Syftet med denna studie har varit att ur ett likvärdighetsperspektiv undersöka den summativa bedömningen av det nationella provets skriftliga delprov i engelska 6. Fem lärare med olika lång erfarenhet av undervisning och bedömning i engelska har fått ge ett betyg på samma fem elevtexter. Texterna skrevs av elever i årskurs två på gymnasiet utifrån instruktioner till ett exempel på hur en uppgift i Focus: Writing kan se ut. Det analyserade resultatet har visat att lärarnas summativa bedömningar inte kan ses som vare sig valida eller reliabla; rätt saker, men nödvändigtvis inte tillräckligt har bedömts; det är inte heller säkert att en eventuell återkoppling hade främjat elevernas fortsätta lärande; bedömningarna skiljer sig slutligen också orimligt mycket lärarna emellan. Nationella proven kan i det här fallet därmed inte heller ses som en garanti för likvärdiga bedömningar. Orsaker till detta kan tänkas vara olik yrkeserfarenhet; arbetsplats och elevunderlag; ämneskompetens samt det sätt på vilket kunskapskraven och bedömningsanvisningarna är formulerade.

Validerat; 20120210 (cani)

Språkliga resurser är viktiga förmågor att besitta för att på ett adekvat sätt kunna kommunicera i olika kontexter. Utvecklingen av olika språkliga resurser sker i undervisningen i skolan vilket leder till föreliggande studiens undersökningsområde. Studien undersöker andraspråkselevers språkliga nivå enligt processbarhetsteorin i förhållande till respektive elevtexts betyg. Under­söknings­objekten är 20 elevtexter från nationella provet i kursen svenska som andraspråk 3. Fem texter från respektive betygsgradering A, C, E och F. Dessa elevtexter analyseras i enlighet med processbarhetsteorin vilken är en teori om språkligutveckling tillika analysmodell. Resultatet visar på att samtliga elevtexter har en hög språklig nivå oavsett betygskategori vilket indikerar att den grammatiska nivån inte är den enda avgörande faktorn i bedömningen. En viss osäkerhet i språket hos elever med lägre betyg kan tydas ur resultatet, då antalet exempel på mer komplexa grammatiska strukturer minskar avsevärt för elevtexter med lägre betyg än A. Språkliga resurser är viktiga förmågor att besitta för att på ett adekvat sätt kunna kommunicera i olika kontexter. Utvecklingen av olika språkliga resurser sker i undervisningen i skolan vilket leder till föreliggande studiens undersökningsområde. Studien undersöker andraspråkselevers språkliga nivå enligt processbarhetsteorin i förhållande till respektive elevtexts betyg. Under­söknings­objekten är 20 elevtexter från nationella provet i kursen svenska som andraspråk 3. Fem texter från respektive betygsgradering A, C, E och F. Dessa elevtexter analyseras i enlighet med processbarhetsteorin vilken är en teori om språkligutveckling tillika analysmodell. Resultatet visar på att samtliga elevtexter har en hög språklig nivå oavsett betygskategori vilket indikerar att den grammatiska nivån inte är den enda avgörande faktorn i bedömningen. En viss osäkerhet i språket hos elever med lägre betyg kan tydas ur resultatet, då antalet exempel på mer komplexa grammatiska strukturer minskar avsevärt för elevtexter med lägre betyg än A.

Kollokationer och idiom är konventionaliserade fraser som andraspråkstalare har större svårighet att förstå och producera än förstaspråkstalare. Studien undersöker bruket av kollokationer och idiom i skriftlig produktion hos elever som läser svenska som andraspråk och elever som läser svenska. Syftet med studien är att se om andraspråkselever använder samma mängd konventionaliserade fraser som förstaspråkselever, huruvida de båda elevgrupperna uppnår stilen för vetenskaplig texttyp samt huruvida de följer normerna för språkriktighet i sina val av kollokationer och idiom. Studien ämnar även redogöra för relationen mellan konventionaliserade fraser och teorin om det mentala konstruktikonet. Analysmetoden bygger på ett antal kriterier som utarbetats med stöd i tidigare forskning. Materialet består av 30 elevtexter som hämtats ur det nationella provet från 2015 i svenska 3 och svenska som andraspråk 3 på gymnasiet. Sammantaget visar resultatet att andraspråkselever behärskar kollokationer och idiom på en lägre nivå än förstaspråkstalare och att andraspråkselever avviker från normerna för språkriktighet i högre grad än förstaspråkseleverna vilket överensstämmer med tidigare forskning, samt att båda elevgrupperna har bristande förståelse för genreanpassning till den vetenskapliga texttypen. Slutsatsen är att språkundervisningen behöver fokusera mer på att lära ut konventionaliserade fraser till språkinlärare och att teorin om det mentala konstruktikonet är en möjlig utgångspunkt för att uppnå detta.

