Background: The year 2022 was eventful and marked by a significant stock market decline. Private investors faced increased pressure to remain calm and not fall into the trap of psychological biases that are particularly destructive during periods like this one. This has contributed to why individuals choose to seek guidance from professional advisers. But the question is whether professional advisers could avoid these psychological biases during this period? A professional adviser should, based on their education, have the ability to minimize the risk of psychological biases that investments can lead to. Their work includes mandatory knowledge updates from the license issuer, Swedsec. The knowledge update 2021 included knowledge of behavioral finance, but the question is whether this knowledge has changed the work of a professional adviser? Because if even professional advisers cannot avoid psychological pitfalls, what is the point of taking guidance? Purpose: The purpose of the study is to map professional advisers' knowledge of behavioral finance and how overconfidence, herd behavior and the disposition effect can be observed in their advisory process during the 2022 stock market decline. Furthermore, the study aims to analyze and create an understanding of how the work of professional advisers has changed since the knowledge update 2021. Method: To fulfill the purpose of the study, a qualitative method has been used and nine semi-structured interviews with Swedsec-licensed professional advisers have been held. Furthermore, an abductive approach has been adopted to have the opportunity to test the interaction between previous theories and the reality but also to be able to find new theories and patterns based on real observations. Conclusion: The results of the study showed that the knowledge of behavioral finance among professional advisers is inadequate but not necessarily wrong. The psychological biases have, more or less, been observed in the advisory process during 2022 where the most prominent bias was the disposition effect. Despite the lack of knowledge, professional advisers have developed unconscious strategies that can mitigate, but not eliminate, the risk of falling into the trap of psychological biases. Finally, none of the advisers have changed their work after Swedsec's 2021 knowledge update to prevent irrational behavior. / Bakgrund: Börsåret 2022 var ett händelserikt år som präglades av en betydande börsnedgång. Icke- professionella investerare stod således inför ökad press att behålla lugnet och inte falla offer för psykologiska bias som är särskilt destruktiva i perioder som denna. Detta har bidragit till varför individer väljer att söka vägledning från professionella rådgivare. Frågan är dock om professionella rådgivare själva kunde motstå att falla offer för psykologiska bias under den här perioden? En professionell rådgivare bör, utifrån deras utbildning, ha förmågan att minimera risken att falla för psykologiska bias i investeringssammanhang. Deras arbete innefattar även obligatoriska kunskapsuppdateringar från licensutgivaren Swedsec. Kunskapsuppdateringen 2021 innehöll att rådgivaren ska ha kännedom kring ekonomisk psykologi, men frågan är om den kunskapen har nått ut och förändrat de professionella rådgivarnas arbete? För om inte ens professionella rådgivare lyckas motstå psykologiska fallgropar, kommer deras vägledning således mer stjälpa än hjälpa kunden? Syfte: Syftet med studien är att kartlägga professionella rådgivares kännedom kring beteendefinans samt hur överkonfidens, flockbeteende och dispositionseffekten kan tydas i deras rådgivning under 2022 års börsnedgång. Vidare syftar studien till att analysera och skapa förståelse för hur arbetet förändrats hos de professionella rådgivarna sedan kunskapsuppdateringen 2021. Metod: För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ metod använts och nio semistrukturerade intervjuer med Swedsec-licenserade professionella rådgivare genomförts. Vidare har en abduktiv ansats antagits för att ha möjlighet att testa samspelet mellan tidigare teorier och verkligheten men även kunna hitta nya teorier och mönster utifrån verkliga observationer. Slutsats: Studiens resultat visade att det fanns bristande kännedom kring beteendefinans bland de professionella rådgivarna. Det betyder dock inte att den befintliga kunskapen är felaktig. Under börsåret 2022 kunde de utvalda börspsykologiska faktorerna antydas i rådgivningen, men i varierande grad, där den mest framträdande biasen var dispositionseffekten. Trots den bristfälliga kännedomen har de professionella rådgivarna utvecklat omedvetna strategier för att mildra, men inte eliminera, risken att falla för psykologiska bias. Slutligen har ingen av rådgivarna förändrat sitt arbetssätt efter Swedsecs kunskapsuppdatering från 2021 för att förhindra irrationellt beteende.

