Detta designarbete genomfördes på uppdrag av företaget Knowit Experience i Linköping och syftade till att undersöka hur man kan skapa en översikt, i form av en dashboard, för att underlätta både förvaltningsarbete och felsökning vid tekniska problem på webbplat- ser. För att undersöka detta delades arbetet upp i tre faser konceptfasen, bearbetningsfasen och detaljeringsfasen. Konceptfasen besvarade, genom intervjuer och observationer, vad användarna behöver för information för att både bedriva förvaltningsarbete av webbplat- ser och utföra felsökning vid tekniska problem. Konceptfasen resulterade i ett koncept som sätter rollen utvecklare i centrum och kopplar ihop olika aspekter som är av intresse för utvecklaren. Dessa togs fram genom en tematisk analys och aspekterna motsvarade de te- man som identifierades. De feman teman som identiferades var individuell arbetsöversikt, proaktivt arbete, visuell statusrapport, problemlokalisering och notifierande övervak- ning. Resultatet tillsammans med persona, problemscenario, effekt-, produkt- och UX-mål togs vidare in i bearbetningsfasen där utformningen av dashboarden undersöktes. Fasen bestod av att formulera ett framtida kontextscenario, kravspecifikation och göra gräns- snittsskissning. Dashboardens fyra huvudvyer skissades vilka var Översikt, Övervakning, Test och Tidigare händelser och incidenter. En ytterligare vy för notiser togs också fram. Designen konkretiserades i wireframes där varje vy specificerades. Resultatet och idéerna från bearbetningsfasen togs vidare till den avslutande detaljeringsfasen där wireframes utvecklades till en high fidelity prototyp. Avslutningsvis utvärderades prototypen genom användbarhetstestning som mätte hur användbar prototypen upplevdes utifrån ändamåls- enlighet, effektivitet och tillfredsställelse. Resultatet visade att prototypen uppfyllde 2 av 3 användar- och verksamhetskrav, dessa var effektivitet och tillfredsställelse. Alla uppgifter slutfördes inom tidsgränsen 2 minuter och betyget för tillfredsställelse uppnådde betyg A (SUS-värde på 89,5) vilket anses som högt. Ändamålsenligheten uppnådde inte kravet eftersom en del av uppgifterna genomfördes med besvär eller hjälp men alla deltagare slutförde alla uppgifter. Prototypen anses och värderas som användbar men det finns förbättringspotential och utrymme för ytterligare utveckling till Knowits förfarande.

Microservice architecture is an emerging approach to application development. While the decentralized nature of microservices comes with advantages it also introduces new challenges to monitoring as the graph of interactions between services can be complex. We explore how a dashboard for microservice monitoring can support first-line operators with limited experience in software development and microservice architecture. We apply a participatory design approach and create a prototype in an iterative fashion together with developers, operators and stakeholders. The final prototype is evaluated through a think-aloud protocol and a system usability scale survey. A thematic analysis of the think-aloud renders three prevalent design lessons: (1) automation and context-switches; (2) consistency across views and states; and (3) language differences between developers and operators. / Mikrotjänstarkitektur används alltmer inom applikationsutveckling. Även om dess decentraliserade natur kommer med vissa fördelar, introducerar den också nya utmaningar inom övervakning, då den samtidigt kan medföra komplexa beroenden mellan tjänster. Vi utforskar hur en dashboard för mikrotjänstövervakning kan stödja first-line operatörer med begränsad erfarenhet av mjukvaruutveckling och mikrotjänstarkitektur. Vi närmar oss problemet med hjälp av participatory design och skapar en prototyp på ett iterativt sätt tillsammans med utvecklare, operatörer och intressenter. Den slutliga prototypen utvärderas genom ett think-aloud-protokoll och en System Usability Scale-enkät. En tematisk analys av think-aloud sessionerna resulterade i tre teman: (1) automatisering och kontextväxling; (2) att vara konsekvent mellan vyer och tillstånd; och (3) språkskillnader mellan utvecklare och operatörer.

Presentación que aborda el desarrollo de los repositorios peruanos, se expone el caso de la Universidad Peruana de Ciencias Aplicadas, se expone herramientas para medir su impacto.