Sammanfattning Det är sedan länge känt att pojkar presterar sämre än flickor vilket även forsknings- och PISA- resultat enstämmigt bekräftar. I nuläget vet man inte vad det beror på att pojkar presterar 90% av flickors resultat. Studien ämnar undersöka vilka korrelationer som finns mellan betyg och elever i årskurs 6 användande av adjektiv, handlingsinriktade verb och pronomen. Dessutom ämnar studien utröna vilka korrelationer som återfinns mellan pojkar och flickor i relation till betyg. I studien kartläggs pojkar och flickors ordklassanvändande, textomfång, kön och betyg. De ordklasser som analyseras är adjektiv, handlingsinriktade verb och pronomen. Även ett ordvariationsindex genomförs utifrån handlingsinriktade verb.   En kvantitativ metod har använts för att analysera 94 nationella prov i svenska för årskurs 6. Materialet var samtliga elevtexter från en mindre skola, skrivna åren 2012 – 2014. Resultatet visar på små variationer mellan pojkar och flickors ordklassanvändande, textomfång samt betyg. Flickor som kategori visade sig prestera mer inom kategorierna textomfång, adjektiv och handlingsinriktade verb och hade också högre betyg än pojkar. Pojkar presterade marginellt bättre inom kategorin pronomen.   Slutsatserna som framkommer i studien är att höga andelar av tidigare beskrivna ordklasser, textomfång eller ordvariationsindex inte per automatik resulterar i höga betyg. Sammanfattningsvis kan analyser med hjälp av ordvariationsindex visa bredden på elevens ordförråd.

No description available.

In the spring term of 2013, national tests were conducted in social sciences for the first time in the Swedish sixth grade. The tests fell under criticism from various outlets associated with education which eventually resulted in the removal of these new national tests. However, as of 2016 it has been decided that the same institutions responsible for the national tests are to develop voluntary assessment support material in these subjects, which will be available nationwide in 2017, essentially replacing the tests.    The idea for this essay was born out of a need to investigate to what extent the different types of knowledge and abilities of Lgr 11, the Swedish curriculum, correspond to the new national tests, since such research has yet to be done for the sixth grade version of the tests. Out of constraints related to time and size, we chose to limit ourselves to two of the four subjects in social sciences, namely history and religion.    Using text analysis as method and Bloom’s revised taxonomy as an analysis model to study the alignment between the national tests and the curriculum, we’ve endeavoured to answer the following questions: To what extent are the different types of knowledge and abilities tested in the national tests in history and religion for grade six? How well do the national tests in history and religion for grade six and the knowledge requirements of Lgr 11 correspond in regard to which types of knowledge and abilities are tested and the extent of these? The results showed that the national tests and the knowledge requirements of the Swedish curriculum by and large share a high level of alignment. However, the amount of test questions corresponding to each knowledge requirement varies greatly, creating a possible gap for teachers to fill should they use the forthcoming assessment support material in their work.

The purpose of the study is to investigate how teachers and special education teachers, through collegialcooperation, can help all students and especially those in special needs. This is done by creating aneducational model that will eliminate obstacles in terms of school difficulties and help students tointerpret instructions in examinations, for example those of the national tests in Swedish at uppersecondary school. An educational model was constructed after interviews with teachers followed bygroup discussions. The implementation of the model was then observed in the classrooms, discussed withthe students and evaluated by pre- and post-testing. The effect of the model was found to be small thusthe reasons for this outcome are discussed in the final section of the paper.

