Syftet med denna studie är att analysera och beskriva fenomenet -flickor med ADHD. I studien undersöks professionella behandlares upplevelser kring fenomenet flickor med ADHD, utifrån de flickor de mött under sitt yrkespraktiserande och uppmärksamma orsaker som lyfts fram för att förklara varför flickor med ADHD upptäcks mer sällan och i många fall senare än pojkar med ADHD och vilka konsekvenser detta kan leda till. Denna kandidatuppsats har genomförts med kvalitativ metod genom intervjuer med tre professionella behandlare som i sitt dagliga arbete möter flickor som fått diagnosen ADHD. Den tidigare forskningen som tas upp i studien syftar till att ge läsaren en inblick i och förståelse för vad en ADHD- diagnos innebär och hur diskussionerna kring ADHD ser ut i dagsläget. Analysen av det insamlade materialet utgår från tre teoretiska inriktningar. Dessa är Antonovskys teori om KASAM, stigma-/ stämplingsteorin och diagnossociologin. Studien fann att det är viktigt för flickorna som lever med ADHD att uppmärksammas i ett tidigt skede för att kunna lära sig att hantera de svårigheter en ADHD-diagnos kan innebära. Chanserna för ett välfungerande liv ökar om flickan och hennes omgivning får stöd och strategier för att lära sig leva med ADHD och därmed undvika att ADHD-diagnosen blir till något negativt. Det finns mycket positivt som kan komma av en ADHD-diagnos och det vill denna studie poängtera.

Syfte: Uppsatsen ska undersöka hur svenska icke professionella investerare använder årsredovisningen i sina val av kapitalplacering och vilken nytta årsredovisningen har i valet. Uppsatsen ska även undersöka om icke professionella investerare har några problem i tolkningen av årsredovisningar. Metod: Uppsatsen använder både kvantitativ och kvalitativ metod i form av intervjuer och enkät. Slutsats: 50 % av de icke professionella investerarna anser att de har nytta av årsredovisningar vid kapitalplaceringsbeslut. VD-ordet, förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen används mest. Det som upplevs svårast är värderingar i balansräkningen, kassflödesanalys och noter. Förslag till fortsatta studier: Genomföra en liknande undersökning med intervjuer av icke professionella investerare. Ta reda på vilken hänsyn det tas till investerare med lägre ekonomisk kunskap vid upprättandet av årsredovisningar. / Aim: The essay should examine how Swedish non-professional investors use annual reports in their choices of capital investment in securities and what benefits the annual report has in their choices. The essay should also examine if the non-professional investors have some problems in their interpretation of the annual reports. Method: The essay use both qualitative and quantitative methods in form of interviews and survey. Conclusion: 50% of the non-professional investors think that they have benefits from the annual report in their capital investment decisions. CEO:s statement in the annual report, management report and auditor's report is used the most. The most difficult parts are the values in the balance sheet, cash flow statement and notes. Suggestion for future research: Conducting a similar study with interviews with non professional investors. Find out which account is taken of investors with less financial knowledge in the preparation of annual reports.

Sammanfattning Studien är ämnad för dem som är intresserade av socialt utvecklingsarbete. Genom att närmare studera insatsen placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar som är ett nytt fenomen inom det sociala arbetet i Rumänien, målar studien upp en bild av hur socialt arbete återskapas i ett postkommunistiskt land. Uppsatsens syfte är att förstå socialarbetares praktiska arbete i Rumänien med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar. De två forskningsfrågorna som har besvarats är: vilken roll har socialarbetare i arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar? och vilket handlingsutrymme och makt har socialarbetare i det praktiska arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar? För att uppnå studiens syfte har det genomförts en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer. I analysen av den insamlade empirin har teorier om roller, gräsrotsbyråkrater, handlingsutrymme och makt används. Studiens resultat visar att socialarbetare anser sig ha en viss handlingsfrihet i arbetet med barnen och fosterföräldrarna. Organisationens ramar, budget och regelverket begränsar socialarbetarnas befogenheter som i sin tur inskränker deras handlingsutrymme och möjlighet att genomföra sitt arbete så som lagen föreskriver och som de själva önskar. Studiens resultat visar att socialarbetarnas roll skiftar från att vara antingen kontrollanter eller hjälpare eller både och samtidigt, beroende på vem som är klienten: barnet, fosterföräldern eller de biologiska föräldrarna.

