Flyktingströmmen till Europa är en faktor som har påverkat inflödet av nyanlända i landet. Nyanländas etableringsprocess har därför blivit en betydelsefull aspekt för Sveriges folkhälsa. Väsentliga aspekter utifrån ett folkhälsoperspektiv kan vara individers sysselsättning och arbete, då det kan främja deras stimulans och delaktighet. Arbetsförmedlingen är en myndighet som arbetar med Sveriges arbetsmarknad. Myndigheten har som avsikt att etablera nyanlända på arbetsmarknaden, vilket benämns som etableringsuppdraget. Arbetsförmedlarna på Arbetsförmedlingen skulle kunna betraktas som en heterogen arbetsgrupp, då de har olika akademiska bakgrunder. Frågan är hur de professionella kan utveckla kompetens, eller har kompetens för att kunna bidra till en etableringsprocess där nyanlända upplever hanterbarhet och meningsfullhet i sin etablering. Studien har haft en kvalitativ ingång och inspirerats av en fenomenologisk ansats, där syftet har varit att genomföra sju semistrukturerade intervjuer. En kvalitativ innehållsanalys har därefter genomförts för att låta resultatet framhävas i sin annanhet. Resultatet lyfte fram betydelsen av tre teman, processer, lärande och utveckling, som kan tolkas som väsentliga för arbetsförmedlarnas lärande i arbetet. Därutöver lyfter resultatet stöd och förutsättningar som betydelsefulla aspekter för lärande. / The influx of refugees to Europe has influenced the quantity of newly arrived immigrants in Sweden. The process of establishment of newly arrived has therefore become an important aspect of the country's public health. Significant aspects from a public health perspective involve employment and work, as it promotes stimulation and participation. The Employment Agency, Arbetsförmedlingen, is an authority on the Swedish labor market. It has the intension to establish newly arrived on the labor market, which is the purpose of to the establishment programme. The professionals at the Employment Agency could be considered a heterogeneous working group, as they have different academic backgrounds. The question is whether the professionals have competence, or can develop competence, to contribute to an establishment process where newly arrived will experience manageability and meaningfulness in their establishment. The study has had a qualitative method inspired by a phenomenological approach, with the purpose of conducting seven semi-structured interviews. A qualitative content analysis has been conducted to let the result appear independently. The result highlighted the importance of three themes, processes, learning and development, that may be interpreted as essential to the professionals' learning at the Employment Agency. Furthermore, the results indicate that support and conditions are important aspects for learning.

Kommunikation är något vi dagligen ägnar en stor del av tiden åt. På arbetsplatsen är kommunikationen viktig för att få fram rätt information så att den kan förvaltas av de anställda. I chefers arbete förekommer svåra samtal på regelbunden basis och inkluderar ämnen som uppsägningar, lönesamtal och prestationsbedömmarintervjuer. Syftet med denna undersökning var att beskriva hur framgångsrika chefer på ett techföretag tillämpar svåra samtal i praktiken samt identifiera faktorer som får samtalen att fungera bra. Studien utfördes på åtta chefer på detta techföretag och datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Dataanalysen utgick från en tematisk analys. Resultatet antydde att dessa chefer tycker att svåra samtal är jobbigt att hantera men också nödvändigt. Svåra samtal kräver förberedelse, tankeprocessande, tydlig och rak kommunikation och att en inte är i affekt vid hanterandet av dem. Resultatet stämmer överens med tidigare forskning och samtidigt bidrar det till ett kunskapstillskott i form av en uppdelning gällande det svåra samtalet, ett mer emotionellt samtal och ett mer rationellt. Vidare forskning bör bland annat fokusera mer på medarbetares syn på chefers hantering av svåra samtal.