Följande studie handlar om i vilken utsträckning organizational commitment har för betydelse för IT-professionella och om det har någon betydelse för mobilitetsbenägenhet. Studien har även berört bakgrundsvariablerna ålder och position och vad det har för betydelse för organizational commitment och mobilitetsbenägenhet. Studien uppkom för att förse aktörer inom IT-sektorn med relevant data för att förstå hur organizational commitment förhåller sig till mobilitetsbenägenhet. Datan samlades in med hjälp av en enkät som distribuerades på sociala medier. Resultatet analyserades genom medelvärdesanalys samt multipel OLS-regressionsanalys där det framgick att IT-professionella har lågt organizational commitment och hög mobilitetsbenägenhet samt att ålder och position inte har en betydelse för dessa attityder. Trots att resultat visade på en låg commitment och en hög mobilitetsbenägenhet visade en regressionsanalys att det finns ett signifikant samband mellan affective commitment och mobilitetsbenägenhet. Sambandet indikerar på att högre grad av affective commitment innebär en lägre grad av mobilitetsbenägenhet. Detta samband är ett av nyckelresultaten av studien.

Denna kvalitativa studie syftar till att, genom semistrukturerade intervjuer,undersöka professionellas erfarenheter i arbetet med barn som utsätts för våld. Intervjuerna inkluderade fyra socionomer som jobbar med olika uppgifter, skolkurator, socialsekreterare på mottagningsenheten för inkomna anmälan, socialsekreterare på utredningsenheten och socialsekreterare på kriscentrum som jobbar med frivilliga insatser för personer utsatta för våld. Valet av intervjupersonerna landade också på att de jobbar inom olika kommuner för att påvisa om det finns någon skillnad i arbetet, beroende på kommunens storlek. I syfte att besvara frågeställningarna framställdes en intervjuguide, som med sin tematiska uppbyggnad skulle följa hela processen, från att upptäcka våldsutsattheten till att bevilja insats eller avsluta ett ärende. De teoretiska grunderna i studien, organisationsteorin, anknytningsteorin, handlingsutrymme,samt maktteori är också en grund till besvarande av frågeställningarna. Förutom intervjuguiden och de teoretiska utgångspunkterna lägger bakgrunden och tidigare forskning en viktig grund att förstå vad våld är, vilka konsekvenser det kan innebära för barnet, samt vilka svårigheter de professionella kan stöta på i sitt arbete. Resultatet påvisade att det kan vara väldigt svårt att upptäcka våldsutsatthet hos ett barn, dels för att barn inte vågar berätta om det, dels att symtomen kan vara antingen uteblivna eller vaga för att kunna avgöra att det rör sig om misshandel. Intervjupersonerna uppger att det är viktigt att vara säker att det rör sig om misshandel eftersom en anmälan kan utgöra en stor förändring för barnet och familjen, men samtidigt ska tecken på våld aldrig ignoreras. Relationsskapande med barnet uppges vara den viktigaste förutsättningen för att både upptäcka våld och hjälpa barnet. Men, för att hinna skapa en relation kräver tid och det kan vara svårt eftersom lagen säger att det finns en begränsad tid för alla moment i handläggningsprocessen. / This qualitative study aims to investigate, through semi-structured interviews, the experiences of professionals in working with children who are exposed to violence. The interviews included four social workers who work with different tasks, school counselor, social worker at the reception unit for reports, social worker at the investigation unit and social worker at the crisis center, who work with voluntary efforts for people exposed to violence. The choice of the interviewees also landed on the fact that they work in different municipalities to show if there is any difference in the work depending on the size of the municipality. In order to answer the questions, an interview guide was produced that, with its thematic structure, would follow the entire process, from detecting the exposure to violence to granting intervention or closing a case. The theoretical foundations of the study, organizational theory, attachment theory, room for manoeuvre and power theory are also a basis for answering the questions. In addition to the interview guide and theoretical starting points, the background and previous research lay an important foundation for understanding what violence is, what consequences it can mean for the child and what difficulties the professionals may encounter in their work. The results showed that it can be very difficult to detect exposure to violence, partly because children do not dare to tell about it, and partly because the symptoms can be either absent or vague in being able to determine that it is abuse. The interviewees state that it is important to be sure that it is an abuse because a report can be a big change for the child and the family, but at the same time signs of violence should never be ignored.Relationship building with the child is stated to be the most important prerequisite for both detecting violence and helping the child. But, to have time to create a relationship requires time and it can be difficult because the law says that there is a limited time for all steps in the processing process.

