The technical advancement of new Artificial Intelligence (AI) has increased during the last decade due to larger data collections. As a result, AI investments within the private sector have increased significantly. However, previous research has demonstrated that many firms struggle to successfully implement AI, and most of these initiatives end in failure due to a lack of available frameworks. Therefore, this study aims to investigate the affordances and constraints a Professional Service Firm (PSF) must navigate to pave the way for the implementation of AI technologies. To fulfill the purpose of the study, semi-structured and unstructured interviews were conducted with respondents from a Swedish medium-sized consultancy firm. The company is labeled as a PSF and offer software solutions and strategies for organizational resilience and training readiness. Moreover, interview data and internal documents were analyzed through the combination of two theoretical frameworks, Technology, Organization and Environment (TOE) framework, and Technological Affordances and Constraint Theory (TACT). The results reveal several factors that influence the emphasis on implementing AI within the contexts of technological, organizational, and environmental. Trustworthiness and accuracy concerns, policies for the use of generative AI as well as competing with large tech firms are identified as key findings. The discussion delves into how these AI factors afford or constraint PSFs concerning AI implementation. Overall, successful AI implementation hinges on balancing these opportunities with the inherent risks and issues depending on PSF type and size. In conclusion, the findings result in a series of affordances and constraints that need to be addressed to pave the way for the implementation of AI technologies. The study contributes to current research by demonstrating a dual theoretical lens to identify factors that either afford or constrain the emphasis to implement AI. This research guides PSFs on how to leverage AI to enhance service offerings, improve operational efficiency, and gain a competitive edge by identifying the affordances and constraints within technological, organizational, and environmental contexts. / Den tekniska utvecklingen av ny artificiell intelligens (AI) har ökat under det senaste decenniet på grund av större datasamlingar. Som ett resultat har investeringar i AI inom den privata sektorn ökat avsevärt. Tidigare forskning har dock visat att många företag har svårt att framgångsrikt tillämpa AI, och de flesta av dessa initiativ misslyckas på grund av brist på tillgängliga ramverk. Därför syftar denna studie till att undersöka de möjligheter och begränsningar som ett konsultföretag måste navigera för att möjliggöra implementering av AIteknologier. För att uppfylla studiens syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med respondenter från ett svenskt medelstort konsultföretag. Företaget klassificeras som ett professionellt tjänsteföretag (PSF) som erbjuder mjukvarulösningar och strategier för organisatorisk motståndskraft och beredskapsträning. Dessutom analyserades intervjuprotokoll och interna dokument genom kombinationen av två teoretiska ramverk, Technology, Organization and Environment (TOE) ramverket, och Technological Affordances and Constraint Theory (TACT). Resultaten avslöjar flera faktorer som påverkar viljan att implementera AI inom teknologiska, organisatoriska och miljömässiga sammanhang. Tillförlitlighet och noggrannhetsproblem, policyer för användning av generativ AI samt konkurrens med stora teknikföretag identifieras som nyckelfynd. Diskussionen fördjupar sig i hur dessa AI-faktorer möjliggör eller begränsar PSF:er i relation till implementering av AI. För en framgångsrik AI-implementering behöver dessa möjligheter balansera med risker och problem beroende på PSF-typ och storlek.svis resulterar fynden i en rad möjligheter och begränsningar som behöver bearbetas för att möjliggöra implementering av AI-teknologier. Studien bidrar till aktuell forskning genom att visa ett dubbelt teoretiskt perspektiv för att identifiera faktorer som antingen möjliggör eller begränsar implementering av AI. Denna forskning vägleder PSF:er om hur de kan använda AI för att förbättra serviceerbjudanden, operationell effektivitet och uppnå en konkurrensfördel genom att identifiera möjligheter och begränsningar inom teknologiska, organisatoriska och miljömässiga sammanhang.

