No description available.

Föräldrar har enligt europakonventionen rätt att välja en utbildning åt sina barn som är i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa eller filosofiska övertygelse, vilket är grunden för waldorfskolor och konfessionella friskolor i Sverige. Trots att undervisningen i sådana skolor enligt skollagen ska vara ickekonfessionell har dessa skolor ibland anklagats för att bedriva religiös indoktrinering. Inom biologiämnet finns dessutom en del innehåll, såsom evolutionsteori, som kan upplevas stå i motsättning mot vissa religiösa föreställningar om livets ursprung. I denna studie jämfördes därför resultat på nationella prov i biologi mellan waldorfskolor, skolor med religiös anknytning och övriga skolor, för att undersöka om det fanns anledning att anta att dessa motsättningar påverkar elevernas biologikunskaper negativt. Data över nationella provresultat i biologi, från Skolverkets registerdatabas, analyserades med hjälp av en variansanalys. Waldorfskolor hade något bättre resultat på nationella prov i biologi jämfört med övriga skolor, medan skolor med religiös anknytning varken hade bättre eller sämre resultat jämfört med waldorfskolor eller övriga skolor. Att potentiella motsättningar mellan biologiämnets kursplan och vissa religiösa inriktningar skulle påverka elevernas kunskaper i biologi negativt ger denna studie därmed inget stöd för.

Denna uppsats undersöker elevtexter från nationella provet i svenska som andraspråk före och efter skolreformen 2011. Syftet med studien är att kvantitativt undersöka fyra textmått som i tidigare forskning har tytt på textkvalitet i elevtexter, då textmåtten har korrelerat med högre betyg. Vidare ämnar undersökningen ta reda på om resultatet för textmåtten har förbättrats över tid. Detta har gjorts genom att studera elevtexter från två olika år, då två olika kursplaner var verksamma. Materialet i denna uppsats består av två textkorpusar med 30 elevtexter från 2012 och 30 elevtexter från 2019. Analysverktyget Swegram har använts för att ta fram värden för nominalkvot, ordlängd, textlängd och ordvariation som vidare har analyserats. Resultatet visar att tre av fyra textmått korrelerar med betygsstegen i båda textkorpusarna. Det enda textmåttet som inte följer betygsstegen är textlängd. Vidare visar resultatet att värdena för samtliga textmått har stigit från 2012 till 2019. Min tolkning är att ökningen av värdena kan vara en följd av förändringarna i kursplanen från 2011.

Tidigare studier har visat att en viktig aspekt ofta saknas i den skrivundervisning som eleverna ges inom ramen för svenskämnet i skolan. Fokus har för ensidigt riktats mot skrivfärdighet och genreanpassning. Det som ofta saknas i under-visningen är ett perspektiv som sätter språk och text i relation till makt, och ett skrivande som använder språket för att bygga kunskap och åstadkomma förändring i samhället. Förutom språklig och kulturell kompetens behöver eleverna alltså utveckla kritiska kompetenser genom skrivundervisningen. Syftet med denna studie är att belysa den position som de kritiska skrivkompetenserna innehar i dagens svenskämne genom att undersöka i vilken utsträckning kritisk litteracitet möjliggörs och uppmuntras i ett nationellt prov i skriftlig framställning. De nationella proven har nämligen en normerande effekt på undervisningen i stort. I detta syfte har ett nationellt prov i skriftlig framställning för kursen Svenska 1 på gymnasiet granskats utifrån Janks (2010, 2013) critical literacy-perspektiv och dess fyra dimensioner: makt, tillgång, mångfald och design. Studien visar att provet i relativt låg grad främjar kritisk litteracitet eftersom uppgifterna på olika sätt begränsar elevernas definierande och rekonstruerande möjligheter och eftersom uppmaningar till kritiska förhållningssätt saknas. De fyra olika skrivuppgifterna som erbjuds kan därtill sägas främja kritisk litteracitet i olika utsträckning. Trots att ingen av uppgifterna uppmanar till kritiska förhållningssätt är möjligheterna att detta görs av eleverna större i vissa uppgifter än i andra. Studien visar därmed att det granskade provet inte korresponderar med skolans övergripande demokratiska mål. Resultatet bekräftar tidigare forskning och indikerar därmed att den skrivundervisning som ges i kursen svenska 1 på gymnasiet behöver vidgas till att omfatta också en socio-politisk diskurs och kritiska skrivkompetenser för att ge eleverna tillgång till en holistisk undervisning om språk och text samt dess relation till makt.