Den offentliga sektorn är i hög grad skattefinansierad, vilket ställer krav på att resurserna ska användas på ett så effektivt sätt som möjligt. Detta har lett till att den offentliga verksamheten i dag styrs från olika håll och på olika sätt. Tidigare forskning om komplexa styrsystem visar att det finns en risk att det uppstår konflikter mellan olika styrsignaler. Hur detta påverkar professionella medarbetare är outforskat. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur konflikterande styrsignaler påverkar professionella medarbetares välmående på deras arbetsplats. För att besvara syftet med uppsatsen har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie på socialsekreterare inom familje- och individomsorgen. Valet av socialsekreterare grundade sig på att de är en yrkesgrupp som utsätts för olika styrsignaler som också visar på ett försämrat välbefinnande på arbetsplatsen över tid. Det är en yrkesroll vars arbete är lagstyrt och kan vara kostnadsdrivande, vilket kan påverka budgetens utfall. Fokus i studien var att undersöka om socialsekreterarna upplevde konflikterande styrning och om den i sådana fall påverkade deras välmående på arbetsplatsen. Sammanlagt intervjuades nio socialsekreterare. Studien visar att socialsekreterare upplever konflikterande styrsignaler som påverkar deras välmående på arbetsplatsen. Det framgår även att överordnade chefers förhållningssätt och agerande är viktiga faktorer som kan minska effekten på välmående på grund av konflikterande styrsignalerna. Hur den konflikterande styrningen påverkar socialsekreterarnas välmående varierade. Vissa menade att välmående påverkas av den konflikterande styrningen, medan andra visade motsatsen. / The public sector is largely tax-financed, which requires resources to be used in the most efficient way possible. This has led to public activities today being governed from different directions and in different ways. Previous research on complex control systems shows that there is a risk of conflicts between different control signals. How this affects professional employees is unexplored. The purpose of the thesis is to investigate how conflicting control signals affect the well-being of professional employees in their workplace. To answer the purpose of the essay, a qualitative interview study was conducted on social workers in family and individual care. The choice of social workers was based on the fact that they are a professional group that is exposed to various control signals that also show a deterioration in well-being in the workplace over time. It is a professional role whose work is governed by law and can be cost driving, which can affect the outcome of the budget. The focus of the study was to investigate whether the social secretaries experienced conflicting governance and whether in such cases it affected their well-being in the workplace. A total of nine social secretaries were interviewed.The study shows that social workers experience conflicts in control signals that affect their well-being in the workplace. It also turns out that the attitudes and actions of senior managers are important factors that can reduce the effect on well-being due to the conflicting control signals. How the conflicts in control signals affected the well-being of the social workers varied. Some argued that well-being was affected by conflicting control signals, while others showed the opposite.

Hur upplever coacher och studie- och yrkesvägledare sina yrkesroller? Vad är centralt i rollerna och hur beskriver coacher och studie- och yrkesvägledare vad de gör och framförallt hur definierar de sin yrkesroll. Finns där några likheter i yrkesrollerna och vilka är skillnaderna? Med många olika frågeställningar i bagaget har vi med hjälp av ett rollteoretiskt perspektiv studerat dessa båda yrkesroller. Vi har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med lika många coacher som studie- och yrkesvägledare där vi försökte förstå intervjupersonerna ur olika perspektiv. De perspektiv vi särskilt tittat på är den egna uppfattningen om yrkesrollen, vilken kompetens de olika rollerna uppfattar sig ha och hur de tolkar olika begrepp. Utöver det har vi observerat deras yrkesmiljö, det vill säga hur scenen där de spelar sin yrkesroll ser ut. Bakgrunden till att vi intresserat oss för att jämföra de båda yrkesrollerna är att vi som snart färdiga studie- och yrkesvägledare vill granska en kommande arbetsmarknad – en marknad där efterfrågan på coacher är tio gånger så stor som efterfrågan på studie- och yrkesvägledare. De slutsatser vi drar från vår studie är att det professionella samtalet är centralt i utövandet av båda yrkesrollerna. Båda yrkesrollerna tar grund i samma typ av samtalsmetodik och båda grupperna fokuserar på att vidga klienternas perspektiv. Den andra delen av yrkesrollerna skiljer sig åt; studie- och yrkesvägledare förväntas ha kompetens om utbildningssystemet och coacherna förväntas ha ett bra kontaktnät på arbetsmarknaden. Vår undersökning talar för att studie- och yrkesvägledare kan coacha som vägledare och som coach. Skillnaden ligger främst i utbildningsbakgrunden och kanske i ett mer medvetet användande av samtalsmetodik. Coacher kan också vägleda och kan ha en gedigen utbildningsbakgrund men kan också vara verksamma utan någon speciell utbildning.