Gräsrotsfinansiering har under 2010-talet vuxit till att bli ett betydelsefullt finansierings-alternativ för små och medelstora företag, vilket även möjliggjort för privatpersoner (icke-professionella investerare) att investera i denna typ av bolag genom att teckna aktier i dem. Investeringar i bolag av mindre storlek kan potentiellt ge mycket god avkastning, men är även förenade med stor risk. Dessa investeringar kan fungera som ett komplement till sedvanliga investeringar på vad som i dagligt tal kallas för ”börsen”, men investeringar i småbolag skiljer mot aktiemarknadsbolag. Värdepappersmarknaden är föremål för rigorös reglering, i syfte att värna om ett starkt investerarskydd och upprätthålla förtroendet för marknaden. Mot bakgrund härav, föreligger högt ställda krav på aktiemarknadsbolagens löpande informationsgivning. Alla inträffade händelser och uppkomna förhållanden, vilka kan tänkas ha en påverkande effekt på aktiens pris ska, i regel, så snart som möjligt delges marknaden. På så vis ges alla befintliga och potentiella aktieägare en rättvis tillgång till information om bolaget, för att ha möjlighet att fatta välavvägda investeringsbeslut. Något motsvarande investerarskydd finns inte implementerat för investeringar i onoterade aktiebolag, utan investerare har få rättsliga medel för att tillskansa sig ytterligare information som kompletterar vad som utges under och i samband med bolagsstämman. Möjligheter till detta finns, men är praktiskt komplicerade att genomdriva. Detta ger upphov till frågan om balans råder mellan ett intresse att värna om investerare, å ena sidan, och ett intresse att underlätta företagande, å andra sidan. Gällande rätt är knappast ändamålsenlig, utan ändringar krävs för att råda bot på obalansen. Investerare bör ges utvidgad rätt till informationsgivning från onoterade aktiebolag när gräsrotsfinansiering tillämpats, eller om investerarkretsen annars är spridd. Krav på löpande informationsgivning av samma brådskande karaktär som råder på aktiemarknaden är emellertid inte önskvärt, utan vore alltför betungande för företagen. Därför föreslås istället kvartalsvis regelbunden informationsgivning från onoterade aktiebolag till investerarna, med komplettering av omedelbar informationsgivning av väsentliga händelser och förhållanden. Sådan reglering skulle tillförsäkra investerare en bättre ställning och hålla dem informerade om bolagets förehavanden, samtidigt som efterlevnaden inte vore oproportionerligt betungande för bolaget och dess befattningshavare. / Crowdfunding has, during the 2010s, grown rapidly to become a meaningful alternative financing solution for small and medium-sized businesses, which has also made it possible for individuals (non-professional investors) to invest in these types of companies, by subscribing for shares. Investments in smaller sized businesses are, however, associated with greater risk. Such investments could work as a complement to more traditional investments on the stock market, but investments in small companies differ from publicly traded companies. The securities markets are subject to rigorous regulation, in order to ensure strong investor protection, as well as maintaining a high level of trust in the market. Therefore, extensive demands on the companies are in place regarding their distribution of ad hoc information. All occurring events and circumstances that might have an impact on the shares’ value, shall, subject to some exceptions, immediately be made public to the market. This will ensure that both existing and potential shareholders are given a fair access to information regarding the company, to have the possibility to make sound investment decisions. Any corresponding investor protection scheme is not implemented for investments in non-publicly traded companies. Investors have access to very few legal tools for obtaining other information than what is given during, and in connection to, the shareholders’ meeting. There are however, a handful of such possibilities, but they are practically complicated to use. This raises the question whether there is a balance at all between an interest of protecting investors on the one hand, and an interest of facilitating for entrepreneurs on the other hand. Today’s regulation is hardly appropriate, and changes are needed, in order to solve the imbalance. Investors should be given a wider right to enforce issuing of information from non-publicly traded companies that have raised capital through crowdfunding, or for other reasons have a diverse group of investors. However, similar urgency for such information, as is demanded on the stock market, is hardly necessary, as it would be far too burdensome for the companies. Therefore, quarterly information distribution is suggested, complemented with immediate information for essential occurring events and circumstances. Such regulation, would ensure investors a better position and keep them informed regarding the business’ operation, while the actions required for ensuring compliance would not be disproportionately burdensome for the company or its executives.