Våld i nära relationer är ett omfattande samhällsproblem som kan förekomma i alla samhällsklasser. Studiens syfte är att få ökad kunskap om professionellas uppfattningar i arbetet med mäns våld mot kvinnor och om riktlinjerna är svaga eller tillräckliga i deras arbete med detta samhällsproblem. Vi har kvalitativt intervjuat fem professionella som arbetar med mäns våld mot kvinnor inom olika verksamheter i en kommun i Sverige. Dessa professionella jobbar inom försörjningsstöd, vuxenenhet, kvinnofridsmottagning och på två skyddade boenden för kvinnor. De slutsatser som framkommer i studien är att det psykiska våldet är det påtagliga våldet som majoriteten av de våldsutsatta kvinnorna utsätts för. Professionellas kännedom om olika teoretiska begrepp, bland annat normaliseringprocessen och uppbrottsprocessen, visar att de har en viss teoretisk kunskap om våld i nära relationer, men att de ibland använder teorierna omedvetet i sitt arbete. Det förekommer mycket motivationsarbete i arbetet med mäns våld mot kvinnor, professionella använder sig av motiverande samtal och lösningsfokuserade samtal för att stärka kvinnans styrkor samt att sätta ord på våldet. Studiens resultat visar även att det krävs mer utbildning om våld i nära relationer, fler insatser som boenden/skyddade boenden för våldsutsatta kvinnor och mer personal som kan främja arbetet med mäns våld mot kvinnor.

Sexuellt våld bland ungdomar har den senaste tiden varit ett omdiskuterat ämne. Trots att den självrapporterade utsattheten är högst bland unga kvinnor i åldrarna 16-24, pekar forskning på att ungdomars utsatthet för sexuellt våld inte tas på lika stort allvar som vuxnas. Syftet med vår studie är att fördjupa kunskapen om ungdomars utsatthet för sexuellt våld. För att uppnå en fördjupad kunskap inom området efterfrågar vi professionellas erfarenheter och kunskap om ungas utsatthet samt vilket stöd professionella kan erbjuda ungdomar. För att besvara syftet med vår studie har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer som metod. Vårt resultat visar att ungdomar idag söker stöd angående deras utsatthet för sexuellt våld i allt högre utsträckning än vad de gjorde förr. De professionellas handlingsutrymme påverkar vilket stöd ungdomar får. Sociala medier, pornografi och en bristande sexualundervisning är faktorer som de professionella identifierar och menar påverkar förekomsten av sexuellt våld bland unga.

I Sverige lever cirka 200 000 barn i familjer där våld förekommer och att bevittna våld kan få allvarliga konsekvenser för ett barns utveckling och välbefinnande. Syftet med studien var att undersöka hur professionella uppfattar barns påverkan av att bevittna våld i nära relationer samt vilken hjälp som finns att tillgå. Metoden i studien var kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes med professionella som möter barn i sin yrkesutövning. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade att de professionella upplevde att barn uppvisar ett brett spektrum av svårigheter. Barn påverkas i sitt psykiska och fysiska välbefinnande och uppvisar olika grad av känslomässiga och beteendemässiga problem som en konsekvens av att bevittna våld. Studien visade att barn inte bara bevittnar våld utan upplever våld. För att stödja yngre barn i att bearbeta sina upplevelser krävs stöd på individuell nivå som inkluderar omsorgspersonen. / In Sweden, approximately 200,000 children live in families where violence occurs, and witnessing violence can have serious consequences for a child's development and well-being. The purpose of the study was to investigate how professionals perceive children's impact of witnessing violence in intimate partner relationships and what help is available. The method in the study was qualitative and semi-structured interviews were conducted with professionals who meet children in their professional practice. The collected data was analysed using thematic analysis. The results showed that the professionals experienced that children show a wide range of difficulties. Children are affected in their mental and physical well-being and show varying degrees of emotional and behavioral problems as a consequence of witnessing violence. The study showed that children not only witness violence but experience violence. To support children in processing their experiences, support is required at individual level that includes the caregiver.

