Tidigare forskning visar på att det oftare rapporteras om mentala hälsoproblem som ångest, stress, rastlöshet, depression och sömnproblem bland yrkesmusiker än någon annan yrkesgrupp. Det visar sig även att yrkesmusiker upplever mer konflikter i hemmet när de försöker att balansera arbete och familjeliv då de tillbringar mycket tid hemifrån. Syftet med denna studie är att undersöka och söka förståelse för hur kringresande musikers yrkesutövning påverkar deras hälsa, familjeliv och livsstil. För att besvara syftet används en kvalitativ metod som är etnografiskt inspirerad för att skapa så stor förståelse som möjligt för yrket. Detta görs genom triangulering som innebär fältarbete, intervjuer, observationer och där författaren under ett par dagar upplever musikers vardag och levnadssätt. Informanterna som följs är fyra män i åldrarna 25-52, som alla spelar i samma band. Resultaten i denna studie visar att bandmedlemmarna är medvetna om att livet på turné är en livsstil som påverkar familj och hälsa, men med bra stöd från familj och vänner och rätt inställning från dem själva är detta levnadssätt hanterbart där passionen till musiken är den drivande länken.

<p>Uppsatsens syfte är att visa på dansbandsbranschens förmåga att anpassa sina strategier efter förändrade omvärldsfaktorer, samt visa på vad som kan förbättras inom området strategisk ledning utifrån ett affärsstrategiskt perspektiv.</p><p>En kvalitativ undersökning där den huvudsakliga empirin bygger på genomförda intervjuer. Uppsatsen grundar sig i nio genomförda intervjuer med personer inom dansbandsbranschen.</p><p>Att arbeta med dansband tycks vara en livsstil där besluten präglas av att, som Sven Ingvars sjunger, ”<em>Det kommer från hjärtat</em>”. Sammanfattningsvis vill vi belysa det behov av en intresseorganisation som vi anser föreligger, då vi lokaliserat en brist på initiativ för gemensam utveckling ur ett långsiktigt perspektiv. Detta utgör en avsaknad, vilken är en konsekvens av att aktörerna har anpassat sina strategier utefter överlevnad, på bekostnad av en potentiell utveckling.</p>

Uppsatsens syfte är att visa på dansbandsbranschens förmåga att anpassa sina strategier efter förändrade omvärldsfaktorer, samt visa på vad som kan förbättras inom området strategisk ledning utifrån ett affärsstrategiskt perspektiv. En kvalitativ undersökning där den huvudsakliga empirin bygger på genomförda intervjuer. Uppsatsen grundar sig i nio genomförda intervjuer med personer inom dansbandsbranschen. Att arbeta med dansband tycks vara en livsstil där besluten präglas av att, som Sven Ingvars sjunger, ”Det kommer från hjärtat”. Sammanfattningsvis vill vi belysa det behov av en intresseorganisation som vi anser föreligger, då vi lokaliserat en brist på initiativ för gemensam utveckling ur ett långsiktigt perspektiv. Detta utgör en avsaknad, vilken är en konsekvens av att aktörerna har anpassat sina strategier utefter överlevnad, på bekostnad av en potentiell utveckling.

This is a study about active and passive music listening within the culture of dansband. The purpose of my study is to analyze how the concepts of active and passive music listening operate within the dansband genre and to shed light on the significance of dansband music for its listeners. In addition, I look at the dansband culture to explore how practitioners understand and motivates their engagement with dansband. To this end, I construct a theoretical framework building on previous literature about active and passive music listening. The data consists of qualitative interviews conducted with people who dances and are engaged within the dansband culture. According to the informants, there are a few themes that are more central than others within the dansband culture. I have presented these thematically under the headings “Dansband gives a kind of joy that otherwise is not experienced”, “The question of alcohol”, “Is it possible to separate the dancing from the music and vice versa?”, “Dansband music = music that you can dance to?” and “Skill level in the dance affects the role of music” in an attempt to contribute to a more complex picture of dansband. The results show that the concepts of active and passive music listening could be of better use within dansband if the definitions were wider, seen as a continuum where the concepts could be fluid, and more inclusive when it comes to contextual factors. This is also supported by previous research done in a context of music listening in everyday life.