Revisionsberättelsen är ett viktigt verktygför kommunikationen mellan revisorerna och in­tressenterna. Dagensrevisionsberättelse är väldigt standardiserad och i samtliga delar finns detförslag till exakta formuleringar. Enligt tidigare forskning finns det enintressekonflikt mellan intressenterna och revisorerna. Denna konflikt handlarom att intressenterna vill ut­vidga informationsinnehållet irevisionsberättelsen vilket revisorerna är kritiska till eftersom detta skulleinnebära mer ansvar och mer att stå till svars för. För att lösa denna konflikthar revisionsberättelsen debatterats flitigt och i en debatt diskuteras om mankan göra revisions­berättelsen intressantare genom att betygsätta företag iexempelvis intern kontroll och bolagsstyrning. Debatterna kringrevisionsberättelsen har också utmynnat i en ny revisionsberättelse som skallbörja användas från och med 1 januari 2011. Vårt syfte med denna studie är därför att utifrån revisorernas perspektivanalysera och beskriva revisorernas uppfattning om revis­ionsberättelsen ochdess formalisering samt om där finns en vilja bland revisorerna att utöka sittansvar genom fler uttalanden i revisionsberättelsen. Studien baseras på enempirisk under­sökning i form av sex kvalitativa intervjuer. En av dessaintervjuer är med studenter som är i slutet av sin högskoleutbildning inomrevision. Anledningen till att vi valt studenter som en av våra respondenter äratt vill analysera om deras uppfattningar skiljer sig från de övriga. Vårundersökning visar att revisorerna har synpunkter på hur innehållet ochstrukturen i revisions­berättelsen skall förbättras men samtliga anser attrevisionsberättelsen tillgodoser intressen­ternas behov. Formaliseringen avrevisionsberättelsen uppskattas av samtliga revisorer och de tycker att tydligariktlinjer är viktigt. Alla respondenter är dessutom villiga att ta mer ansvargenom fler uttalanden i revisionsberättelsen. Slutsatsen angående studenternaär att de har samma uppfattning som majoriteten av respondenterna. / The audit report is an important tool for the communication between auditors and stakehold­ers.  Today's audit report is very standardized andin all part there are exact proposals for the formulation.  According to previous research, there is aconflict of interest between stakehold­ers and auditors. The conflict is aboutthe stakeholders want more information in the audit report which the auditorsare critical towards, since it would mean more responsibility. To resolve theconflict the audit report has been debated a lot. One discussion is about howto make the audit report more interesting for the stakeholders. There is aproposal about rating the company on example internal control and corporategovernance. All the debates have also led to a “new audit report” and this auditreport shall be used from January 1st 2011Our purpose of this studyis therefore to analyze and describe the auditors’ opinion about the con­tentand structure of the audit report. We also want to investigate the auditors opinionabout the formalization of the audit report and if they are willing to increasetheir responsibility. The study is based on six qualitative interviews. One ofthese interviews is with students and the reason for this is to compare iftheir perception differ from the others. Our conclusions are that the auditorshave opinions how to improve the content and the structure of the audit report.All the auditors think that the audit report meet the stake­holders needs. Theformali­zation of the audit report is estimate by the auditors and all intervieweesagreed that the guidelines are important. The study also indicates that theauditors are willing to take more responsibility by more statements in theaudit report. The conclusion regarding the stu­dents is that they have the same opinion as the majority of the auditors interviewed.

I centrum för den här avhandlingen står det tidiga 1900-talets diskussion om skola, begåvning och social organisering. Tidsperioden som omfattas är 1910– 1950. Det är skolan i de större städerna Stockholm, Göteborg och Malmö som har stått i fokus. Det övergripande syftet har varit att analysera den betydelse som begåvning och intelligens fick i relation till skolväsendets förändring. Med utgångspunkt i detta syfte diskuteras hur uppfattningar om samhällets begåvningsresurser och individers förmågor har format 1900-talets samhällsliv. Betoningen på begåvning förde med sig primärt två saker: Att tillvarata god begåvning och att motverka låg begåvning. Avhandlingen har främst syftat till att granska de sociala och institutionella sammanhang i vilka intelligensmätningarna kom att uppfattas som användbara. Det innebär att intresset har riktats mot det inflytande som olika professionella via förhandlingar, professionalisering och vetenskapliggörande fick över skolans utformning. Teoretisk har undersökningen hämtat inspiration hos Michel Foucault, vilket ger en utgångspunkt som betonar sambandet mellan kunskapsbildning och makt. Genom olika gränsdragningar och uteslutningar – ”åtskiljande praktiker” – i utbildningssystemet blir individerna synliga i förhållande till olika institutionella arrangemang och konstrueras därmed både som individer och som grupper. Avhandlingen använder ett historiskt perspektiv för att studera hur makt och vetande i en given tid formulerar vad som är att betrakta som ett problem i samhället. / At the centre of this thesis is the early 20th century’s discussion on school, talent and social organisation. The period that is covered is 1910 – 1950. It is schools in the cities Stockholm, Gothenburg and Malmö that have been focused on. The overall purpose has been to analyse the importance that talent and intelligence had in relationship with the changes in the educational system. Using this as a starting point, it was discussed how views on society’s talent resources and the abilities of individuals have formed 20th century social life. Emphasis on talent led to primarily two things: to utilise good talent and counteract poor talent. The thesis has mainly aimed at examining the social and institutional contexts in which intelligence testing came to be seen as usable. This means that interest has been directed at the influence that different professionals had via deliberations, professionalizing and scientificating had on the forming of schools. Theoretically the study has been inspired by Michel Foucault, which provided an excellent starting point that emphasises the connection between education and power. Through different boundaries and conclusions – “separating practices” – in the education system the individuals become visible in relation to different institutional arrangements and can therefore be construed both as individuals and groups. The thesis uses an historic perspective to study how power and knowledge in a given time formulate what is considered as a problem in society.