<p>Idrottsjuridiken är ett underutvecklat rättsområde i Sverige och inom ämnesområdet finns mängder av frågor som behöver analyseras ytterligare. En sådan fråga är omfattningen av fotbollsspelarens arbetsrättsliga rättigheter och skyldigheter gentemot sin klubb. Fotbollsspelare utgör en speciell grupp på arbetsmarknaden som i många avseenden skiljer sig från normen av ”vanliga” anställda. Någon svensk rättspraxis för huruvida fotbollsspelare ska ses som arbetstagare finns ej. För att fastställa förhållandet måste en bedömning göras från fall till fall där flera avgörande omständigheter ska vägas in, exempelvis arbetets omfattning, ersättning och den personliga arbetsskyldigheten. Även om amatörspelare oftast inte uppfyller kriterierna torde majoriteten av de professionella fotbollsspelarna i Sverige göra det.</p><p>Professionella herrfotbollsspelare i de högsta serierna i Sverige omfattas av herrfotbollens kollektivavtal med tillhörande spelaravtal. Kollektivavtalet ger spelarna rätt till kompetensutveckling och försäkringsskydd medan klubbarna erhåller fredsplikt under avtalstiden. Spelaravtalet reglerar bland annat spelarens åtaganden och ersättning. Svensk fotbolls egna avtal har bidragit till att skapa en större harmoni på arbetsmarknaden för fotbollsspelare i landet.</p><p>Drygt femton år har gått sedan EG-domstolen genom Bosmandomen för första gången inkräktade på fotbollens domäner. Domstolen förkunnade att den fria rörligheten för arbetstagare enligt artikel 39 i EG-fördraget kan gälla även fotbollsspelare. Sedan dess har spelarna fått allt mer att säga till om gentemot sina klubbar. Det internationella fotbollsförbundet (FIFA) stod under hård press från EU när de skapade de övergångsregler för internationella övergångar som trädde i kraft år 2001. Övergångsreglerna ger spelare rätt att ensidigt bryta sitt spelaravtal efter en skyddad period om två eller tre år (beroende på spelarens ålder) mot erläggande av skadestånd.</p><p>Den nyligen förkunnade Websterdomen från idrottens högsta skiljedomstol, CAS, bekräftar och förtydligar övergångsreglerna. Enligt CAS ska skadeståndet beräknas såsom den sammanlagda återstoden av spelarens kommande löneutbetalningar enligt bilagan till spelaravtalet, om inte något annat tidigare blivit överenskommet mellan spelaren och klubben. Domen har skapat viss oro bland svenska fotbollsklubbar som nu undersöker möjligheterna att begränsa domens slagkraft. Ett sätt att lyckas med det, som även uppmärksammats av CAS, är att införa utköpsklausuler i spelaravtalen.</p>

<p>In this essay the purpose is to show my readers some of the emotions that professional helpers may experience in their daily work. The result is based on interviews with two helpers who works with people that have a variety of problems. Problems that these helpers are facing can for instance be alcoholism/drug abuse/homelessness/psychic illness or a combination of some of these problems. The questions I´m seeking to answer is; How does these helpers look at their own role and the relationship to their clients, and how do they feel about the group of people they are working with? I will also display some experiences regarding the influence from the society and it´s responsibility towards these people. Some of the result show that these two helpers creates very different relations to their clients, and that it can be understood through their different sets of goals. We can also notice that both believes that some of the citizens reaction towards this group of people, could depend on fear and a lack of knowledge.</p> / <p>Den här uppsatsens syfte är att visa för läsarna några av de känslor som professionella hjälpare upplever i sitt dagliga arbete. De frågeställningar som jag arbetat efter är; Hur ser hjälpare på sin egen roll och deras relation till klienterna, och vilka tankar har de kring denna grupp av människor som de arbetar med? Jag vill även visa på några av de erfarenheter som dessa hjälpare har gällande samhällets påverkan och ansvar mot dessa människor. Denna uppsats baseras på intervjuer gjorda med två personer som båda arbetar med människor som har varierande problem. Sådana problem kan till exempel vara alkoholism/drogmissbruk/psykisk sjukdom eller en kombination av problem. En del av resultatet visar att de två hjälparna skapar mycket olika relationer till sina klienter och att detta skulle kunna förstås genom deras olika målsättningar i arbetet. Vi kan även se att båda informanterna tror att en del av allmänhetens reaktioner på denna grupp av människor skulle kunna bero på rädsla och brist på kunskap.</p>

