Denna uppsats behandlar fenomenet chefslöst medarbetarskap. Ett teoretiskt område som går att relatera till självstyrande team, delat ledarskap och informellt ledarskap. Alla är företeelser som kan kopplas till platta organisationer, vilket är en organisationsform som under 2000-talet blivit allt vanligare. Detta väckte ett intresse hos undersökningsgruppen där frågor angående vilka effekter ett chefslöst medarbetarskap kan ha i en organisation uppstod. I uppsatsen redogör därför författarna, med hjälp av fallföretaget Fresh AB, för dessa effekter. Undersökningen i fallföretaget genomfördes med fem fokusgrupper med deltagare från olika delar och team i fallföretaget. Frågorna under fokusgruppintervjuerna skulle ge svar på hur de anställda upplever det vara att arbeta i en organisation utan mellanchefer. Resultatet pekade på att effekterna av ett chefslöst medarbetarskap bland annat visade på högre motivation hos de anställda, skepticism mot annan typ av organisationsstruktur, att de anställda bildar egna normer, och att de anställda delar på ledarskapet genom att vara ansvariga för olika områden. Studiens teoretiska implikationer tar upp författarnas kritik mot tidigare forskning som gjorts om chefslöst medarbetarskap. Kritiken rör den ofta onyanserade forskningen om chefslöst medarbetarskap i allmänhet och informellt ledarskap i synnerhet.

No description available.

Bakgrund: Vården har under många år arbetat utifrån ett paternalistiskt synsätt, där sjukvårdspersonal varit den aktiva beslutsfattaren och patienten varit den passiva. Detta har inneburit att patientens autonomi, perspektiv och preferenser inte tagits tillvara. Det paternalistiska synsättet har gradvis gått över till en mer patientcentrerad vård, där patienten blir en del av vårdteamet. För att öka patientdelaktigheten och självbestämmande inom dagens vård, rekommenderas sjukvårdspersonalen att arbeta efter SDM-modellen, en modell som ska hjälpa både patient och sjukvårdspersonal att tillsammans komma fram till de olika beslut som ska tas i olika vårdsituationer. Syfte:  Att beskriva patienters upplevelser av Shared decision making inom den somatiska vården. Metod: En allmän litteraturöversikt med beskrivande sammanställning, baserad på sju stycken kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienternas upplevelse av SDM-modellen delades in i tre huvudkategorier med två underkategorier. Resultatet visar vikten av att som patient få information på ett språk som är begripligt för att kunna agera beslutsfattare. Men även att som patient känna tillit till sjukvårdspersonal samt att känna sig respekterad och uppleva trygghet. Diskussion: Genom att sjukvårdspersonal arbetar med personcentrerad vård sätts fokus på patienten och ökar inte endast patientens delaktighet utan gör också att patientens autonomi respekteras. Det är sjukvårdspersonalens ansvar att delge patienter rätt information samt bjuda in till samtal för att öka patienters delaktighet i vårdsammanhanget.

För att utvärdera en specialiserad vård som utförts i patientens hem istället för motsvarande vård i sjukhusmiljö, är det viktigt att känna till om patienten upplevt sig vara delaktig i vårdens planering och utförande. Upplevd delaktighet är en central del för patientens återanpassning till vardagen, och för att undvika ett förlängt sjukdomsförlopp. Delaktighet i vårdförloppet leder till en ökad teoretisk kunskap och även till förbättrad klinisk förståelse hos patienten. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka, analysera och sammanfatta patienters upplevelser och delaktighet under vårdtiden med LAH. Metod: Detta är en deskriptiv kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor som datainsamlingsmetod. Sex patienter som var anslutna till LAH under år 2016- 2017 intervjuades gällande frågor om delaktighet och personalens kännedom om fattade mål och beslut. Insamlad data analyserades på latentnivå, med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2012). Resultat: Från temat ”delaktighet” uppstod två kategorier: kompetent personal och informerad patient. Temat ”icke-delaktighet” resulterade i två kategorier: bristfällig information samt kontrollförlust. Patienternas berättelser var mycket positiva i fråga om delaktighet. Data visade att de upplevt sig vara delaktiga under vårdtiden med LAH. Det handlade bland annat om att de upplevt sig delaktiga gällande mål och beslut, att de har fått tillräcklig information från personalen om mål och fattade beslut, och att det fanns kompetent personal som anpassade sig efter patienternas individuella behov och önskemål. En patient beskrev sin upplevelse av att inte fullt ut vara delaktig under vårdtiden. Huvudsaklig anledning var enligt patienten en bristfällig information från vårdpersonalens sida som ledde till en känsla av kontrollförlust. Slutsats: Denna studie kan bidra till en ökad förståelse hos berörd klinisk vårdpersonal gällande delaktighet under vårdtiden med LAH. Då vårdtiderna med LAH var långa är det särskilt viktigt med en god kontakt och en bra kommunikation med patienterna för att kunna erbjuda fullgod delaktighet och en patientcentrerad vård. Studien visar tydligt att vård i hemmiljö i de fall som här beskrivits haft stora fördelar vad gäller delaktighet och patientnöjdhet framför motsvarande vård i sjukhusmiljö. Nyckelord: Patientdelaktighet, information, delat beslutsfattande, egenvård, personcentrering.

