Tillgänglighet är ett begrepp som kan definieras på flera olika sätt, däribland en definition som kan sammanlänkas till den fysiska miljön. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur chefer inom gym i södra Sverige definierar ordet tillgänglighet, beskriva hur yrkesverksamma inom gym i södra Sverige upplever sitt gyms tillgänglighet för medlemmar med fysiska funktionsnedsättningar samt, vad chefer inom gym i södra Sverige upplever att de gör för att förbättra tillgängligheten för medlemmar med fysiska funktionsnedsättningar. Studien har en kvalitativ ansats där fyra olika chefer för fyra olika gym har intervjuats. För att förstå resulteten har teorierna om den sociala modellen samt cripteori använts. Resultatet påvisar att informanterna hade andra associationer till begreppet tillgänglighet än just kopplat till den fysiska miljön. Vidare visar intervjuernas resultat att cheferna upplever att det finns många brister i gymmets fysiska miljö ur ett tillgänglighetsperspektiv och att de flesta av cheferna arbetar för att förbättra tillgängligheten. Slutsatse av uppsatsen belyser att gym inte är en arena som kan sägas vara tillgänglig för alla individer. / Acessibility is a concept that can be defined in several diferent ways, including a definition that can be linked to the physical environment. The purpose of the essay is to describe how managers in gym in southern Sweden define the word accessibility, describe how professionals in gym in southern Sweden experience their gym accessibility for members with physical disabilities and, what managers in gym in southern Sweden feel that they do to improve accessbility for members with physical disabilities. The study has a qualitative approach where four different managers for four different gyms have been interviewd. To understand the results, the theories of the social model and the crypt theory have been used. The results show that the informants had other associations to the concept avaliability than just connected to the physical enviornment. Furthermore, the results of the interviews show that the managers feel that there are many shortcomings in the gym`s physical environment from an accesibility perspective and that most of the managers work to improve accessibility. The conclusion of te essay highlights that the gym is not an arena that can be said to be accessible to all individuals.

I den här studien har ämnet våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor uppmärksammats. Anledningar till att kvinnor valde att stanna i våldspräglade relationer undersöktes, och vidare hur man arbetade med våldsutsatta kvinnor. Sex semistrukturerade intervjuer med professionella genomfördes vid insamlingen av data och tematisk analys användes vid analyseringen av resultaten. I studien framkom att de främsta anledningar till att kvinnorna valde att stanna var rädsla, kärlek och internalisering. Vad avser arbetssättet med de våldsutsatta kvinnorna ansåg professionella att det fanns fem steg för arbetet: möta kvinnan där hon är, lyssna och tro på, tydliggöra, stärka självkänslan och motivera till egna beslut. / In this study, the topic of domestic violence and men’s violence against women have been highlighted. Reasons as to why women chose to stay in abusive relationships have been investigated, and further on how professionals work and respond to these women. Six semistructured interviews with professionals were conducted during the collection of data, and thematic analysis were used when analyzing the data. The study revealed that the main reasons as to why women chose to stay were fear, love and internalization. Regarding working methods when it comes to dealing with battered women; professionals believed that there are five stages to go about: be where the woman is, listening and believing, clarifying, strengthening self-esteem and motivating to make their own decisions.

This Master thesis in Science of Engineering and of Education at KTH (Royal Institute of Technology) in Stockholm is conducted on the basis of a Minor Field Study financed by the Swedish International Development Agency, SIDA. The thesis aims to describe and analyze the process of learning and the knowledge exchange that occurs in a technical assistance project. The studied project is a water supply project in Syrdarya region in Uzbekistan. In every project of this kind, as well as projects of domestic character, the concept of knowledge sharing and management is essential for the success of the project. In the case of technical assistance projects and human aid projects, there is a discussion whether the projects help developing the country or if they rather make the countries weaker as regards to their own abilities. This study analyzes the transposition of learning and management of knowledge components incorporated in the goals of the World Bank and the interaction between international consultants and local engineers. Previous research has highlighted the importance of this interaction and of the informal roles taken by participants. The result of this study concurs this and indicates proof of a reality with high proficiency of, and conversance with, technical skills and theories. However, the result also indicates a lack of awareness of knowledge sharing and the question of how it could be integrated within the project on a daily work basis. The conclusion is that the “signal”, that is, the goals and visions of the World Bank concerning knowledge transfer, is successfully received and transposed at project design level as well as successfully received at local level. However, responsibility and active measures for final implementation almost solely depend on the will and engagement of each individual consultant. Eventually, the study underlines the importance of a project community of practice and of tacit knowledge. Because of the difficulties regarding conscious, continuous learning and management of knowledge when executing technical assistance projects there is a need for further research on the implementation of sustainable knowledge sharing, focusing on the incentives’ of the international engineers working in development projects and on the process of recruitment. Universities of technology have an important role to play when preparing engineers working with development projects. Keywords: Knowledge sharing, community of practice, technical assistance project, water supply project, sustainable development, sustainable learning. / Som grund för denna masteruppsats inom civilingenjör- och lärarprogrammet vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm ligger en SIDA-finansierad Minor Field Study. Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera processen av lärande och kunskapsutbyte inom ett tekniskt utvecklingsprojekt. Projektet som studerats är ett vattenförsörjningsprojekt i Syrdaryaregionen i Uzbekistan. Begreppen kunskapsdelning och kunskapshantering är väsentliga för den slutliga framgången hos varje projekt av detta slag och även i inhemska projekt. När det gäller tekniska utvecklingsprojekt och biståndsprojekt finns en diskussion gällande huruvida projekten hjälper landet ifråga eller om de snarare försvagar landet och dess egna resurser. Studien analyserar hur Världsbankens mål kring lärande och kunskapshantering överförs till internationella konsulter och lokala ingenjörer och hur samspelet mellan dessa ser ut. Tidigare forskning har pekat på betydelsen av detta samspel och på de informella roller som deltagarna tar på sig. Resultaten från denna studie understöder dessa slutsatser. Studien visar också på en teknisk verklighet som utmärks av yrkesskicklighet och förtrogenhet med tekniska teorier. Emellertid tyder resultaten även på att det finns en bristande medvetenhet kring kunskapsspridningen och kring hur denna skulle kunna integreras på daglig basis i projektet. Slutsatsen i uppsatsen är att ”signalen”, d.v.s. Världsbankens mål och visioner om kunskapsförmedling, överförs framgångsrikt till den nivå där projektet utformas konkret och även framgångsrikt förs över till den lokala nivå där projektet ska genomföras. Ansvaret och åtgärderna för det slutliga genomförandet är dock helt och hållet avhängigt den enskilde konsultens vilja och engagemang. I studien understryks slutligen vikten av en egen professionell arbetsgemenskap inom projektet och betydelsen av att ”se” även tyst kunskap. Svårigheterna kring medvetet och kontinuerligt lärande och kunskapshantering i samband med genomförandet av tekniska utvecklingsprojekt medför att ett behov av fortsatt forskning uppstår rörande hur en hållbar kunskapsspridning kan förverkligas, detta med fokus på de internationella ingenjörernas drivkrafter i utvecklingsprojekt och på rekryteringsprocessen. Tekniska universitet och högskolor har en viktig roll att spela i formandet av de ingenjörer som ska arbeta med utvecklingsprojekt.

Lärande gemenskaper i en organisation kan bidra till utveckling. Specialpedagogens uppdrag inom skolutveckling med fokus på lärande gemenskaper har identifierats som ett outforskat område nationellt. Studiens syfte är därför att bidra med kunskap om specialpedagogens roll i arbetet med lärande gemenskaper i en lärande organisation. Studiens metod är kvalitativ och undersöker specialpedagogens arbete med lärande gemenskaper på tre grundskolor genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna i studien är fyra specialpedagoger och tre rektorer. Utifrån Ahrenfelts tolkning av systemteorin med begrepp som helhet, gränsyta och informativitet tolkas och analyseras empirin. Resultatet visar att specialpedagogen verkar genom att skapa relationer och möjliggöra samarbete i organisationen, och använder sin kunskap och förmåga inom pedagogisk handledning som ett verktyg för att främja lärande gemenskaper. Vidare visar resultatet att specialpedagogen kan vara den som identifierar nästa steg i utvecklingsarbetet genom sitt arbete såväl inom systemet som omvärlden. Hen använder även sin förmåga till analys i sovrandet av information. För att specialpedagogen ska kunna använda sin färdighet och förmåga erhållen via universitetsexamen på avancerad nivå, behöver rektorn vara den som sätter ramar och beslutar om prioritet. Rektors roll är även att hålla utvecklingsarbetets mål levande för medarbetare via exempelvis medarbetarsamtal, vilket i sin tur faciliterar specialpedagogens arbete vilken ofta är den som håller i olika fortbildnings- och utbildningsinsatser. Rektorerna i studien framhäver vikten av att ha specialpedagogen med i till exempel utvecklingsgrupper så att hen sedan kan verka på de olika nivåerna utifrån prioriterade mål. Sammantaget visar vårt resultat att om samarbetet och ramarna sätts av rektor kan specialpedagogen bidra med sin kompetens för att möjliggöra lärande gemenskaper. / Learning communities within an organization can contribute to development and growth. The role of the special educational needs coordinator (SENCO), a contributor to school development through the establishment of learning communities, was identified as an area on which little research has been done nationally. Therefore, the aim of this study is to contribute further knowledge about the role of SENCOs in the development of learning communities in educational organizations. The method used is qualitative and investigates the work of SENCO and principals in three elementary schools through semi-structured interviews. The interviewees are four SENCOs and three principals. The empirical data is analyzed using Ahrenfelt’s interpretation of systems theory and terms such as the whole, interface, and informativeness. The conclusions drawn are that SENCOs operate by promoting relations and enabling cooperation within the organization, as well as by using their knowledge and competency in pedagogical guidance as a tool for establishing learning communities. Furthermore, the results show that SENCOs are capable of identifying the next step in the process of development through their work both