Studien är en etnografiskt inriktad undersökning som beskriver och analyserar tre lärares reflektioner om och tillämpning av språk- och kunskapsutvecklande aktiviteter i undervisningen av nyanlända elever i ämnet biologi. Deltagare i studien är en lärare i biologi, en studiehandledare och en lärare i svenska som andraspråk samt 14 nyanlända elever. Eleverna talade samma modersmål men skiljde sig åt gällande skolbakgrund och gick vid studiens genomförande sin tredje termin i svensk skola. Studien genomfördes i samband med att de tre lärarna i studien deltog i en gemensam aktionsforskningsprocess med uppsatsförfattaren som handledare. I aktionsforskningen strävade lärarna efter att fördjupa sina kunskaper i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för att bättre kunna möta elevernas olika behov. Data samlades in under vårterminen 2014 genom ljudupptagningar av intervjuer och samtal, observationer samt film och fotografier från undervisningen och analyserades retrospektivt. Resultatet visar att lärarna under studiens gång, förändrar både sin syn på språk, lärande och undervisning samt sitt sätt att planera och genomföra undervisningen. Det mest framträdande är förändringar i lärarnas syn på den egna lärarrollen och sin praktik. Resultatet visar på en ökad medvetenhet om uppdraget att explicit lära ut både läs- och skrivstrategier samt att aktiviteter i undervisningen går mot en mer elevcentrerad och strukturerad undervisning där den interaktionella stöttningen och språkligt aktiva elever blir centrala inslag. Resultatet tyder på att lärarnas förhållningssätt och syn på språket som en resurs för lärande har betydelse för uppfattningen om lärarrollen och för vilka aktiviteter som tillämpas i undervisningen, samt för hur resultatet av de tillämpade aktiviteterna tolkas. Studiens resultat ses som relevant för planering och genomförande av fortbildningsinsatser för lärare med fokus på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och undervisning för nyanlända elever i synnerhet, men även för utveckling av undervisning i allmänhet.