Vilka kriterier är användbara när en leverantör av tjänster skall utvärderas? Beror det på om leverantören levererar professionella tjänster eller varor? Hur utvärderas en professionell tjänst? Dessa frågor är några av problemen som inköpare ställs mot, litteraturen består av mängder med kriterier och modeller för inköp av produkter men är bristfällig när det handlar om tjänster. Litteratur säger att besparingar på inköp av tjänster varierar mellan 10 och 29 %, medan på varor kan det endast variera mellan 5 till 17 %. Vid inköp av tjänster finns potentialen till att spara pengar, men kvaliteten på tjänsten får ej påverkas. I många fall är det en avvägning mellan kvalitet och pris. Detta examensarbete belyser de kriterier som är användbara vid utvärdering av professionella tjänster, samt ett förslag på en modell hur dessa kriterier kan användas. Arbetet är genomfört som en fallstudie på ett IT-företag i Sverige, som köper in professionella tjänster och använder dem mot slutkund. De frågeställningar som har drivits under detta arbete är: Vilka kriterier behövs för att utvärdera en leverantör inom professionella tjänster?Hur bör utvärderingen av en leverantör genomföras när dessa kriterier tas i beaktande? Efter genomförd fallstudie har följande slutsatser dragits:Kriterier kan inordnas i tre olika kategorier beroende på vad de utvärderar; Leverantörskriterier utvärderar själva leverantören som sådan, Prestationskriterier utvärderar en leverantörs förmåga att leverera en tjänst och Produktkriterier som utvärderar själva tjänsten som sådan. På det hela taget kan sägas att kriterier som utvärderar de kvalitativa aspekterna av en leverans oftast är betydligt viktigare att utvärdera när professionella tjänster ska beaktas. Vidare har ofta professionella tjänster karaktären av att vara beroende av den strategiska passformen mellan leverantör, köpande företag, slutkund och kriterier som utvärderar dessa delar har därför prioriterats. Anledningen till detta är att värderealiseringen i professionella tjänster till stor del ligger i själva leveransen och interaktionen mellan dessa parter och kräver därför en hög grad av samverkan, kvalitet och service knuten till själva tjänsten. / What kind of criteria is useful for a company when evaluating their suppliers? Does it depend on if the supplier delivers services or products? How can one evaluate a professional service? These questions are just a few of the problems a buyer face today, the literature of today holds many criteria and models for buying products but has a lack of information when it comes to professional services. The estimated possibilities to save money when purchasing services vary between 10 to 29% but on products it vary only between 5 and 17%. There is a potential of saving money when purchasing services, but the quality of the service can not be affected. In many cases there is a trade-off between quality and price. This master thesis will illustrate the criteria that can be used when evaluating a professional service and a model where the criteria can be used. The thesis is written after a conducted case study on an IT-company in Sweden, which buy professional services and use them towards their end costumers. The questions at issue that have been driving the search for information by the authors are: Which criteria are needed to conduct an evaluation of a supplier in professional services? How should an evaluation of a supplier be conducted when keeping these criteria in mind? The case study led to the following conclusions:Criteria can be categorized in three different categories depending on what they evaluate; Supplier criteria regarding the supplier itself, Performance criteria regarding the performance of delivery and Product criteria regarding the service itself. Regarding the area of evaluation of professional service suppliers it can be said that the qualitative criteria seems to be dominating. Moreover, the professional services have the characteristics of being dependent upon the strategic fit between supplier, buyer and end customer. Criteria evaluating those aspects have therefore been prioritized in this study. The reason for this is that the value realization in professional services is in the delivery of service and in the interaction between the parties involved, therefore demanding a high degree of cooperation, quality and service bound to the service itself.