Introduktion Lån- och kreditgivning är en väsentlig del av dagens samhällsekonomi både när det gäller privatpersoner och företag. Om bankerna är för restriktiva till företagskreditgivning riskerar den ekonomiska tillväxten att påverkas. Vidare anses affärsbankerna ha blivit mindre riskvilliga. Det är en problematisk trend och faktum är att företag inte heller kan vara säker på att man får en objektiv bedömning av sin kreditansökan, då kreditgivares resonemang spelar en avgörande roll i kreditbedömningen. Bankens strukturella riktlinjer som kreditgivare ska förhålla sig till påverkar också hur banktjänstemännen fattar kreditbeslut. Syfte Studiens syfte är att utforska banktjänstemäns kreditbedömning samt dennas förankring i bankens struktur kontra tjänstemannens professionella bedömning. Metod Studien genomförs med en deduktiv ansats och kvalitativ metod. Empiriinsamlingen är baserad på semi-strukturerade intervjuer. Slutsats Studiens resultat visar att kreditgivare har ett stort utrymme när det kommer till den individuella bedömningen av en kreditsökande. Där bankens hjälpmedel slutar börjar det en tydlig individuell bedömningsfråga, om hur man väljer att gå vidare och vad man väljer att prioritera. Av empiriinsamlingen framgick det tydligt att 5C-modellen var en stor del av kreditbedömningen hos alla respondenter. Det mest intressanta var hur mycket samtliga respondenter betonade vikten av det personliga mötet med kunden och dess påverkan i kreditbedömningen. / Introduction Loan and credit is an essential part of today’s economy, both in term of private individuals and corporates. If the banks are too restrictive for corporate credit, the economic growth risks being affected. Furthermore, the banks are considered to be less willing to take risk. This is a problematic trend and the fact is that corporates cannot be sure that they get an objective assessment of their credit application. Thus, a creditors’ reasoning in their assessment plays a crucial role in a credit application. The bank´s structural guidelines that creditors must relate to also affect how the bank officials make credit decisions. Purpose: The aim of the study is to explore the bank official's credit assessment and its anchoring in the bank's structure versus the official's professional judgement. Method: The study is conducted with a deductive approach and qualitative method. The empirical collection is based on semi-structured interviews. Conclusion: The result of the study show that creditors have a considerable amount of space when it comes to the individual assessment of a credit applicant. Where the bank’s assistive tools end, a clear individual assessment begins, about how to choose to continue ahead. It becomes clear that the 5C model was a large part of the credit assessment of all respondents. The most important component of the five Cs is the capacity of repayment, as it is the one that generates revenue for the bank. What we consider to be the most interesting were how much all respondents emphasized the importance of the personal meeting and its impact on the credit decision.