Många elever hamnar i svårigheter med matematiken vilket kan få stora konsekvenser i såväl privatliv som kommande yrkesliv. I skolan kan en elev ha allmänna svårigheter med många ämnen vilket gör det förhållandevis enkelt att planera en bra undervisning. Specifika matematiksvårigheter innebär svårigheter med vissa delar av matematiken. Eleverna är ofta normalbegåvade men uppvisar en ojämn utveckling och de dagliga prestationerna varierar stort. Det finns mycket att vinna på att ge elever adekvat stöd i skolan, inte minst samhällsekonomiskt. Min studie handlar om vilka räknefel som är vanliga hos elever i matematiksvårigheter. Jag har granskat nationella prov i matematik i år 6 hos elever som uppvisat låga prestationer. Provsvaren har granskats med viss förkunskap men utan någon hypotes vilket utmärker konstruktivistiskt grundad teori. Metoden innebär att man växlar mellan insamlande av empiri och analys tills mättnad uppkommer och en teoretisk modell växer fram. Det som framkommer är att eleverna främst har svårigheter med förståelse av begrepp, symboler och enheter samt rimlighetsbedömning. Som exempel kan nämnas problem med att förstå medelvärde och omkrets, procent-och likhetstecknet samt enhetsomvandlingar. Det är vanligt att eleverna lämnar orimliga svar. Jag kan också se svårigheter med strategitänkande och att tolka matematiska uppgifter, särskilt längre textuppgifter. Språksvårigheter och koncentrationssvårigheter kan försvåra matematikinlärningen men även andra kognitiva brister kan skapa problem. Oavsett typ av svårighet har eleven enligt svensk skollag rätt till stöd om målen ej nås. Mitt arbete kan bidra till att pedagoger får ökad kunskap om vad som kan gå fel i det matematiska tänkandet.

Syftet med studien är att undersöka om det i vissa fall kan förekomma en diskrepans mellan resultatet på de nationella proven och kursbetygen. Sex elever ingår i studien och samtliga eleverna har avslutat sina studier i svenska för invandrare (sfi) i en liten stad i Mellansverige. 24 elevtexter analyseras med hjälp av fyra olika metoder: performansanalys, processbarhetsteorin (PT), svenskans utvecklingsstadier samt Skolverkets bedömningsmatris. Den sistnämnda metoden ska användas och hjälpa lärarna vid bedömnigen av momentet skriva i samband med NP. Resultaten visar att det förekommer skillnader i resultatet av vad eleven producerat och uppnått under en kurs i jämförelse med vad som produceras under ett enda provtillfälle: det nationella provet. Det finns förklaringar till diskrepansen mellan NP-betyget och kursbetyget. Tre av elevernas resultat bedömdes vara på samma nivå under kursen som på det nationella provet. Tre av eleverna bedömdes ha avvikande resultat vid det nationella provtillfället och prestationerna under själva kursen. Det skiftar både upp och ner i betygsskalan. Slutsatsen är att det inte finns enkla och entydiga förklaringar till varför det förekommer skillnader mellan elevers prestationer under en kurs och under ett nationellt provtillfälle.

I den här studien undersöktes 15 elevtexter skrivna på det nationella provet inom Svenska för invandrare, kurs C. Elevtexterna studerades med hjälp av två metoder, Läsbarhetsindex och Processbarhetsteori, för att utröna om samband kunde påvisas mellan texternas språkliga egenskaper och betyg. Studien jämförde elevtexterna utifrån två frågeställningar: vilka observerbara utvecklings-/processningsskillnader finns mellan de skriftliga produktionerna och hur speglas dessa skillnader i betygsnivån? I studien kunde inget samband påvisas mellan texternas språkliga nivå enligt PT, deras Lix-värden och betyg. Ett klart samband kunde dock visas mellan elevtexternas PT-nivå och betygsättningen. Inget samband kunde påvisas mellan texternas Läsbarhetsindex och betyg eftersom Lix saknar graderingskala för mycket lättlästa texter, medan ett visst samband kunde visas mellan två Lix-faktorer – antal ord och antal meningar – och betygsättning. Processbarhetsteorin kan användas som bidragande del i en mer regelbunden kartläggning av elevers verkliga kunskaper, för att sambandet mellan elevers språkliga utveckling och betyg ska kunna stärkas.