The aim of this thesis is to describe Political Science students’ experiences of studies and work life. Students’ reflections on their study situation as well as their envisaged and later experienced work life have been analysed through cross-sectional as well as longitudinal data. Central research questions are how students at the beginning and the end of their studies perceive their study program, how the communication patterns between teacher and students are negotiated, and what discourses of knowledge and competence operate in the program and in work life as well as how students of Political Science experience the transition from higher education to working life at two Euro-pean universities, and how Political science students and students in two professional programmes experience the transition from higher education to work life. The empiri-cal studies are presented in four articles. Ethnography, phenomenography and dis-course analysis have been applied. The results show that students embark on the pro-gram with dreams of being in the halls of power in Brussels or becoming famous by appearing in the media. They are, however, also driven by a Bildung incentive. Towards the end of their studies, more down-to-earth visions of the future as investigators have replaced their previous dreams. Another result is the ongoing negotiations about their role and the purpose of e.g. seminars, which convey double messages about what to say and when to contribute. They also report a rational and generic relationship between their studies and the work tasks, indicating that they have acquired a set of general skills that are helpful for them in their work. When moving from studies into work life, they report having a feeling of being squeezed between the politicians and the general public. Surprisingly, few of them regard themselves as having power in the decision-making arena. Keywords: Higher education, Work life, Trajectories of learning, National comparisons, / Syftet med avhandlingen är att beskriva studenter inom statsvetenskap och deras resa genom akademin ut i arbetslivet. Genom att undersöka studenternas reflektioner och tankar kring sin studiesituation och hur de ser på sitt kommande arbete genom att an-vända en undersökningsdesign som består av en tvärsnittsstudie och en longitudinell studie. Med utgångspunkt i syftet har ett antal forskningsfrågor formulerats; Hur upp-fattas utbildningen av studenter i början och slutet av sina studier? Vilka diskurser kring kunskap och kompetens återfinns i studieprogrammen? Vilka diskurser kring kunskap och kompetens återfinns i arbetslivet? Hur upplever studenter i statsveten-skap vid två europeiska universitet övergången mellan akademi och arbetsliv? Hur upp-lever studenter i statsvetenskap och studenter från två professionsutbildningar över-gången mellan akademi och arbetsliv? De empiriska studierna rapporteras i fyra upp-satser. Etnografi, fenomenografi och diskursanalys är de metoder som använts vid ana-lyserna av empiriska data. Många studenter väljer att läsa statsvetenskap på grund av ett allmän- bildningsin-tresse, de uttrycker också drömmen om att få arbeta i maktens korridorer eller bli kän-da som experter i media. I slutet av sin utbildning infinner sig snarare en bild av en framtida roll som utredare. Eftersom studier i statsvetenskap har en rationell karaktär med fokus på generiska färdigheter är detta inte särskilt förvånande. En grupp studen-ter som följdes under sina första fem veckor i en seminarieserie fick dubbla signaler rörande sin roll vid seminarier. Relationen mellan utbildning och arbete beskrivs som i första hand rationell och generisk, dvs de har förvärvat allmänna färdigheter som är dem till stor hjälp i arbetet. När de som nya på arbetsmarknaden talar om sin identitet, framgår att de beskriver sig som klämda från två håll i sin roll som förmedlare mellan allmänheten och makthavarna. Förvånansvärt få anser att de har någon reell makt när det gäller beslutsfattande. Nyckelord: Högre utbildning, arbetsliv, lärande, identitet, nationella jämförelser, inter-nationella jämförelser, nybörjare, erfarna studenter, professionella noviser.