Sjukskrivningarna ökar allt mer i Sverige, framförallt sjukskrivningar som beror på det psykiska välmåendet och stress har ökat. Prestationsmätningar har blivit allt vanligare på arbetsplatser. Det kan bland annat vara för att kontrollera vad som producerats, för att kunna utveckla arbetsplatsen eller för att kunna budgetera. Att prestationer blir mätta kan uppfattas som ett stressmoment som leder till att individer mår sämre och att det psykiska välmåendet påverkas negativt. Vi har i denna studie valt att undersöka om prestationsmätningar påverkar välmåendet. För att göra detta har vi grupperat olika orsaker till att mäta prestationer och olika syften för att mäta prestationer. För att undersöka detta har vi valt att studera två olika arbetsplatser, Försäkringskassan och Länsförsäkringar, för att kunna se om, och i så fall hur välmåendet påverkas av prestationsmätningar. Studien har gjorts genom att en enkät med olika sätt att mäta välmående och frågor om hur individen upplever vad prestationerna baseras på och i vilket syfte de mäts, har skickats ut på de båda arbetsplatserna. Totalt skickades enkäten till 151 respondenter. Av dessa svarade 104. Vi har kunnat konstatera att det finns ett positivt samband mellan prestationsmätningar i syfte att utveckla och välmående. Det vill säga att ju mer man upplever att man mäts för att kontrolleras, desto bättre mår man. Däremot har vi inte hittat något samband mellan övriga grupperingar, försäljningsfrekvens, resultat och kvalité och kontrollera/planera och välmåendet. / Sick leave is increasing in Sweden, especially sick leave due to mental well-being and stress has increased. Performance measurements have become more common in the workplace. Among other things it may be done to control what is produced, in order to develop workplace or to budgeting. That the performance will be measured can be perceived as a stress factor that leads to individuals feel worse and mental well-being will be affected negative. In this study we have chose to research whether performance measurements affect wellbeing. To do this, we have chosen to group the various reasons for measuring performance and different purposes to measure performance. To do this research, we have chosen to study two different workplaces, Försäkringskassan and Länsförsäkringar, in order to see whether, and in that case, how well-being is affected by performance measurements. The study was performed by a questionnaire with different ways of measuring well-being and questions about how the individual experience that the performances are based on and the purpose for which they are measured has been sent out at the two workplaces. In total the survey was sent to 151 respondents, of these 104 answered. We have observed that there is a positive correlation between performance measurements in order to develop and well-being. However, we have not found any correlation between the other groups, sales frequency, performance and quality and control / planning and wellbeing.

Bakgrund: Kunskap har på senare år kommit att betraktas som en primär källa till konkurrensfördelar, något som har lett till en ambition bland företag att styra kunskap på ett sätt så att den skapar ekonomiskt och konkurrensmässigt värde för företaget. Detta kräver att företagen skapar förutsättningar för kunskapsdelning, en process som omvandlar individers kunskap till en form som kan förstås, absorberas och användas av andra individer i företaget. Kunskapsdelning anses vara speciellt viktigt i professionella tjänsteföretag såsom revisions- och konsultverksamhet vars verksamhet bygger på just den kunskap som individerna besitter. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera eventuella skillnader mellan revisions- och konsultföretag med avseende på kunskapsdelningssystem, samt utreda vilka anledningar som kan finnas till dessa eventuella skillnader. Vidare syftar studien till att utifrån teoretiska modeller inom kunskapsdelningsområdet presentera förslag på eventuella förbättringar och kompletteringar för kunskapsdelningsystem Genomförande: Uppsatsens innehåll baseras på empiriska data insamlade genom personliga intervjuer genomförda på revisions- och konsultföretag. Det empiriska materialet analyseras sedan med våra teoretiska utgångspunkter som grund, vilka utgörs av teorier på området kunskapsdelning och dess sammanhang. Resultat: I vår analys konstateras vissa skillnader mellan kunskapsdelningssystem i revisions- och konsultverksamhet. Vi konstaterar också att skillnaderna beror på att förutsättningarna för kunskapsdelning ser olika ut mellan yrkesgrupperna med avseende på vilken typ av kunskap som tillämpas, vilka möjligheter som finns att dela kunskap, deras motivation att deras kunskap och den arbetskultur som råder i respektive kategori. Dessa olikheter bidrar till att kunskapsdelningssystemen kan förbättras på olika sätt.