Den här undersökningen analyserar syntaktista skillnader mellan elevtexter i ämnen svenska och svenska som andraspråk i årskurs 9. Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader mellan elevtexter i de olika ämnena gällande fundamentsvariation, bisatser och nominalfraser. Materialet, som analyseras med en kvantitativ metod, är hämtat ur arkivet för nationella prov vid Uppsala universitet och består av 16 elevtexter varav hälften i ämnet svenska och hälften i ämnet svenska som andraspråk. Samtliga 16 elevtexter har fått betyget C. Resultatet visade att det inte finns några större skillnader i syntaxen mellan ämnena svenska och svenska som andraspråk i årskurs 9, vilket tyder på att andraspråkseleverna ligger på en liknande nivå som förstaspråkseleverna vad beträffar syntaxen, åtminstone inom ramen för aktuell betygsnivå.

Alla elever i svensk grundskola har rätt till utbildning på lika villkor och det innebär att deras prestationer bör bli bedömda på ett likvärdigt sätt oavsett sociala, ekonomiska eller geografiska förhållanden. Ett försök att uppnå likvärdiga, rättvisa och jämförbara betyg är att använda nationella prov och det överordnade syftet i föreliggande uppsats är bidra med kunskap om det nationella provet i svenska för årskurs 6 ur ett reliabilitetsperspektiv. Studien genomförs med en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. I den kvantitativa delen undersöks samstämmigheten i 15 svensklärares bedömningar av 30 elevtexter från ett tidigare nationellt prov i form av statistiska samstämmighetsmätningar. I den kvalitativa delen av studien analyseras tillämpningen av anvisad bedömningsmatris i sambedömningssamtal. Materialet som används i uppsatsen är skapat inom ramen för projektet Equa, som är en studie där effekten av en specifik bedömarträningsmodell, Rater Identity Development (RID), på reliabiliteten vid bedömning av elevers språkförmåga undersöks. Studiens resultat visar att nivåerna av samstämmighet i bedömargruppen är låga, vilket innebär en variation i bedömningarna med stora konsekvenser för elevernas resultat. Resultaten indikerar vidare att lärarna är skickligare på att rangordna elevtexterna på ett likvärdigt sätt än att vara helt överens om betygssättningen. Analyserna av sambedömningssamtalen visar att bedömningsmatrisen visserligen ger lärarna viss stöttning, men i stor utsträckning skapar densamma även utmaningar i bedömningsprocessen. / Every student in the Swedish school system have the right to equal education which means that their performances should be assessed on an equal basis regardless of social, economic or geographical conditions. As one way to obtain equivalent, fair and comparable grading Sweden has for some time had a system of national tests as a guide for teachers setting final overall grades and the main purpose of this essay is to provide further knowledge about the national test in Swedish for year six in a reliability perspective. The study was carried out using a combination of quantitative and qualitative method. In the quantitative part of the study the reliability of the assessment of 30 student texts from previous national tests done by 15 Swedish teachers is measured. The qualitative part consists of the analysis of the application of the designated rating scale in the recorded collaborative assessment talks. The material in the study is created within the Equa project, which is a study where the effect of a specific rater training model, Rater Identity Development (RID), on the reliability of the assessment of students language performances is studied. The results of the study show low levels of inter-rater reliability, which means that there is a variation in the ratings with large consequences for the students´ results. The findings also indicate that the teachers are more skilled in ranking the students texts in a similar way than to exactly agree on the grading. The analysis of the collaborative assessment talks indicate that although the rating scale may be of some help, it also poses many challenges in the assessment process.

Under VFU-perioder uppmärksammades att andraspråkselever har svårigheter lösa matematiska textuppgifter på grund av språket. Syftet med arbetet är därmed att undersöka på vilket sätt verksamma lärare anser att språket på de nationella proven skulle kunna missgynna en elev med svenska som andraspråk. Vad som även har undersökts är att se hur lärare skulle vilja arbeta för att gynna andraspråkselever till att kunna visa sina matematiska kunskaper. För att undersöka vårt syfte har kvalitativa semistrukturerade intervjuer använts som metod. Totalt har intervjuat sex lärare från skribenternas två VFU-skolor. Dels har lärarna intervjuats om allmänna svårigheter, men även ställt frågor om språket på tre textuppgifter från ett gammalt nationellt prov i matematik för årskurs 3. För att analysera resultat har begreppet appropriering, som är en del av den sociokulturella teorin, använts. Ur resultatet tolkas att de flesta lärarna ansåg att de matematiska begreppen såsom omkrets inte var problematiska för eleverna. De lärare som intervjuades var överens om att det var andra vardagliga ord som kunde göra att en andraspråkselev inte kunde lösa uppgiften, eftersom dessa ord var nödvändiga att ha kunskap om för att kunna förstå vad det var som skulle beräknas.