På finansmarknaden finns det flera olika typer finansiella instrument och utbudet ökar stadigt. Utvecklingen har lett till att det har blivit svårare för icke-professionella kunder att utvärdera riskerna med instrumenten. Vissa finansiella instrument som finns på marknaden är så kallade finansiella derivatinstrument, vars värde beror på en underliggande tillgångs värdeutveckling. En ny reglering om produktgodkännande av finansiella instrument introducerades genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU. Processen för produktgodkännande är reglerad i 8 kap. 13 § lag (2007:528) om värdepappersmarknaden. Regleringen innebär att, värdepappersinstitut måste ha en välordnad process för godkännande av egenproducerade finansiella instrument innan marknadsföring eller distribution till kund får ske. I och med Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014, har nationella behöriga myndigheter och Esma erhållit befogenhet att utföra produktingripanden. Syftet med produktingripanden är att skydda ickeprofessionella kunder från produkter på finansmarknaden som är riskfyllda och har svårbedömda egenskaper. Esma har nyligen publicerat ett åtgärdsförslag avseende begränsningar av marknadsföring, distribution och försäljning av contracts for difference samt ett förbud av marknadsföring, distribution och försäljning av binära optioner till ickeprofessionella kunder. I uppsatsen visas att produktingripanden är ett verktyg som kan komma att gynna både nationella behöriga myndigheter och Esma i tillsynsarbetet, i syfte att stärka investerarskyddet för icke-professionella kunder. Samarbetet mellan Esma och nationella behöriga myndigheter bör även utvecklas för att genomdriva framtida åtgärdsförslag. Åtgärdsförslag bör främst vara antagna av Esma för att därefter antas av nationella behöriga myndigheter inom EU. Genom ett sådant tillvägagångssätt kan harmoniseringsarbetet, avseende regleringen av kapitalmarknaden i EU, fortsätta på ett ändamålsenligt sätt. I uppsatsen visas även att Esma:s nuvarande åtgärdsförslag, angående begränsningar och förbud av marknadsföring, distribution och försäljning av contracts for difference och binära optioner, är ett välgrundat förslag med beaktande av de risker som icke-professionella kunder utsätts för vid handel av dessa riskfyllda finansiella derivatinstrument.

Purpose - The purpose of this study was to understand how platform providers can develop their offerings and gig platforms depending on the targeted professional freelancers, henceforth referred to just as freelancers. To fulfil the purpose, three research questions (RQ) were developed: RQ1. How do freelancers’ level of experience influence what is important for their work life? RQ2. How do freelancers’ level of experience influence what they want help with from a gig platform? RQ3. How can platform providers create a satisfying gig platform?  Method - A qualitative, explorative approach was used and both freelancers and platform providers in Sweden were interviewed. In total were 23 interviews conducted in three different phases and the data collected was then analysed through two thematic analysis. Findings - The finding showed that new and experienced freelancers found similar things as important for their work life; monetary compensation, freedom, feeling authentic, self-development, social connection, decreasing uncertainty, relationship with the requesting organization (RO), necessary competence and finding new gigs. Experienced freelancers also found it important to scale up their freelancing career. Even though both groups almost found the same categories of aspects important, but their view on them differed. Experienced freelancers had higher expectations and had already accomplished most of them, while the new ones wished to accomplish it in the future. The new freelancers therefore showed a greater interest in gig platforms and wanted more help from platform providers. What new and experienced freelancers wanted help with, and how platform providers can accomplish it, was illustrated and a framework for strategic aspects which platform providers should consider in order to create a satisfying gig platform was developed.  Theoretical and Practical Contribution - The study contributed to the previous literature by highlighting that different groups of freelancers, new and experienced ones, have different views and expectations on things they find important, as well as what they want help with. Additionally, guidance for platform providers on how to create a satisfying gig platform was provided. Limitation and Future Research - This study was limited to Sweden, and it could be of interest to investigate if there are similarities or differences among different countries. It could also be interesting to investigate if the gender of the freelancers’ niche influences their needs. / Syfte – Syftet med denna studie var att förstå hur plattformsägare kan utveckla sina erbjudanden och gigplattformar beroende på vilka professionella frilansare som de riktar sig till, hädanefter bara benämnda som frilansare. För att uppfylla syftet skapades