Syftet med denna studie är att undersöka professionellas erfarenheter av att arbeta med sexualitet och sexuell hälsa med personer med intellektuella funktionsnedsättningar. I studien har fem yrkesverksamma personer på olika LSS-verksamheter i Malmö stad med olika yrkestitlar och bakgrund inom socialt arbete intervjuats. Eftersom studien ämnade att undersöka professionellas erfarenheter antog vi en kvalitativ ansats där vår datainsamling utgick från semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades utifrån ett abduktivt förhållningssätt och vi alternerade därför mellan teori, tidigare forskningsläge och empiri. De centrala teoretiska begrepp som togs fram i relation till empirin var normer, avvikelse och stigmatisering. Vi fann även att vissa fenomen i vår empiri beskrev mer praktiska skeenden på arbetsplatserna. Dessa fenomen relaterade vi till teorier kring försvarsstrategier mot förändring och begreppet sunt förnuft. Resultatet visade en motstridighet till att arbeta aktivt med frågor som rör sexualitet och sexuell hälsa vilket hade en koppling till stigmatiserande normer om personer med intellektuella funktionsnedsättningars sexualitet. Andra anledningar till motstridigheten hade att göra med de yrkesverksammas egna erfarenheter av sexualitet och sexuell hälsa, då många uppgav att det var ett mycket privat ämne att tala om. Resultatet visade även på att en tillåtande arbetsgrupp och chef som prioriterade kontinuerlig samtalsträning i ämnet sexualitet och sexuell hälsa var framgångsrikt. Till skillnad från tidigare forskning visade våra resultat att yrkesverksamma i Malmö stad både hade tydliga riktlinjer och kunskap kring ämnet. Resultaten indikerar ett behov av att utbilda professionella kring hur man hanterar personer med intellektuella funktionsnedsättningars sexualitet och sexuella hälsa, inte bara i teorin utan också i praktiken inom socialt arbete. / The purpose of this study was to analyze the professionals experience of working with sexuality and sexual health with people with intellectual disabilities. LSS stands for “The Swedish Act concerning Support for Persons with Certain Functional Impairments''. In the study we interviewed five professionals at various LSS -workplaces in Malmö municipality, with different professional titles and backgrounds in social work. Since the study aimed to examine professionals' experience, we adopted a qualitative approach where our data collection was based on semi-structured interviews. The results were analyzed on the basis of an abductive approach and we therefore alternated between theory, previous studies and empirical data. The central theoretical concepts that were developed in relation to the empirical data were norms, abnormality and stigmatization. We also found that certain phenomena in our empirical data described more practical events in the workplace. We related these phenomena to theories about strategies of change and the concept of common sense. The results showed a reluctance to activly work with issues related to sexuality and sexual health, which was linked to stigmatizing norms about the sexuality of people with intellectual disabilities. Other reasons for the reluctance had to do with the professionals' own experiences of sexuality and sexual health, as many stated that it was a very private topic to talk about. The results also showed an example of an encouraging work group and manager who prioritized continuous conversational training in the subject of sexuality and sexual health, that was successful. Unlike previous studies, our results showed that professionals in the Malmö municipality had both clear guidelines and knowledge about the subject. Results indicate the need to train and educate professionals about handling people with intellectual disabilites’ sexuality and sexual health not just in theory but also in the everyday practice of social work.

Genom definitionen av sexualitet från Världshälsoorganisationen (WHO) tydliggörs sexualitetens centrala och grundläggande del av att vara människa. Rätten att oberoende av bland annat funktionsnedsättning själv bestämma över sin kropp och sexualitet står formulerad i de mänskliga rättigheterna, vilka förtydligas ytterligare i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. För personer med intellektuella funktionsnedsättningar har omgivningen och framförallt yrkesverksammas attityder och föreställningar kring sexualitet visat sig påverka möjligheterna till dessa sexuella rättigheter. I detta tar denna studie sin utgångspunkt. Syftet för studien är att identifiera och belysa attityder och föreställningar kopplat till sexualitet, kön och intellektuella funktionsnedsättningar bland yrkesverksamma inom gruppbostäder enligt LSS. Vidare syftar studien också till att belysa yrkesverksammas syn på den egna rollen i relation till stödanvändares sexualitet. Genom semistrukturerade intervjuer, vilka kompletterades med vinjetter, har materialet till undersökningen samlats in och vidare analyserats. Resultatet tyder på överlag positiva och tillåtande attityder och föreställningar bland yrkesverksamma. Gällande kön uppvisades vissa skillnader bland de yrkesverksammas föreställningar, vilka främst berörde risker för sexuella övergrepp. Av resultatet framkom vidare en central upplevelse av ansvar. De yrkesverksamma uttryckte att det genom deras yrkesroll åligger dem ett ansvar att såväl stötta, främja, skydda och möjliggöra för stödanvändare att uttrycka och utveckla sin sexualitet. Vidare uttrycktes svårigheter att veta hur detta ansvar kan erbjudas i form av stöd och ett behov av vägledande riktlinjer som stöttar yrkesverksamma i situationer kring stödbehov kopplat till sexualitet blev tydligt. / From the definition of sexuality by the World Health Organization (WHO), sexuality stand as a central and fundamental part of being human. The right to independently, regardless of e.g. disabilities, decide over your own body and sexuality is written in the declaration of human rights, which is further clarified in the convention of the rights of people with disabilities. For individuals with intellectual disabilities, the surrounding community and foremost the professionals’ attitudes and perceptions about sexuality, has proven to influence the concession of these sexual rights. The aim of this study is to identify and elucidate attitudes and perceptions connected to sexuality, gender and intellectual disabilities among professionals working at group homes in accordance with LSS. Further, this study aims to illuminate the professionals’ view on their own role, relating to the user’s sexuality. Semi-structured interviews, supplemented with case-descriptions, formed the material which was then transcribed and further analysed. The results mainly indicates positive and allowing attitudes and perceptions among the professionals. Regarding gender, certain discrepancies among the professionals’ perceptions were shown, which mainly concerned the risks of sexual abuse. The personnel articulated that, embedded in their professional role, laid a responsibility to support, enable and protect the users’ opportunities to express and develop their sexuality. Further, difficulties knowing how this responsibility could be offered as support was expressed by the sample. A need for guidelines serving the professionals in situations connected to user-support and sexuality was identified as essential.