within the system as well as the surrounding environment. SENCOs also use their analytical skills when sifting through information. For SENCOs to be able to fully utilize the skill set received through advanced university study, the conclusion is that it is the principal who is required to prioritize and establish the framework for the creation of a learning organization. The principal needs to remind the staff of the developmental process, for example through yearly staff interviews. This in turn facilitates the work of the SENCO, who is often the one responsible for administering various forms of vocational training. The principals view the participation of SENCOs in the school’s development groups as important. This enables SENCOs to act on the goals prioritized within the organization. Overall, the conclusion is that provided that principals establish the framework, SENCOs are capable of contributing with their area of competency in the development of learning communities.

Previous research indicates that journalistic roles change in times of crisis, from critically reviewing authorities to disseminating information. Why does this happen? And are these indications true within a Swedish context? The aim of this study is to investigate how journalistic roles in Swedish media has changed over time during the covid-19 pandemic and what factors that lies behind the change.[JB1]  To do this, a quantitative content analysis of Swedish news articles was used in combination with qualitative interviews with journalists. The content analysis found that the presence of critical roles (detached watchdog and critical change agent) decreased during the first months of the pandemic while the presence of informational and regime-friendly roles (populist disseminator and opportunist facilitator) increased. One year into the pandemic, the presence of critical roles resurged towards a normal level while the two informational and regime-friendly roles decreased. The qualitative interviews show that, whilst the perceived journalistic roles did not change during the pandemic, the ability to put those ideals to practice was affected by several external factors. These factors include: the dominance of corona-related news, the challenging nature of critically reviewing an ongoing crisis, a general lack of corona-related knowledge, changes in work practice and working environment, and a lack of previous experience from similar crises. The change in practiced journalistic roles was generally viewed by the respondents as unintended and problematic. This underlines the important difference between perceived and practiced journalistic roles.  [JB1]Reviderat.

Världshälsoorganisationen (WHO) definierar sexuell hälsa som individens rätt till sitt eget sexuella uttryck och att njuta av sin sexualitet. Till detta räknas möjligheten att njuta av säkert sex fritt från tvång, diskriminering och våld. Alla människor behöver få möjlighet att uppleva sexualitet på flera sätt, både utifrån könsidentitet och roller, sexuell läggning, njutning och intimitet. Precis som alla andra har även personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) sexuella rättigheter, vilket förtydligas i FN konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Trots detta så finns det inte några formuleringar kring just sexuella rättigheter i LSS. För personer med IF blir på så vis personalens förhållningssätt och syn på sexualitet viktigt för de möjligheter som ges när det kommer till att uppleva sin sexualitet. Det är ur detta som denna studie har sin utgångspunkt. Studiens syfte är att belysa och identifiera förhållningssätt bland personal inom gruppbostäder enligt LSS, när det kommer till intellektuell funktionsnedsättning och sexuell hälsa. Materialet till studien har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med vinjettfrågor som sedan analyserats. Resultatet tyder överlag på normkritiska och tillåtande förhållningssätt. Personalen uttrycker en öppenhet som motsäger den tabu som annars kan antas omge ämnet. Av resultatet framkom även att fördomsfrihet förespråkas, allas rätt till sin egen sexualitet och att stöd ska ges utifrån varje individs behov. Vidare framkom även en osäkerhet angående verksamhetens riktlinjer kring sexuell hälsa, där personal menar att det snarare är det egna engagemanget som skapar öppenheten. / The World Health Organization (WHO) defines sexual health as the individual's right to their own sexual expression and to enjoy their sexuality. This includes the possibility of enjoying safe sex free from coercion, discrimination and violence. All people need the opportunity to experience sexuality in several ways, both based on gender identity and roles, sexual orientation, pleasure and intimacy. Like everyone else, people with intellectual disabilities (ID) also have sexual rights, as clarified by the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities. Despite this, there are no wordings on sexual rights in LSS. For people with ID, the staff's approach and view of sexuality becomes important for the opportunities that are given when it comes to experiencing their sexuality. This is where this study is based. The aim of the study is to highlight and identify attitudes among staff within group homes in accordance with LSS, when it comes to intellectual disability and sexual health. The material for the study has been collected through semi-structured interviews with case descriptions that have since been analyzed. The results indicate norm-critical and permissive approaches. The staff expresses an openness that contradicts the taboo that might otherwise be assumed to surround the subject. The results also showed that open-mindedness is advocated, everyone's right to their own sexuality and that support should be given based on each individual's needs. Furthermore, uncertainty arose concerning the guidelines regarding sexual health, where staff believe that it is rather their own commitment that creates transparency.

