Småföretagen har stor betydelse för Sveriges fortsatta utveckling och välfärd. De utgör en viktig del i näringslivets mångfald, i innovationsutvecklingen och för sysselsättningen i samhället. Småföretagare upplever dock en hel del problem och utmaningar relaterade till ledarskapet, då de både ska klara av det omfattande dagliga arbetet och företagets långsiktiga planering. Detta kan inverka negativt på den fortsatta samhällsutvecklingen. För att finna eventuella lösningar på denna problematik har författarna till denna studie valt att studera ett relativt nytt forskningsfält inom ledarskapsforskning som lyfter fram det växande antal organisationer där ledarskapet delas mellan två eller flera personer. De flesta studier inom detta område har fokuserat på delat ledarskap inom stora bolag och den offentliga sektorn och begränsad fokus har riktats mot delat ledarskap inom småföretag. Denna studie fokuserar således på delat ledarskap i småföretag, dels på grund av småföretagens betydelse för samhällets utveckling och dels för att det saknas forskning kring delat ledarskap i små företag. Genom intervjuer med sex ledare i tre småföretag har denna studie undersökt problemställningen: Kan delat ledarskap underlätta de utmaningar som ledarskapet innebär för småföretagare, och i så fall på vilket sätt? Med utgångspunkt i hermeneutisk syn på kunskap och ett abduktivt angreppssätt har denna studie undersökt vilka utmaningar småföretagare upplever, vilket ledarskap som utövas i småföretag som delar på ledarskapet samt hur delat ledarskap kan underlätta dessa utmaningar. Studiens resultat visar att delat ledarskap kan underlätta småföretagares utmaningar samt att de måste uppfylla en rad förutsättningar för att samarbetet mellan ledarna ska vara framgångsrikt. Analysen visar att småföretagarna i studien upplever fyra utmaningar som kan underlättas av att de är två som delar på ledarskapet. Dessa utmaningar handlar om småföretagares ansvar för företagets försäljning och ekonomiska stabilitet, ansvar för medarbetare, företagets tillväxt samt brist på erfarenheter av företagande. Studien visar att samtliga företag har ett funktionellt delat ledarskap som underlättar dessa utmaningar genom att ledarna får möjlighet att komplettera varandras kompetenser, diskutera med varandra och komma fram till bättre genomtänkta beslut, växla och varva sina idéer och tankar, samt att de känner sig modigare och får stöd av varandra. Den ledarstil som småföretagarna i studien har, med utgångspunkt i situationsanpassat ledarskap, beror inte på det delade ledarskapet utan på organisationens mognad, de anställningsformer som finns i företagen, samt medarbetarnas olika kapacitet att ta eget ansvar. Förutom det resultat som besvarar studiens syfte bidrar studien även till ökad kunskap om funktionellt delat ledarskap. Resultatet visar att möjligheten att varva och växla tankar och idéer samt gemensamt beslutsfattande utifrån verksamhetens bästa, påverkar framgångarna av det funktionellt delade ledarskapet inom företagen i studien. Dessutom fann författarna att företagare som delar på ledarskapet ibland kan ha olika grundvärderingar, men att det som är viktigt för samarbetets framgång är att ledarna själva känner att de är överens i de viktigaste frågorna.

Det finns idag mycket litteratur och studier kring ämnet ledarskap. Under de senaste åren har det även tillkommit flera studier om delat ledarskap. I den tidigare forskningen framkommer det att allt fler arbetsorganisationer tillämpar sig av delat ledarskap, hur delat ledarskap tillämpas samt vilka för- och nackdelar det har. I och med detta har en kunskapslucka upptäckts inom området. Det relativt outforskade ämnet berör främst medarbetarnas upplevelse av det delade ledarskapet, vilket också är ett argument till varför denna studie genomförs.   Detta arbete grundar sig på en kvalitativ studie där syftet är att undersöka medarbetarnas inställning till delat ledarskap inom tre organisationer. Datamaterial består av tio kvalitativa intervjuer som alla utfördes under våren 2016. Alla intervjupersonerna är underordnade två eller fyra chefer som alla innehar samma chefsposition. Vi analyserar datamaterialet med hjälp av Ritzers (2013) bok McDonalization of society. Boken fokuserar på de rationaliserande processerna i samhället utifrån dimensionerna: Effektivitet, förutsägbarhet, kontroll, kalkylerbarhet och irrationalitet av rationalitet. Med Ritzers teori belyser vi medarbetarnas inställning till delat ledarskap i relation till en rationaliseringsprocess. Resultatet visar att respondenterna inte upplever att de själva blir effektivare i och med det delade ledarskapet. Respondenterna tror att det är en fördel för cheferna att vara flera vid beslutsfattningar. Respondenter menar att frågor eller åsikter faller mellan stolarna vid delat ledarskap samt att dem kunde förutspå vilka svar de kan vänta sig beroende på vilken chef de vänder sig till. Respondenterna upplever inte att organisationen blir mer styrd eller kontrollerad med detta chefsupplägg utan efterlyser mer kontroll från chefernas sida. Konsekvenserna av detta innebär att medarbetarna, i vissa sammanhang, inte upplever chefskapet som en del av en rationaliseringsprocess.