Kraven på människors såväl yrkesmässiga som sociala kompetenser blir allt högre i syfte att skapa konkurrenskraftiga organisationer och verksamheter. En av de många uppgifter som axlas av svenska arbetsgivare är just att skapa och organisera förutsättningar för lärande och kompetensutveckling.Lärande sker enligt olika utsagor överallt och hela tiden, formellt strukturerat i kurser och utbildningar och informellt i vardagliga situationer och gemenskaper. Denna studies syfte var att undersöka hur chefer i delat ledarskap inom tre olika verksamheter upplever kompetensutveckling i ledarskapet, för att förstå hur delat ledarskap i sig kan bidra till kompetensutveckling. Studien, som var av kvalitativ karaktär, utgick ifrån en specifik frågeställning: Hur kan kompetensutveckling förstås som en aspekt av delat ledarskap? För att svara på detta genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med chefer vid två olika högstadieskolor, ett socialtjänstkontor och ett litet privatägt aktiebolag. Samtliga deltagare var under tiden för studiens genomförande verksamma i ett formellt delat ledarskap. I studien identifierades två huvudteman, bygga relationer och samverkan. Studiens resultat visade att chefer i delat ledarskap betonar dels relationsbyggande skeenden som en del av upplevelsen i det delade ledarskapet, och dels samverkan, vilket uppfattas kunna leda till lärande, och därigenom kompetensutveckling.Nyckelord: Delat / <p>Betygsdatum 2020-06-05</p>

Kraven på människors såväl yrkesmässiga som sociala kompetenser blir allt högre i syfte att skapa konkurrenskraftiga organisationer och verksamheter. En av de många uppgifter som axlas av svenska arbetsgivare är just att skapa och organisera förutsättningar för lärande och kompetensutveckling.Lärande sker enligt olika utsagor överallt och hela tiden, formellt strukturerat i kurser och utbildningar och informellt i vardagliga situationer och gemenskaper. Denna studies syfte var att undersöka hur chefer i delat ledarskap inom tre olika verksamheter upplever kompetensutveckling i ledarskapet, för att förstå hur delat ledarskap i sig kan bidra till kompetensutveckling. Studien, som var av kvalitativ karaktär, utgick ifrån en specifik frågeställning: Hur kan kompetensutveckling förstås som en aspekt av delat ledarskap? För att svara på detta genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med chefer vid två olika högstadieskolor, ett socialtjänstkontor och ett litet privatägt aktiebolag. Samtliga deltagare var under tiden för studiens genomförande verksamma i ett formellt delat ledarskap. I studien identifierades två huvudteman, bygga relationer och samverkan. Studiens resultat visade att chefer i delat ledarskap betonar dels relationsbyggande skeenden som en del av upplevelsen i det delade ledarskapet, och dels samverkan, vilket uppfattas kunna leda till lärande, och därigenom kompetensutveckling. / <p>2020-06-05</p>