Sexuellt våld är ett utbrett problem bland unga tjejer. Enligt en nationell studie har nästan en tredjedel av tjejerna på gymnasiet blivit utsatta för sexuella övergrepp. Användandet av nya teknologier för att utöva sexuella övergrepp är ett fenomen som diskuteras i större utsträckning idag. För att kunna möta dessa unga tjejer som blir utsatta för sexuellt våld krävs det professionella som har kunskap om våldets mekanismer och konsekvenser. Den här kandidatuppsatsen utforskar hur professionella tolkar och förstår digitalt sexuellt våld, samt hur deras tolkningar påverkar deras förhållningssätt till problematiken. Empirin består av fyra kvalitativa intervjuer med professionella som arbetar med unga tjejer som har blivit utsatta för sexuellt våld via internet. Tre av informanterna använde sig av ett feministiskt förhållningssätt för att förstå hur män utnyttjar skeva maktförhållanden för att utnyttja unga tjejer. Flera av informanterna menade att sexuellt våld via internet tycks drivas av samma mekanismer som det sexuella våld som existerar utanför internet. Två av informanterna kunde dock identifiera en relevant skillnad. De menade att det finns en föreställning att det som är digitalt skulle vara mindre verkligt och att det därför skulle vara lättare att värja sig från sexuellt våld som är digitalt. Detta kan skapa ytterligare skam och skuld hos de som blir utsatta. Informanterna menade att sexuella övergrepp är präglade av skam som gör att både yrkesverksamma och utsatta kan uppleva det som svårt att ta upp ämnet. Informanterna ansåg att det enskilt viktigaste i arbetet med unga är att konsekvent ställa frågor om sexuellt våld. / Sexual violence is a widespread problem among young girls. According to a national study, almost a third of high school girls have been sexually abused. The use of new technologies for the facilitation of sexual violence is being discussed to a greater extent today. To be able to meet these young girls who are exposed to sexual violence, it requires professionals who have knowledge of the mechanisms and consequences of violence. This bachelor thesis examines professionals' interpretations and attitudes towards digital sexual violence. The thesis includes qualitative interviews with four professionals who work with young girls who have been exposed to digital sexual violence. Three of the informants used a feminist approach to understand how men use skewed power relations to exploit young girls. Several of the informants believed that digital sexual violence seems to be driven by the same mechanisms as the sexual violence that exists outside the Internet. However, two of the informants were able to identify a relevant difference. They argued that there was a perception that digital phenomenon is less real and that it would therefore be easier to defend oneself from sexual violence that is digital. This can create further shame and guilt in those who are exposed. The informants said that sexual abuse is characterized by shame, which means that both professionals and adolescents exposed to violence may find it difficult to address the subject. The informants considered that the single most important thing in the work with young girls is to consistently ask questions about sexual violence.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka hur sportligor inom lag och individuell idrott är organiserade och uppbyggda med en fördjupning i dess tävlingsformat och exempel i International Swimming League. Frågeställningarna som undersöktes var följande: Vilka olika sätt finns det att organisera en professionell sportliga på inom lagidrott? Hur relaterar sportligor inom individuell idrott till sportligor i lagidrott? Med avstamp från International Swimming League. Metod: Metodvalet för denna studie är en litteraturstudie. Genom hela arbetet har det grundläggande upplägget varit att: söka, värdera, sammanställa och analysera forskning inom området. Totalt hittades tre vetenskapliga artiklar genom systematisk litteratursökning och analys i databasen Ebesco och ytterligare tre artiklar genom kedjesökning. Resultat: Studiens resultat visar att det finns två huvudsakliga modeller att organisera sportligor på inom idrott, den europeiska och den amerikanska. Den största skillnaden mellan dessa ligor bygger på att den europeiska ligan är öppen och lag kontinuerligt byts ut beroende på hur de presterat efter föregående säsong. Inom den amerikanska modellen är ligor stängda och de lag som ingår i ligan kommer ingå i den kommande säsongen också. Resultatet påvisar även att sportligor förekommer inom individuell idrott men där är de snarare ett komplement till de individuella tävlingarna som fortfarande är den primära tävlingsformen. Alla sportligor inom individuell idrott som studerades struktureras enligt den europeiska modellen. Slutsats: De olika sätten att organisera ligor på har påverkan för idrottare bland annat av att de stängda ligaformaten inte tillåter deltagande i andra ligor och landskamper samtidigt som idrottare i öppna ligor emellertid kan ha fler matcher på kortare tid. Även om sportligor oftast förknippas med lagidrott förekommer de även inom individuella idrotter. Idrottaren påverkas bland annat av att de stängda ligaformaten inte tillåter deltagande i andra ligor och landskamper medan idrottare i öppna ligor emellertid kan ha fler matcher på kortare tid. / <p>Fristående kurs Idrott III</p>