tre forskningsfrågor (FF); FF1. Hur påverkar frilansares erfarenhet vad de tycker är viktigt för sitt arbetsliv? FF2. Hur påverkar frilansares erfarenhet vad de vill ha hjälp med från en gigplattform? FF3. Hur kan plattformsägare skapa en tillfredsställande gigplattform? Metod – Ett kvalitativt, utforskande tillvägagångssätt användes och både frilansare och plattformsägare i Sverige blev intervjuade. Totalt genomfördes 23 intervjuer genom tre olika faser och data analyserades sedan genom två tematiska analyser. Resultat – Resultatet visade att nya och erfarna frilansare tyckte att liknande saker var viktigt för deras arbetsliv; monetär kompensation, frihet, känna sig autentiska, kompetensutveckling, social samhörighet, minska osäkerhet, relationen till kunden, nödvändig kompetens och att hitta nya gigs. Erfarna frilansare tyckte också att det var viktigt att kunna skala upp sin frilansarkarriär. Trots att båda grupperna nästan tyckte att exakt samma kategorier av aspekter var viktiga skiljde sig deras syn på dessa. Erfarna frilansare hade högre förväntningar och hade redan åstadkommit många av dessa kategorier, medan de nya ville uppfylla dem i framtiden. De nya frilansarna visade därför ett större intresse för gigplattformar och ville ha mer hjälp från plattformsägarna. Vad nya och rutinerade frilansarna vill ha hjälp med och hur gigplattformar kan uppfylla detta illustrerades och ett ramverk för strategiska aspekter som är viktiga för plattformsägare att ta hänsyn till för att kunna skapa en tillfredsställande gigplattform utvecklades. Teoretisk och praktiskt bidrag – Studien bidrog till den tidigare forskningen genom att visa att olika grupper av frilansare, nya och erfarna, har olika syn och förväntningar på saker som de tycker är viktigt och även vad de vill ha hjälp med. Utöver detta har vägledning för hur plattformsägare kan skapa en tillfredsställande gigplattform tillhandahållits. Begränsningar och framtida forskning – Studien var begränsad till Sverige och det skulle därför kunna vara intressant att undersöka om det finns likheter eller skillnader mellan olika länder. Det skulle även vara intressant att undersöka om kön och området frilansarna är verksamma inom påverkar deras behov.

This study examines inexperienced users’ perceptions of therelationships between aspects of user acceptance in professionalmeetings, based on usability tests performed in a VR application.The study is supported by specific parts of a Design scienceresearch methodology. As a starting point in the study of useracceptance, a specifically developed version of the TechnologyAcceptance Model (TAM) is used. This TAM-tool focuses on useracceptance in relation to the two basic aspects, perceivedusefulness and perceived ease of use and these, in which relationsare also explored relative to perceived enjoyment, perceivedpresence and perceived cybersickness. In the study, three testrounds were performed with a total of six participants with minorexperience of VR. The participants conducted usability tests ofprofessional meetings in pairs, in a pre-alpha version of meetingcontexts in Freeland VR based on explicit scenarios. The testsessions were videotaped, and selected clips were used to triggerthe participants’ reflections in the interviews conducted inimmediate connection with the test sessions. The main empiricaldata is thus audio recordings of the interviews. A qualitativeanalysis was then made of the respondents’ reflections on thedifferent aspects of user acceptance that were analyzed in relationto each other to understand how they affect each other in differentways. The results showed that the participants perceived that useracceptance of the professional meetings in Freeland VR was clearlyrelated to the fact that they saw the potential for usefulness inprofessional meeting settings. The lack of ease of use in some of thescenarios and cybersickness were also perceived as somewhatnegatively related to user acceptance, although not explicitly sincethe participants themselves perceived them as transitional anddisappearing with more habit. The result clearly suggested that thepositive aspects in relation to user acceptance were both theevidently perceived presence and enjoyment. The overallconclusion is that the relationships between aspects that are mostclearly perceived as important for user acceptance were therelationships between the overall aspect, perceived usability andthe two underlying aspects perceived enjoyment and perceivedpresence. / I denna studie undersöks ovana användares uppfattningar avrelationer mellan aspekter av användaracceptans i ettprofessionellt möte, utifrån användbarhetstester i en VRapplikation med efterföljande intervjuer, med stöd av en del av endesignvetenskaplig metod. Som utgångspunkt i undersökningenav användaracceptans används en för studien särskilt utveckladvariant av Technology Acceptance Model (TAM). I denna TAM fokuseras användaracceptans i relation till de två grundläggandeaspekterna, uppfattad användbarhet och uppfattadanvändarvänlighet och dessa sätts även i relation till uppfattatnöje, uppfattad närvaro