Det interprofessionella lärandet, IPL, i team har blivit ett populärt medel för att öka samarbete och kvalité i den sociala sektorn och hälso- och sjukvård. En alltmer specialiserad och fragmentiserad vård, som ofta genomförs i team, har lett till stor spridning av interprofessionell utbildning, IPE. Studerande och/eller medlemmar från olika professioner lär sig därmed, med, från och om varandra. Sådant lärande antas ske vid utbyte av och reflektion över varandras olika erfarenheter, perspektiv och kunskaper, d.v.s. professionella skillnader, och leda till förbättrad effektivitet och kvalitet i vården. Inom hälso- och sjukvårdsområdet har man dock bara i mindre skala undersökt vad IPL i etablerade team innebär och hur professionella skillnader påverkar lärandet. Denna licentiatuppsats hade som övergripande syfte att bidra med ökad kunskap inom detta område. Här studerades ett arbete, med kliniska riktlinjer för psykiatrisk tvångsvård, som skulle genomföras av ett interprofessionellt team. Huvudfrågan var hur teamet arbetade med riktlinjerna och hur professionella skillnader kom till uttryck och gav implikationer för IPL. Licentiatuppsatsen är en fallstudie. Undersökningen baseras dels på material (mötesprotokoll, mejlkommunikation, dokument och mediarapporter) från teamets tre-åriga arbete, dels nio intervjuer och en observation av seminariet där teammedlemmar presenterade de färdiga riktlinjerna. Studie 1 syftade till att undersöka hur teamet hanterade en kontrovers och hur de strategier som användes gav konsekvenser för interprofessionellt lärande. Studie 2 syftade till att studera hur teamet granskade kön/genus i arbetet med riktlinjerna och vilka implikationer det blev för riktlinjerna och för interprofessionellt lärande. Fokus här är därmed på ett lärande i ett "färdigt" team. Resultaten i studierna baseras på fallbeskrivning och narrativ analys. Fynden i studierna tolkades huvudsakligen utifrån sociokulturell teori och idéer och insikter från kontroversstudier (studie 1) och det genusvetenskapliga fältet (studie 2). Resultatet i studie 1 visade att kontroversen hanterades främst genom en kompromiss. Resultatet visar också hur lärandestrategier nyttjades vid användning av texter. Lärandet utmanades dock när maktstrategier användes genom hävdande av auktoritet snarare än utforskande av kunskapsläget. Resultatet i studie 2 visade hur kön/genus aktualiserades i en diskussion om könsskillnader i användning av tvångsbälten. I diskussionen användes professionsspecifika erfarenheter och kunskaper om kön/genus, vilket kan antas främjade IPL. Teamets lärande om komplexiteten kring kön/genus resulterade i riktlinjer som betonar makt och med fokus på den individuella patienten. Därmed ledde teamets analys och lärande relaterat till kön/genus paradoxalt till könsneutrala riktlinjer. Slutsatsen är att studierna, på olika sätt, visade förekomst av IPL och hur detta påverkades både positivt och negativt av professionella skillnader. / <p>De delarbeten som ingår i avhandlingen visas inte elektroniskt eftersom de är inskickade till tidskrift, men ännu inte publicerats. </p>

Ökning av bedrägerier i den finansiella rapporteringen anses ha skadat förtroendet för bolagsledningar och revisorer vilket i sin tur har lett till ett ökat krav på ansvarstagande för bolag. Svag bolagsstyrning anses vara en av de bakomliggande orsakerna till det förtroendeproblem som uppstått inom det svenska näringslivet. För att försöka återfå investerarnas förtroende har ett antal åtgärder vidtagits. Svensk Kod för bolagsstyrning uppkom delvis med syftet att stärka förtroendet för de svenska börsbolagen. Styrelsen är ansvarig för transparens och upprättandet av intern kontroll och i ett försök till att höja dess kvalitét skall styrelsen inrätta ett revisionsutskott.Som ett i led i att försöka stärka allmänhetens förtroende för bolagsledningar och revision skall revisionsutskotten säkerställa den interna och externa rapporteringen i bolagen. Detta har fört oss till vår forskningsfråga: Hur har de professionella investerarnas förtroende för de publika bolagen påverkats av införandet av revisionsutskott?För att försöka besvara vår frågeställning har vi genomfört intervjuer med professionella investerare och professionella aktörer, vilka på olika sätt har en relation till revisionsutskott. Vår empiri visar att revisionsutskotten inte har någon direkt påverkan på förtroendet eftersom revisionsutskotten inte har en direkt kommunikation ut till marknaden. Däremot kan vi genom empirin utläsa att revisionsutskotten har en positiv påverkan på den interna kontrollen inom bolagen. Således kan vi dra vår slutsats om att revisionsutskotten har en indirekt påverkan på investerarnas förtroende. / Program: Civilekonomprogrammet