The first reported case of COVID-19 in Tennessee (TN) occurred on March 5, 2020, growing to 580,809 cases state-wide by the end of 2020. A GIS dashboard was developed using data from the TN Department of Health to communicate state-wide COVID-19 spread, and a relationship between pandemic development and rurality was observed during the first wave (through September 2020), noted in other US and global research. Because > 90% of TN counties are designated rural or mixed-rural, we examined metrics to describe development as it relates to rurality. Metrics included days to the first case/hospitalization/fatality, days between state and county peak, and days to an incidence rate of ten per 100,000. Metrics were compared within different classes of rurality, using seven rurality classification schemes. Significant differences were noted in four of the five metrics between classes of rurality. Rural counties in TN experienced significant lags to the first case, hospitalization, and fatality, and the peak cases in rural counties were delayed relative to urban counties when outlier counties with early state prison outbreaks were excluded. In rural TN counties, regardless of rurality definition, cases, hospitalizations, and fatalities were slower to appear. However, once community spread was established, rurality no longer had a protective effect.

No description available.

No description available.

No description available.

Ett ökat vårdbehov hos våra äldre i kombination med en fortsatt personalbrist inom äldreomsorgen på många ställen i Sverige kräver en fortsatt digital utveckling inom hälso- och sjukvården, för att på ett effektivt sätt kunna möta det växande vårdbehovet. De senaste åren har intresset för Business Intelligence ökat inom just hälso- och sjukvården, och nya verktyg som kan implementeras för att effektivisera och förbättra vårdkvalitén är under ständig utveckling. Mycket tidigare forskning har bedrivits när det kommer till användandet av Business Intelligence inom hälso- och sjukvården, men där fokus legat på yrkeslegitimerad personal som sjuksköterskor och läkare, därför fokuserar den här studien på äldreomsorgen och undersköterskor då det anses vara en yrkeskategori som hamnat i skymundan i tidigare forskning. Den här studien har undersökt hur en BI dashboard kan användas för att visualisera vårdbehovet inom äldreomsorgen, för en teknisk möjlighet att spegla vårdbehovet mot antal personal.  Studien genomfördes med en kvalitativ metodansats i form av semistrukturerade intervjuer på ett avsiktligt urval, för att kunna uppnå en djupare förståelse kring respondenternas arbetssituation och deras upplevelser om vårdbehovet i dagsläget. Resultatet visar att arbetssituationen inom äldreomsorgen idag är ansträngd och där ett återkommande problemområde rör personalbrist i kombination med höga krav och små hjälpmedel. Det framgår att det finns goda grunder för implementering av verktyget, för att möjliggöra spegling av ett ständigt varierande vårdbehov mot antal personal, för att uppnå en lämplig bemanning och på så vis uppnå en högre vårdkvalité. Resultatet påvisar också vilka nyckeltal som anses relevanta när det kommer till hur stort eller litet ett vårdbehov är, i syfte att kunna använda de nyckeltalen för att möjliggöra effektiva mätningar av vårdbehov.