och uppfattad cybersickness. Tretestomgångar har utförts med totalt sex antal deltagare medobetydlig tidigare erfarenhet av VR. Metoden gick ut på attdeltagarna i par fick utföra användbarhetstester av en pre-alphaversion av professionella möten i studiens applikation, FreelandVR, utifrån tydliga scenarier. Dessa videodokumenterades ochutvalda videoklipp användes för att trigga testpersonernasreflektioner i intervjuerna och genomfördes i direkt anslutning tilltestsessionerna. Den huvudsakliga empiriska datan är såledesljudinspelningar av användarintervjuer. En kvalitativ analysgjordes därefter av respondenternas reflektioner om de olikaaspekterna av användaracceptans som analyserades i relation tillvarandra för att ge insikt i hur de påverkar varandra på olika sätt.Resultatet visade att testpersonerna uppfattade attanvändaracceptansen av mötena i Freeland VR var tydligt relaterattill att de såg användbarhetspotential för professionella möten.Även om användarvänligheten inte upplevdes som hög i allascenarier och cybersickness uppfattades vara något negativtrelaterat till användaracceptans, var det inte så påtagligt eftersomtestpersonerna själva uppfattade det som övergående med mervana. Det framgick av resultatet att mer tydliga positiva aspekter irelation till användaracceptans var uppfattad närvaro ochuppfattat nöje. Således är den övergripande slutsatsen att derelationer mellan aspekter som analytiskt framkom tydligast somviktiga för användaracceptansen var relationerna mellan denövergripande aspekten uppfattad användbarhet och de tvåunderliggande aspekterna uppfattat nöje och uppfattad närvaro

This study aims to examine professionals’ views of girls who commit sexual abuse in order to problematize norms and conceptions of gender and sexuality in the work with children and young people. In order to do this, we used a vignette study and combined it with focus groups interviews as a method to gather data. We had two focus groups where one consisted of three social workers and the other of four teachers. Our two vignettes depicted a fictional case where the characters in the vignettes were two children, age 10 and 12, where the oldest child sexually abuses the youngest. The only difference between the vignettes was the perpetrator’s gender. The purpose of the vignettes was to examine the professionals’ views of girls who commit sexual abuse as well as norms and conceptions of gender and sexuality linked to the problem. To analyse the results, we used Hirdman’s theory of gender system and Gagnon’s and Simon’s theory of sexual scripts. In line with the previous research we presented, our results show that the knowledge of girls who commit sexual abuse among professionals is not sufficient and that prevailing gender structures and conceptions of men’s and women’s sexuality affect the professionals’ views of girls who commit sexual abuse. The main result of our study shows that the professionals use different explanatory models regarding sexual abuse committed by girls and boys, which can be seen as new knowledge that our study has identified as this has not been addressed in the precious research we have taken part in.

A human-centered approach when developing new support systems in vehicles has the potential to enable the driver to make safe decisions in the transition between manual and automatic control. However, careful considerations have to be taken. Not only would the design of the systems, in terms of interface be important, but also what kind of activities the systems support. The aim of this study was to identify an appropriate activity to support the cognitive processes for truck drivers, develop an interface for this activity, and evaluate it in driving situations. This was executed in three sub-studies: the Pre-study, the Design-study, and the Evaluation study. In the Pre-study, the aim was to investigate for what kind of driver-related activity distribution and long haulage truck drivers need a driver support and interface. This was investigated via contribution from truck drivers, HMI/Ergonomics experts, as well as engineers. The activity chosen to support was detecting objects around the vehicle. However, reconsiderations were made due to constrains in the simulator. Suggested by Scania’s Vehicle Ergonomics group a holistic system was chosen; an interface approach enabling for more technologies to be included within the same interface, reducing the amount of modalities a driver can be exposed to. The Design-study addressed the aim of designing an interface for the Holistic system with truck drivers’ cognitive workload in focus. A LED-prototype was built running along the window edges inside the cab of Shania’s Vehicle Ergonomics groups’ simulator, to create warning signal concepts. Literature findings, the LED-prototype, and the simulator were used in an iterative process to design and improve warning signal concepts, until two final concepts were created. The holistic system informs of hazards around and near the vehicle by lighting the area risky objects occurs to guide drivers’ attention and this was done either