Vid palliativ vård av barn är det viktigt att besittakunskap inom både palliativ vård och barn då det är en komplex situation. Tidigare forskning har visat på svårigheter och kunskapsluckor inom den palliativa barnsjukvården. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn i ett palliativt skede. En litteraturstudie genomfördes, där tio artiklar granskades, bearbetades och analyserades. Artiklarnas resultat kategoriserades i fyra grupper: erfarenhet av stöd och relation, erfarenhet av vårdorganisation, erfarenhet av den professionella rollen samt erfarenhet av förändring utav behandling. Sjuksköterskorna upplevde att stöd var centralt vid palliativ vård av barn. De tar upp att både stödet från organisationen, mellan kollegor samt stödet till familjen var avgörande för god palliativ vård. Relationen var även central i all palliativ vård av barn då hela familjen var i fokus. I denna nära relation upplevde sjuksköterskorna att det var svårt att behålla de professionella gränserna. Palliativ vård av barn är ett nytt forskningsområde. I framtiden bör forskningen fokusera på att undersöka mer specifika förhållanden som till exempel stöd. En annan aspekt är att organisationen ger sjuksköterskorna möjlighet att ta till sig den forskning som finns inom området för att förbättra vården. Förbättrad utbildning och möjlighet till vidareutbildning inom palliativ vård av barn för sjuksköterskorna är av stor vikt. / In palliative care of children it is important to have knowledge of both palliative care and children as it is a complex situation. Previous research has shown difficulties and knowledge gaps in the pediatric palliative care. The aim of the study was to illustrate nurses’ experiences of caring for children in the end-of-life. A literature study was conducted, where ten articles were reviewed, processed and analyzed. The results of the articles were categorized into four groups: experience of support and relationship, experience of the care organization, experience of the professional role and experience of change in treatment. The nurses experienced that support had a central role in pediatric palliative care. They address the support from the organization, between colleagues as well as the support to the child’s family as significant for good palliative care. The relationship was central in all pediatric palliative care as the whole family was involved. In this close relationship the nurses had difficulties maintaining the professional boundaries. Pediatric palliative care is a new research field. In the future research should focus on specific conditions such as support. Another aspect is that the organization gives nurses the opportunity to take part of this research to improve the care. Improved education and the possibility to get education in palliative care of children for the nurses are of great importance.

Studiens syfte är att undersöka hur behandlingspersonal vid en opiatmottagning i en stor stad i Sverige ser på substitutionsbehandling och vilken betydelse behandlingsformen har för klientgruppen. Studien baseras på fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personal som har olika professioner (kurator, sjuksköterska, läkare samt psykolog) vid en för studien relevant behandlingsenhet. För att analysera det inkomna materialet har följande fem teorier använts: biologiska teorier, systemteorier, stämplingsteori, behavioristiska teorier samt psykodynamiska teorier/anknytningsteori. Resultaten visar att personalen överlag har en liknande syn på bakgrunden till ett drogmissbruk då samtliga anser att orsaken beror på både genetiska och sociala faktorer. Personalen anser även att behandlingsenhetens klienter är i behov av kemiskt framställda opiater (buprenorfin eller metadon) för att kunna bryta med sitt drogmissbruk, detta då det bidrar till att klienterna kan börja fokusera på andra livsområden utöver droganvändandet. Vidare visar resultaten att personalen anser att behandlingens längd varierar från individ till individ. Gruppen opiatberoende anses vara en resurskrävande grupp och önskemål finns gällande bättre samarbete med – för klienten – relevanta myndigheter. Sammanfattningsvis anser personalen att klienterna – genom behandlingen – får hjälp att uppnå ett drogfritt liv, bli en del av samhället, känna sig tillfreds med sig själva; genom detta får klienterna ett bättre och mer stabilt liv. / The purpose of this study is to examine how personnel working at a opiate substitution treatment clinic in a large city in Sweden view the treatment method and how important they reckon that the treatment is for the clientele. The study is based on four qualitative semi-structured interviews with a professional team that consists of counsellor, nurse, doctor and psychologist. To analyze the data the following five theories have been used: biological theories, system theories, labeling theory, behavioristic theories and psychodynamic theories/attachment theory. The results show that the professional team generally have a similar view on the background variables of drug addiction as they generally believe it depends on genetic and social factors. The main consensus of the team is that the clients are in need of chemically manufactured opiates (buprenorphine or methadone) to end their drug addiction because it helps the clients to focus on other areas, besides drugs, in their lives. The results also show that the team believe that the length of the treatment varies from individual to individual. Opiate addicts are considered to be a resource-demanding group and the team would like a better co-operation with relevant authorities. In conclusion the personnel believe that the clients – with help from the treatment method – can reach a life without drugs, become a part of the society and feel satisfied with themselves; with this the clients get a better and more stabile life.