Ungdomsåren är för många en påfrestande tid som förutom den fysiska och psykiska utvecklingen, innefattar individens hantering av inre såväl som yttre krav. En samhällskris, som coronapandemin och kriget i Ukraina, kan ses som en ytterligare påfrestning för unga att hantera. Forskning inom området har påvisat att unga använder sig av copingstrategier för att hantera svåra påfrestningar och att en stark känsla av sammanhang kan vara en motståndsresurs. Syftet med uppsatsstudien är att undersöka professionellas upplevelse av ungas hantering av samhällskriser. Utifrån detta ämnar studien besvara frågeställningarna ”Hur upplever professionella att ungas synbara oro har påverkats till följd av de senaste årens samhällskriser? ” samt ”Vilka strategier ser professionella att unga använder sig av för att hantera eventuell oro för samhällskriser?”. Uppsatsstudien har utförts med en kvalitativ ansats baserad på semistrukturerade intervjuer med sju professionella, samtliga är yrkesverksamma i verksamheter med fokus på ungdomar. Respondenterna har erfarenheter av att möta unga och deras eventuella oro kopplad till samhällskriser. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av tematisk analys och med de teoretiska utgångspunkterna copingteori och KASAM. De huvudsakliga resultaten av studien är att de professionella upplevde att unga använde sig av flera strategier för att hantera eventuell oro vid en samhällskris. De flesta strategierna visade sig vara känslofokuserade copingstrategier som exempelvis selektiv uppmärksamhet. Resultatet visar att de professionella upplevde att vissa av ungdomarna de mött kände oro kopplad till samhällskriserna, men att oron upplevdes avta inom de första dagarna. En bidragande orsak till oron kunde i resultatet härledas till ungas användning av sociala medier. I studiens resultat fann uppsatsförfattarna även att de professionella anser att de har en viktig och betydande roll för att öka tryggheten hos unga vid en samhällskris. Resultaten ger en indikation på att tillgängliga professionella, genom att bistå med resurser som socialt stöd och kunskap, kan öka ungas känsla av begriplighet och hanterbarhet och på så vis stärkas ungas KASAM. Utifrån ett socialpedagogiskt perspektiv kan inblicken i hur unga hanterar samhällskriser, bidra till att det socialpedagogiska arbetet utvecklas för att på bästa sätt stärka de unga i samhället.

Syftet med denna studie var att får mer kunskap om hur skolan kan bli bättre på attorganisera lärares kompetensutveckling. Fem grundskollärare har intervjuats om vilkenkompetensutveckling de anser sig behöva för att de ska kunna möta sina elevers behov.Den form för kompetensutveckling lärarna önskade stämmer väl överens med hur någraforskare anser kompetensutveckling ska utformas för att den ska få effekt på eleverslärande och utveckling. Det innehåll lärarna önskade stämde väl överens med lokala ochnationella utvecklingsområden. Det stämmer överens så mycket att jag ifrågasätter omelevernas behov verkligen tas i beaktande. Jag menar att utmaningen för skolledare bliratt lyssna på lärarnas önskemål om innehåll och utformning av deraskompetensutveckling.