with 1) the informative display or, 2) the directional display. The Informative display conveys information of a hazard location and type, and the Directional display exclusively conveys information of the hazard location. The Evaluation study explored how drivers were affected by, and how they perceived, the holistic interface design regarding mental workload and hazard detection. A user simulator test was designed to collect data within the areas of ‘Event detection’, ‘Workload’, ‘Driving performance’ and ‘Subjective opinion’. Fourteen professional truck drivers assessed three conditions: 1) Baseline (driving without a system), 2) the Informative display, and, 3) the Directional display, while being exposed to potential hazards. To further increase workload, a secondary task was performed at the end of each condition. The results showed that the Informative display did not only result in more ‘Detection hits’, instances when a driver responded to a present hazard, but also significantly decreased reaction time to detect a hazard. However, in terms of acceptance, the two concepts were considered equally preferred. As the Informative display showed to be more efficient in terms of hazard detection, this should be investigated further. A holistic interface enables for more systems to be included within the same interface, reducing the amount of alarms and modalities drivers are exposed to if designed skillfully. Thus, more support systems can be included in future vehicles, without causing unnecessary distraction when applying a holistic interface approach. / Ett människocentrerat förhållningsätt vid utveckling av nya stödsystem i fordon möjliggör för förare att ta säkra beslut i övergången mellan manuell kontroll och automation. Men noggranna överväganden måste tas. Inte bara systemets utförande i form av gränssnittet är av stor vikt, utan även vilken typ av aktivitet som stöds. Syftet med denna studie var att identifiera en lämplig aktivitet att stödja lastbilsförares kognitiva processer, utveckla ett gränssitt för denna aktivitet och utvärdera gränssnittet i en körsituation. Detta utfördes i tre substudier: Förstudien, Designstudien samt Utvärderingsstudien. Förstudiens syfte var att undersöka för vilken typ av körrelaterad aktivitet distributions- och långtransportförare behövde ett förarstöd och gränssitt. Detta undersöktes med bidrag från lastbilsförare, HMI/Ergonomi experter samt ingenjörer. Den valda aktiviteten blev upptäcka objekt framför och kring lastbilen. Dock ändrades den valda aktiviteten på grund av begräsningar i simulatorn. Förslaget från Scanias Ergonomigrupp för förarhytten blev ett Holistiskt system istället; en gränssnittsstrategi som möjliggör att fler tekniker och system att inkluderas i samma gränssnitt, vilket minskar antalet modaliteter en förare kan bli utsatt för.  Designstudien behandlar syftet beträffande utformningen av gränssnittet för det holistiska systemet med avseende på lastbilsförares kognitiva belastning. En LED-prototyp byggdes, denna löpte längs med fönsterkanten i förarhytten på Scanias Ergonomigrupps simulator, för att skapa varningssignals-koncept. Resultat från litertur, LED-prototypen och simulatorn användes i en iterativ process för att utveckla och förbättra varningssignalerna. Det holistiska systemet informerar om faror runt fordonet genom att tända ljus i det område riskfyllda objekt upptäckts för att leda förarens uppmärksamhet och detta görs med något av de två utvecklade koncepten: 1) det informativa varningskonceptet eller 2) det riktningsgivande konceptet. Det informativa konceptet förmedlar information om farans placering och typ, medan det riktningsgivande varningskonceptet enbart förmedlar information om farans placering. Utvärderingsstudien utforskade hur förare påverkades av och hur de upplevde det holistiska gränssnittet med avseende på mentalbelastning och upptäckten av faror. Ett användartest i en simulatorutvecklades för att samla in data inom områdena Upptäckt av faror, Mentalbelastning, Körförmåga samt Subjektiv uppfattning. Fjorton professionella förare bedömde tre tillstånd: 1) Baslinje (körning utan ett system), 2) det informativa varningskonceptet och 3) det riktningsgivande varningskonceptet, medan de blev utsatta för potentiella faror. För att öka den mentala belastningen utfördes en sekundäruppgift vid slutet av varje tillstånd. Resultaten visade att det Informativa varningskonceptet inte enbart resulterade i fler upptäckta faror, tillfällen då förare reagerade på en närvarande fara, utan även signifikant minskade reaktionstider att upptäcka faror. Däremot föredrogs båda koncepten i samma utsträckning med avseende på acceptans. Då det informativa varningskonceptet visades sig mest effektivt gällande upptäckten av faror borde denna undersökas vidare. Ett holistiskt gränssitt möjliggör för fler system att inkluderas i samma gränssitt och minskar mängden alarm och modaliteter som en förare kan utsättas för om det designas skickligt. Om ett holistiskt gränssnitt tillämpas kan därmed fler stödsystem innefattas i framtida fordon utan att orsaka oönskad distraktion.