Den här avhandlingen undersöker vilken inverkan styrning som ”governance” och interorganisatorisk samverkan har på lokala integrationsprogram inom det svenska flyktingmottagandet. Fokus ligger på att studera hur organisationer på lokal nivå förhåller sig till ett institutionellt förändringstryck om att etablera ett interorganisatoriskt och arbetsmarknadsinriktat program. Syftet är också att bidra till den teoretiska förståelsen av ”governancemisslyckanden” och den mångfald av processer som styrning genom icke-tvingande mekanismer och decentraliserat beslutsfattande kan ge upphov till på lokal nivå. Den empiriska studien bygger på intervjuer med företrädare för myndigheter och andra aktörer på olika nivåer inom integrationsområdet. Fallstudier av lokalt utvecklingsarbete har genomförts i fyra kommuner. Avhandlingen visar att styrningen baserad på icke-tvingande mekanismer hade svårt att få genomslag när den stod i konflikt med etablerade arbetssätt och professionella normer. Den har också inneburit vaga och svårförenliga riktlinjer för arbetet på lokal nivå. Inom det lokala flyktingmottagandet har utvecklingsarbetet karaktäriserats av erfarenhetsutbyte, jämförelser och en vilja till gemensamt lärande inom ramen för professionella nätvek. Denna typ av samverkan har bidragit till ökad likformighet, eller isomorfism, inom de lokala insatserna, vilket står i kontrast till målet om ett mer differentierat och flexibelt program. / This thesis examines the impact and significance of governance and inter-organizational collaboration in the policy area of local refugee reception and immigrant integration in Sweden. The study focuses on how local actors respond to institutional pressures to engage in collaborative efforts in order to make service provision more differentiated and more orientated towards employment. The aim also is to contribute to the theoretical understanding of ‘governance failure’ and the multiplicity of outcomes that are possible when non-coercive mechanisms are applied rather than formal ‘command-and-control’. The empirical study is based on interviews with representatives from agencies involved at different levels. At the local level, case studies of integration programme development were carried out in four municipalities. The analysis shows that the governance strategies, based on non-coercive mechanisms, had a limited significance because they were in conflict with professional norms and practices at the local level of service provision. They also failed to provide more detailed guidance on how the differentiated services should be realized in practice. Instead, programme development at the local level was characterized by collaborative learning and imitation in professional networks, or ‘communities of practice’. This type of collaboration contributed to processes of increased homogenization, or isomorphism, which stands in contrast to the goal of a more de-standardized and flexible programme.

Palliative care is a care that focuses on providing end of life care but not to delay or hasten death. Despite training, nurses often show a lack of knowledge in attitude, ethics and healthcare issues of palliative care. The nurse in palliative care has a central role in caring of the dying patient and therefore a big responsibility. However, palliative care is a low priority in basic training. The aim of this study is to investigate the roles of nurses in palliative care and if there is a need for increased education in the subject. The method is a qualitative literature review that is based on eight articles.Result and conclusion shows that the nurse role in palliative care is about nurse’s professional development and knowledge, self-awareness, leadership, supportive and communication skills. The nurse role in palliative care is about good self-awareness in health issues, ethics and treatment. Support program for nurses in palliative care is needed and there is also a great need for more discussion of ethical issues in palliative care. The conclusion of this study shows that the nurse needs to have a good self-awareness in health issues, ethics and treatment. Support programs and better focus on the substance of the basic education of nurses must be better when there is a great need for more discussion of ethical issues in palliative care. Nurses must be aware of the importance and meaningfulness of the nursing role. / Palliativ  vård  är  en  vårdform  som  inriktar  sig  på  att  ge  lindrande  vård  som  varken  ska fördröja eller påskynda döden. Trots utbildning visar vårdpersonal på en bristande kunskap inom bemötande, etik och vårdfrågor rörande palliativ vård. Sjuksköterskan inom palliativ vård har en central roll i omvårdnad av den döende patienten och därmed ett stort ansvar. Palliativ  vård  är  ett  ämne  som  är  lågprioriterat  i  grundutbildningarna  för  sjuksköterskor. Syftet  med  denna  studie  är  att  undersöka  sjuksköterskans  roll  i  omvårdnad  vid  palliativ vård för att se om det finns ett behov av utökad utbildning inom ämnet. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie som var baserad på analys av åtta stycken vetenskapliga artiklar. Resultat och slutsats visade att sjuksköterskans roll i omvårdnad vid palliativ vård handlar om     Sjuksköterskans     professionella     utveckling     och     kunskap,     Sjuksköterskans förhållningssätt, Sjuksköterskans förmåga att fatta beslut och Sjuksköterskans stödjande &amp; kommunikativa  förmåga.  Sjuksköterskan  behöver  ha  en  god  självinsikt  i vårdfrågor,  etik och  bemötande.  Stödprogram  och  bättre  fokus  på  ämnet  i  grundutbildningarna  för sjuksköterskor måste bli bättre då det finns ett stort behov av mer diskussion kring etiska aspekter  inom  den  palliativa  vården.  Sjuksköterskan  måste  vara  införstådd  i  vilken betydelse och meningsfullhet sjuksköterskerollen har.