In this project a dashboard was created on behalf of the company Combitech who wanted to visualize a part of a workgroup’s information flow in hope of improving their communication. The only restriction was that it could not be interactive. The focus and goal with this study was to explore what factors one should keep in mind when designing a non-interactive dashboard. The two main theories used to guide this work were: information visualization and accessibility (focus on color vision deficiency). Designing digital products with accessibility needs in mind is not standard practice, but needs to be as society is becoming more filled with them. The process of creating the dashboard started with a literature review to read relevant works to gain insight. Interviews and user evaluations were conducted to gather insight from the users. An accessibility evaluation was performed to check for potential accessibility problems with the design. The result of the study suggests that information visualization and accessibility can be used together to produce a non-interactive dashboard that is viewed as both useful and appealing. The aspects used to achieve this were: understanding and involving the users to be able to prioritize information, being aware of how human perception works and how to apply color in an accessible way. / I detta projekt skapades en dashboard på uppdrag av företaget Combitech som ville visualisera en del av en av deras arbetsgruppers informationsflöde i hopp om att förbättra deras kommunikation. Den enda begränsningen var att den inte kunde vara interaktiv. Fokuset och målet med denna studie var att utforska vilka faktorer man bör tänka på när man designar en icke-interaktiv dashboard. De två huvudsakliga teorierna som användes för att styra detta arbete var: informationsvisualisering och tillgänglighet (fokus på defekt färgseende). Att designa digitala produkter med tillgänglighetsbehov i åtanke är inte standardpraxis, men behöver bli det då samhället blir mer fyllt av dem.  Processen att skapa dashboarden började med en litteraturgenomgång för att läsa relevanta verk för att få insikt. Intervjuer och användarutvärderingar genomfördes för att samla åsikter från användarna. En tillgänglighetsutvärdering gjordes för att kontrollera eventuella tillgänglighetsproblem med designen.   Resultatet av studien tyder på att informationsvisualisering och tillgänglighet kan användas tillsammans för att skapa en icke-interaktiv dashboard som ses som både användbar och tilltalande. Aspekterna som användes för att uppnå detta var: förstå och involvera användarna för att kunna prioritera information, vara medveten om hur mänsklig perception fungerar och hur man kan applicera färg på ett tillgängligt sätt.

Learning dashboards (LADs) används i lärandet för att bidra till självreflektion, öka medvetenhet i sitt lärande, definiera mål och spåra framstegen mot dem. Den här undersökningen designar en LAD innehållande lärandemål ur ett studentperspektiv. Lärandemål anger vad studenterna är förväntade att ha erhållit för kunskaper och färdigheter efter att ha avslutat en kurs, men har tidigare enligt denna studies resultat presenteras i ett dåligt format. Studien låter potentiella användare av LADen vara deltagare för att därmed kunna avgöra LADens innehåll för att den ska överensstämma med deras behov. I denna rapport undersöks frågeställningarna “Hur tycker studenter en LAD innehållande lärandemålen ska utformas för en specifik kurs?” och “Upplever studenter en LAD innehållande lärandemålen hjälpsam?”. Metoden som används är en modell vid namn MULAS som hjälper till att på ett systematiskt sätt ta fram en användarcentrerad LAD. I studien har det utförts en designprocess där en workshop, skapande av en prototyp och en enskild semistrukturerad intervju har genomförts. Resultatet av studien är en interaktiv prototyp av en LAD (se Bild 6) som är baserad på deltagarnas önskemål. Ytterligare resultat är att en LAD innehållande lärandemålen ansågs som hjälpsam av samtliga deltagare, där alla deltagare saknade struktur i sina studier. Enligt studiens resultat blev uppfattningen om lärandemålen positivare efter att ha sett hur en potentiell LAD skulle kunna se ut. Det här påvisar visualisering som ett mycket användbart verktyg för lärandet. Enligt resultatet från workshopen upplevde deltagarna att deras medvetenhet och i sin tur även deras lärande hade ökat ifall de fått tillgång till en liknande LAD i deras undervisning. / Learning dashboards (LADs) are used in learning to contribute to self-reflection, increase awareness in their learning, define goals and track progress towards them. This study designs an LAD containing learning outcomes from a student perspective. Learning outcomes indicate what the students are expected to have acquired for knowledge and skills after completing a course but have previously according to the study results been presented in a poor format. The study allows potential users of the LAD to be participants in order to be able to determine the content of the LAD in order for it to correspond to their needs. This report examines the research questions "How do students think a LAD containing learning outcomes should be designed for a specific course?" and "Do students find a LAD containing learning outcomes helpful?". The method used is a model called MULAS that helps to systematically produce a user-centered LAD. In this study, a design process has been held where a workshop, creation of a prototype and an individual interview have been performed. The result of the study is an interactive prototype of a LAD (see Picture 6) which is based on the participants' wishes. Another result is that an LAD containing the learning outcomes was considered helpful by all participants, where all participants lacked structure in their studies. According to the results of the study, the perception of the learning outcomes became positive after seeing what a potential LAD could look like. This demonstrates visualization as a very useful tool for learning. According to the results from the workshop, the participants felt that their awareness and in turn their learning would have increased if they had received a similar LAD in their teaching.