Sammanfattning   Med anledning av stora myggproblem i Dejeområdet har Forshaga kommun tagit beslut att med hjälp av Jan Lundström och Martina Schäfer, myggforskare vid Uppsala Universitet och grundare av ”Biologisk myggkontroll”, utreda vilka myggarter som förekommer i området. Man vill även utreda ifall problemen är tillräckligt allvarliga för att motivera insats med biologisk bekämpning baserad på BTI[1]. Under 2010 konstaterades att majoriteten av myggorna var översvämningsmygg och en preliminär bedömning av tänkbara kläckningsområden gjordes. Som ett led i den fortsatta utredningen ingår att med hjälp av en digital terrängmodell kartlägga dessa översvämningsområden mer noggrant. I studien utvärderas om Lantmäteriets höjdmodell ”grid 2+”, baserad på laserskanning, är användbar i detta syfte. Det är även viktigt att beskriva vid vilka vattennivåer myggproducerande översvämningar inträffar och hur ofta dessa förekommer i området. Resultat och bearbetade data kommer att användas i det fortsatta arbetet med myggproblematiken i Deje. Denna rapport vänder sig därför primärt till tjänstemän i Forshaga kommun och de forskare som är involverade i projektet. Jämförelser har gjorts av Klarälvens flöden från 2000-2009 med 2010, som är det enda året myggen har räknats. Kontrollmätning av vattenlinjen har gjorts med hand-GPS och översvämningsanalyser har utförts i GIS-programmet ArcGIS. Redan 2010 pekade forskarna ut Natura 2000-områdena Pannkakan (som även är naturreservat) och Ådrans älvskogar som en huvudsaklig källa till mygg, ett antagande som kan bekräftas av att dessa områden börjar översvämmas redan vid flöden strax över periodens medelflöde 182 m³/s. På ett ortofoto från maj 2010 visade sig nivån nedströms Dejeforsen vara ca 0,6 m högre än normalt – något som teoretiskt kan ha förekommit minst sju gånger under den undersökta tidsperioden. Att högre flöden per automatik skulle innebära större mängder mygg verkar bara stämma till viss del. Översvämningsanalysen visar att större delen av de översvämmade områdena får en djupare vattennivå än 1 m vid beräknade 100-års och högsta flöden. Den visar också att det finns vändpunkter där de myggproducerande områdenas yta minskar i takt med att vattenståndet ökar. Den använda höjdmodellen har vissa brister, men är man medveten om dessa fungerar modellen ändå väl för denna typ av översvämningskartering. [1]BTI = Bacillus thuringiensis ssp. israelensis = ett biologiskt bekämpningsmedel som angriper mygglarvens matsmältningskanal. / Abstract   Due to the severity of the mosquito problem in the Deje area, the municipality of Forshaga decided to investigate the mosquito fauna of the area and whether the problem dictates the use of biological control agents (BTI). The municipality is assisted by Jan Lundström and Martina Schäfer, the founders of “Biological mosquito control”, who carry out mosquito related research. During 2010, the majority of the mosquitoes in Deje were classified as floodwater mosquitoes and their probable hatching grounds were identified. As part of the continued investigation mapping of temporary flooded wetlands is done by using and evaluating a DTM (digital terrain model) produced from airborne laser scanning. Studying the frequency of mosquito-producing floods in the area in relation to varying water levels is also significant. The results and data will be implicated in the future work concerning mosquito problems in Deje. This report is therefore addressed to officials of themunicipalityofForshagaand researchers involved in the project. Comparisons have been made of the water flow (m³/s) of the Klarälven river between 2000-2009 with the flow level in 2010, the only year that mosquito counting has been done so far.  The position of the waterline has been measured by using a handheld GPS and flood analysis have been carried out by using a GIS program: ArcGIS. As early as 2010, the protected “Natura 2000” areas “Pannkakan” and “Ådrans älvskogar” were identified as the main probable mosquito hatching areas. This was confirmed by the flood analysis, which showed that parts of these areas are flooded even at levels just above the river’s average flow point 182 m³/s. In an aerial photo taken in May 2010 the water level downstream from the Deje rapids appeared to be circa 0,6 m higher than normal level. Theoretically the same level can have occurred at least 7 times during the investigated period (2000-2010). That higher flow levels are directly related to greater quantities of mosquitoes seems to be only partially correct. The flooding analysis shows that the majority of flooded areas have a water level deeper than 1 m in calculated 100 year flow and highest calculated flow. At a certain water level there is a turning point at which the surface area of the mosquito hatching grounds decreases in relation to increasing water level. Despite its limitations the DTM can effectively be used for this type of flood mapping.