens effekt på avrinning i Järfälla kommun, således minskar dagvattenavgifterna. De klimatologiska faktorerna består av temperatur, luftfuktighet, vindhastighet och solstrålning. Under arbetets gång visade det sig att den geografiska avgränsningen av modellen var en stor utmaning, men även en resurs. Efter framtagandet av modellen utfördes en fallstudie där modellen testades för ett grönt tak på Bas Barkarby.  Resultaten från analyserna visar att gröna tak erbjuder signifikanta fördelar genom att minska kostnader för infrastruktur samt genom att förbättra miljömässiga och sociala förhållanden i stadslandskapet. Slutsatserna pekar på att ytterligare stöd från kommunala beslutsfattare kan optimera utnyttjandet av takytor och främja en bredare acceptans och implementering av gröna taklösningar. / This bachelor's thesis explores the economic benefits of installing green roofs in Järfälla Municipality, focusing on how these can contribute to sustainable urban development. The purpose of the study is to develop a quantitative model to calculate the economic savings achievable through some benefits of green roofs in Järfälla. Firsty green roofs were analyzed to understand their benefits and which of them are relevant in Järfälla municipality, namely: Reduced stormwater runoff, reduced damage costs during 100-year rainfall, improved air quality and carbon sequestration. Stormwater management was chosen as a subject to further investigate. During the latter, climatological factors were used in a water balance model to estimate runoff reduction green roofs provided in Järfälla Municipality thus calculating the benefit they provide by decreasing stormwater fees. Climatological factors included daily temperature, humidity, wind current speed and solar radiation. During the course of the study the limitation of the model was shown to be both a challenge and an advantage. The finished model was then tested on a green roof on Bas Barkarby. The results from the analyses show that green roofs offer significant advantages by providing benefits to real estate owners and communities by enhancing environmental and social conditions in urban landscapes. The conclusions suggest that additional support from municipal policymakers can optimize the utilization of roof spaces and promote a wider acceptance and implementation of green roof solutions.