Denna uppsats är en kvalitativ studie som syftar till att utifrån ett chefsperspektiv undersöka hur beslutsprocessen i ett delat ledarskap inom sjukvården kan se ut, hur cheferna samverkar med varandra gällande beslut och vilken betydelse det delade ledarskapet har för chefernas sätt att hantera olika typer av beslut. Målet är således inte att generalisera till samtliga chefer i ett delat ledarskap, utan att ge exempel på hur chefer i ett delat ledarskap inom sjukvården går tillväga när de hanterar olika typer av beslut. Ett delat ledarskap definieras i denna studie som när två eller fler chefer delar samma chefsposition och är hierarkiskt likställda. Det empiriska materialet består av tio kvalitativa intervjuer med fem chefspar som arbetar som första linjens chefer på två större sjukhus i Sverige. Samtliga intervjuer har ägt rum under hösten 2014. Studien har utgått från chefernas berättelser för att sedan analyseras utifrån ett organisationssociologiskt samt symboliskt interaktionistiskt perspektiv. De teorier som har används är Ahrne och Brunssons teori om beslutsfattande i organisationer samt Goffmans dramaturgiska modell. Resultatet visar bland annat att cheferna i de delade ledarskapen använder sig av ett antal medvetna strategier när olika beslut hanteras. Dessa strategier syftar i huvudsak till att uppnå jämlikhet mellan cheferna gentemot medarbetarna samt att visa upp ett starkt gemensamt ledarskap.

Bakgrund: Vård och behandling ska utgå ifrån patientens egna önskningar och förutsättningar där patientens delaktighet är en rättighet. Bröstcancerpatienter har olika individuella förutsättningar av att vara delaktiga i att ta beslut om den behandling som de ska välja. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva bröstcancerpatienters upplevelse av delaktighet vid val av behandling samt hur de vill vara informerade för att uppleva delaktighet vid behandlingsbeslut. Avsikten var också att granska artiklarnas kvalitet i förhållande till undersökningsgruppen. Metod: Litteraturstudien hade en deskriptiv design och den genomfördes i de för ämnet relevanta databaserna CancerLit och PsycINFO under oktober 2013. Elva artiklar inkluderades och resultat bearbetades utifrån studiens syfte. Artiklarna identifierades och färgkodades i tre färger efter följande indelning: val, alternativ och beslut utifrån en trestegsmodell om delat beslutsfattande. Huvudresultat: Tydliga skillnader framkom i beskrivningarna av kvinnornas upplevelser av delaktighet i de olika faserna i trestegsmodellen. Kvinnornas upplevelse av delat beslutsfattande beskrevs rikligast i trestegsmodellens fas alternativ. Sammanställningen visade att upplevelsen av information var den mest betydande kategorin vid delaktighet om behandlingsbeslut. Slutsats: Det är individuellt hur kvinnorna upplever i vilken grad de vill vara delaktiga i beslutsfattandet om behandling vilket gör att vårdgivaren bör vara lyhörd och öppen för kvinnornas preferenser. För att nå delaktighet upplever kvinnorna att de har stöd i olika former av beslutsstöd.