<p>Denna uppsats syftar till att utreda vad som karaktäriserar den i de nationella proven för gymnasieskolan, frekvent förekommande artikelgenren. Kursen Svenska B är ett kärnämne i gymnasieskolan och avslutas med ett obligatoriskt nationellt kursprov. Det innebär att alla elever i den svenska gymnasieskolan ska genomföra dessa kursprov. I proven ingår en större skriftlig uppgift där ska eleverna skriva en text utifrån en fiktiv situation och en given genre. Vid varje prov finns 10 uppgifter att välja mellan. För att bli godkänd krävs att elevtexten ”efter viss bearbetning” kan fungera i sitt tänkta sammanhang. För artikelgenren gäller således att texten efter viss bearbetning bör kunna publiceras i det fiktiva sammanhanget. I det reella sammanhanget innebär skrivandet naturligtvis att eleven ska avlägga en textprodukt som av den verkliga läsaren, lärare ska bedömas.</p><p>Som bakgrund ges i uppsatsen en kort presentation av genrebegreppet i forskningen, samt debatten om huruvida genreundervisning ska bedrivas explicit eller ej. Studien förankras främst i forskning om skolskrivandets normer och kommunikativa villkor samt i tidigare studier på elevtexter producerade inom de nationella provens ramar.</p><p>Materialet består i fyra elevtexter som är skrivna inom samma uppgift vid provtillfället vårterminen 2007. Temat för proven vid detta tillfälle var ”Moderna tider”. Uppgiften som valts ut för undersökningen bestod i att eleverna skulle skriva en artikel riktad till läsare på bibliotekstjänsts webbplats under rubriken ”Böcker på minuten”. I instruktionen ges grundförutsättningen att tidsbrist i det moderna samhället även drabbar litteraturläsningen och att förlagen mött detta genom olika versioner av snabbkonsumtionslitteratur. I artikeln ska eleven behandla sin syn på läsning och vilken roll det spelar, diskutera för- och nackdelar med förkortad litteratur och andra försök att spara tid till läsaren, samt avslutningsvis ge några råd till den som vill läsa, men inte hinner.</p><p>Analysen består i att texternas linjära och hierarkiska strukturer mejslas ut. Utifrån dessa analyser modelleras i slutdiskussionen en grundläggande karaktäristika för genren. Det som visar sig vara kännetecknande för genren är bland annat textens tredelning. I inledningen preciseras idealt det artikeln som helhet ska handla om. I detta fall att läsningen drabbas av tidsbrist. I mittdelen värderas så snabbkonsumtionslitteraturen som eventuell lösning på problemet. Därefter ges i avslutning en konklusion där samtliga elever i undersökningen hävdar åsikten att de tidsbesparande versionerna inte duger, vilket leder dem över till deras egna lösningar, råd om hur man får tiden att räcka till. Eleverna i undersökningen ställer alla i sina artiklar upp på uppgiftens moral, att fullängdsromaner bör anses bättre än förkortningar. Strukturen känns i stora drag igen från tidigare forskningsresultat om den skolinterna genren utredande uppsats.</p>

Uppsatsens syfte var att få en insikt om och visa hur ett antal lärare tänkte kring stödinsatser i svenska, för elever som inte hade nått mål för ämnet i år 3. Syftet kom ur tankar kring dagens målinriktade undervisning, då de nationella provens vara eller icke vara diskuterats mycket i samhället. Studien är av kvalitativ karaktär och gjordes genom åtta intervjuer hos 4:e klass lärare, i ett län, i sydöstra Sverige. Resultaten från intervjuerna sammanställdes i kategorier som uppkommit under intervjuerna, och dessa diskuterades sedan och ställdes mot tidigare forskning i slutet av uppsatsen. Resultaten visade att lärarna diskuterade kring begreppet läs- och skrivsvårigheter med olika termer samt beskrev det som ett komplext begrepp. Vidare visades det på, att stödinsatser som ges till eleverna i svenska ofta innefattade tekniska hjälpmedel samt egentid hos specialpedagog, men även individuell uppläggning av skolarbetet i klassrummet. Uppsatsen hoppas vi kommer kunna ge tips till verksamma lärare i form av nya arbetssätt samt att få se hur andra lärare tagit sig an samma problem som man själv kanske står inför samt ge ökad förståelse för de som har svårigheter med läs- och skrivinlärningen.