Mäns utsatthet för våld i nära relation har varit ett problematiskt ämne att undersöka ur ett forskningssammanhang inom socialt arbete under en lång tid. Tidigare forskning inom ämnethar visat hur mäns utsatthet för våld i nära relation har varit känt men försummats sedan 1970-talet. Av tidigare forskning presenteras en korrelation mellan bristande professionell kunskap och verktyg för att bearbeta problemet ur ett manligt perspektiv. Mäns utsatthet inom våld i nära relation har accepterats som en minoritet inom ämnet och har därför inte prioriterats på strukturell nivå, där maskulinitetsnormer inte tillåter män att vara utsatta. Samhällets aktörer visar även en tendens att förminska och ifrågasätta variabler som får mannen att framstå som offer i stället för förövare. Syftet med vår studie är att med hjälp av semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom ämnet våld i nära relation identifiera den kunskapslucka som präglar mäns utsatthet idag. Det insamlade materialet har bearbetats ur ett fenomenologiskt perspektiv med hjälp av Giorgis analysmetod. Analysen identifierade tre distinkta teman i vår empiri, som var handlingsutrymme, könsnormer och våldets innebörd och former. Med hjälp av dessa teman kom studentgruppen fram till att de samhällsnormativa strukturer kring maskulinitet som råder har en direkt påverkan på hur yrkesverksamma uppfattar hjälpsökande män, mer specifikt har de svårt att identifiera män som lever i utsatthet. Detta för att den normativa bilden av män är den som förövare. Studienvisar att denna problematik kan motverkas genom att arbeta inkluderande. Att i stället för att definiera behov av stöd och insatser på variabler som kön, bör dessa bestämmas utifrån denenskilda våldssituationen. Studentgruppens slutsats är att det finns mer att göra inom utsatthet för våld i nära relation, och anser att det behövs mer forskning inom ämnet utifrån mäns problematik, för att fördjupa kunskapen och bredda förståelsen.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur olika professionella med kunskap om sexuella problematiker, tänker kring och uppfattar sex som självskada. Sex som självskada är ett relativt nytt ämne inom forskningssammanhang och forskningen är därmed begränsad. För studien genomfördes tio kvalitativa intervjuer med professionella som arbetar med klienter/patienter med olika typer av sexuella problematiker i storstadsområden, samt en mellanstor stad i Sverige. Det insamlade materialet bearbetades genom en tematisk analys och analyserades utifrån teorin det sexuella scriptet. Studien visar att de professionella menar att sex som självskada inte har något med vilken typ av sexuell aktivitet en person ägnar sig åt, utan av vilken anledning en person har sex samt hur personen mår under eller efter sex/övergrepp. De menar att det är upp till en person själv att definiera huruvida hen ägnar sig åt ett sexuellt självskadebeteende eller ej. Studien pekar även på att det finns osäkerheter hos det professionella kring vad begreppet innebär. / The aim of this qualitative study was to examine how different professionals with knowledge of sexual problems, perceive and think about sex as self-injury. Sex as self-injury is a relatively new subject in research contexts and hence the reaserch is limited. For this study ten qualitative interviews were conducted with professionals who work with clients/patients with different kinds of sexual problems in metropolitan areas and one medium-sized city in Sweden. The material collected was processed by thematic analysis and analyzed based on the sexual script theory. The study indicates that the professionals believe that sex as self-injury has nothing to do with the type of sexual activity a person engages in, but rather for what reason, and how the person feels during or after sex/abuse. Whether or not a person is engaging in sex as self-injury is something that has to be defined by a the persons themselves, according to the professionals. The study also indicates that the professionals feel uncertain about what the term actually entails.