I takt med att samhället förändras så förändras också synen på ledarskap och dessutformning. Denna studie koncentreras på det delade ledarskapet och hur det fungerar ipraktiken. Den går alltså bortom det traditionella ledarskapet och söker sig vidare mot detmindre uppmärksammade delade ledarskapet. Det är av intresse att se hur man ser påmål, både internt och externt, för att se om man har en enad bild om hur man uppnårmåluppfyllelse.Tidsbristen är ett problem inom skolverksamheten och det har uppmärksammats inomdiverse studier tidigare, dock kvarstår problemet. Rektorerna belastas för mycket medexempelvis administrativa arbetsuppgifter och detta görs blanda annat på bekostnad avdet pedagogiska och skolans utveckling. Vårt syfte är att se hur det hela hänger sammanmellan mål, verksamhet och effektivitet för att i sin tur komma fram till hur man skullekunna förbättra och förenkla rektorernas vardag.Vi har valt att göra en kvalitativ ansats och använda abduktiv metod för att få framprimärdata. Den abduktiva metoden resulterar i att vi pendlar mellan teori och empiri för attanalysera utfallet.Det vi kommit fram till är att det finns ett antal sätt att underlätta för rektorerna ipraktiken, varav ett av dem är att dela kontor. Dessutom så måste rektorerna lära sig attstå emot trycket utifrån för att ta vara på det som driver de framåt. Det som kan ses somavgörande är att man måste ha samma mål. Alla parter måste enas om ett och samma mål.Med andra ord så gäller det att kommunen, ledningen, verksamhetschefen och rektorernaarbetar för en och samma sak och strävar mot samma mål. Detta kan enbart uppnås omrektorerna får vara med och sätta målen för att sedan kunna implementera dem inom helaverksamheten.Man kan lätt hitta för- och nackdelar med allt men det gäller att kunna se möjligheternatill förändring, förbättring och effektivisering. Även små förändringar kan vara avgörandei framtiden.

No description available.

No description available.

This report addresses the management innovation and how shared leadership is a form of it. The report is a compilation of what shared leadership means and how two municipal organizations works with shared leadership. The two minicipal organizations are Strängnäs and Vällingby. One municipality (Strängnäs) is meanwhile this report produced during insertion of shared leadership. The other (Vällingby) has about two years experience of working with this form of leadership. The main question for this work is why does a local organization implements shared leadership? Other questions are how does shared leadership work? How does one avoid confusion and ambiguity for employees? What advantages and disadvantages are there with shared leadership? And what can be done better ? Through well- selected literature in the form of books, articles, reports, etc. a picture of how shared leadership is part of a management innovation has been created. To complement this, there have been interviews with unit managers who are working or will be working with shared leadership. The reason for writing this report is that in today's situation there is not much information about shared leadership, much less on shared leadership in the local organizations. The results of this work show that there are many different forms of shared leadership, that there are several different ways to implement shared leadership in a local organization. A form does not need to fit all businesses, but it is important to adapt the leadership mold after their own business. We have listed a number of pros and cons of shared leadership  the opportunities and risks there might be and how best to way implement shared leadership in a organization.

Resultatet visar på att självledarskap och innovation i ett delat ledarskap upplevs på samma positiva sätt som i teorin både från ett ledarskapsperspektiv och ett medarbetarperspektiv. Upplevelser av ansvarsfördelningen visar sig stämma överens med teorin då bägge perspektiven anser att ansvar är något som enkelt kan delas. Otydligheter i roller upplevs olika utifrån de två perspektiven. Ledare antyder att det kan ses som en tillgång eftersom gemensamma och fly-tande roller möjliggör en trygghet och mindre sårbarhet ur ett organisatoriskt perspektiv. Med-arbetarna påpekar hur viktigt det är med en tydlig rollfördelning för att undvika frustation och förvirring. Resultatet kan även tolkas om hur viktigt det är med olika ledarskapsstilar, vilket är raka motsatsen mot vad som presenteras i teorin. Personkemi mellan de som delar ledarskapet visar sig vara något väsentligt, precis som i teorin. Resultatet antyder även på en överensstäm-melse mellan teori och praktik gällande tillsättandet av en ny ledare, då ledarna beskriver hur positivt det varit att de själva fått välja vem som ska tillsättas.

Människor lever idag långt över de naturresurser som vår planet tillgodoser oss med. För att nå klimatmålen måste levnadsmönster samt synsättet på konsumtion ändras. Det behövs nya innovativa lösningar på bostäder för att möta dessa utmaningar. Bostadsbristen är en annan utmaning Sverige står inför idag och utbudet av nya bostäder bör stämma överens med de behov som finns.Syftet med detta examensarbete är att utforma ett gestaltningsförslag av ett delat boende med fotavtrycket av en villa och se om, det kan bidra till en förtätning av befintliga villakvarter. Arbetet kommer att utföras med hjälp av en enkätundersökning för att ta reda vilka delar i hemmet människor är beredda att dela med andra.Resultatet, Villa Boo, är ett förslag på ett typhus som ska kunna uppföras på befintliga och nytillkomna fastigheter i villakvarter. Villa Boo visar på ett koncept där de boende får egna privata lägenheter kompletterade med delade ytor vilka kan ge mervärde till en något mer än vanligt ytsnål bostad.