Skollagens ändring 2010 där det stipuleras att det på skolor och förskolor endast får finnas en person som har titeln rektor har haft stor påverkan på skolor och förskolors ledningsorganisationer. Antalet biträdande rektorer i förskola och skola har under de senaste tio åren ökat markant och är år 2022 fler till antalet än rektorer. Skollagen samt styrdokumenten nämner på flertalet ställen i sina texter rollen rektor men rollen biträdande rektor finns inte nämnd någonstans i skolans styrdokument. Detta kan leda till en otydlighet för rollen biträdande rektor. Utifrån detta så har mitt intresse för att titta specifikt på biträdande rektorers uppfattningar kring deras roll och förutsättningar uppkommit. Studien har avgränsats till biträdande rektorer på grundskolor och studien bygger på intervjuer med sex biträdande rektorer på sex olika grundskolor i Sverige. Semistrukturerade intervjuer genomfördes för att utifrån studiens syfte synliggöra de biträdande rektorernas roller och förutsättningar i den kommunövergripande organisationen såväl som i den skolspecifika organisationen. Frågeställningarna för studien är; Vilka uppfattningar har biträdande rektorer om sin roll och ansvar i den kommunövergripande ledningsorganisationen? Vilka uppfattningar har biträdande rektor om sin roll och ansvar i den skolspecifika ledningsorganisationen? Det som framkommer i analysen är att de flesta biträdande rektorer har en otydlig roll både i den kommunövergripande ledningsorganisationen och i den skolspecifika ledningsorganisationen. I den kommunövergripande ledningsorganisationen upplever sig de biträdande rektorerna inte inkluderade och deras kompetens kring det verksamhetsnära arbetet tas inte tillvara. Arbetet som biträdande rektor på olika skolor kan innehålla vitt skilda uppdrag, allt från ett nära skuggledarskap till att arbeta med delegerade enskilda uppgifter. Rollerna för deltagarna i de lokala ledningsgrupperna på skolorna är i de flesta fall otydliga. Detta leder till en ökad arbetsbelastning för deltagarna i ledningsorganisationerna samt en otydlighet kring ansvar gentemot verksamheten inklusive elev och vårdnadshavare. Förvaltning och rektorer behöver ta ett större ansvar för att tydliggöra rollerna rektor och biträdande rektor. De biträdande rektorerna uppger tre viktiga beståndsdelar i samarbetet med övriga i ledningsorganisationen; inbördes prestigelöshet, ömsesidigt förtroende samt gemensamma värderingar.

Dagens hälso- och sjukvård är präglad av föränderlighet. Kunskap om undersökningar och behandlingsmetoder hinner snabbt åldras och det utvecklas ständigt nya metoder och teorier för att effektivisera, förbättra, förkorta och underlätta för framför allt patienter men också för omvårdnadspersonal. Evidensbaserad vård har under de senaste decennierna fått en allt större betydelse och spelar en stor roll i det dagliga arbetet med patienter. Evidensbaserad vård är också en utav sjuksköterskors kärnkompetenser och stimulerar till utveckling och behandling i enlighet med den senaste forskningen. Men till skillnad från tex sjuksköterskor som baserar sin kompetens på evidens, visar aktuell forskning att evidensbaserat ledarskap ännu inte är integrerat i ledarskapets dagliga arbete och implementeringen är hittills bristfällig. Studiens syfte är att jämföra om chefer som är verksamma inom delat ledarskap har bättre förutsättningar att arbeta evidensbaserat än de chefer som är verksamma inom enskilt ledarskap. Dessutom vill författarna undersöka om första linjens chefer känner till och är förtrogna med begreppet evidensbaserat ledarskap och i vilken utsträckning denna modell används för att skapa hållbara processer och beslut. För att besvara studiens frågeställningar användes en webbaserad enkät. Det förelåg ingen signifikant skillnad mellan de cheferna som är verksamma inom delat resp. enskilt ledarskap med avseende på kunskaper samt användningen av evidensbaserat och hållbart ledarskap. Det som var avgörande utifrån studieresultaten var antalet medarbetare som chefer var direkt ansvariga för.

Den här studien behandlar begreppet delat ledarskap med utgångspunkt i en förskoleorganisation som öppet berättat att de använder den här typen av ledarskap. Delat ledarskap är en ledarskapsmodell där ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter är uppdelade eller gemensamma mellan två eller flera ledare. Det delade ledarskapet beskrivs som en bra och passande ledarskapsmodell för komplexa organisationer och deras krav. Syftet med studien är att undersöka vad det delade ledarskapet medför i praktiken utifrån ledare och medarbetares upplevelser. På grund av Skolverkets regelsättning är funktionellt delat ledarskap den enda tillåtna varianten av delat ledarskap i skolsektorn. Således kommer studien främst att fokusera på den typen av delat ledarskap. Studien är en fallstudie med en fenomenologisk ansats där det insamlade materialet består av nio intervjuer med personer som anställts både innan och efter införandet av ledarskapsmodellen. Förskoleorganisationen består av sex olika förskoleenheter varav tre av dessa medverkar i den här studien. För att få så brett perspektiv som möjligt utgår studien både utifrån ett medarbetar- och chefsperspektiv.   Studiens slutresultat visar att delat ledarskap kan vara gynnande för ledningen, men att medarbetarna fortfarande saknar det närvarande ledarskapet från rektorn och enhetschefen. Det framkommer även hur organisationsprocesser kan förenklas genom frekvent och god kommunikation, tillit och personkemi, som är tre viktiga faktorer för ett lyckat delat ledarskap. Slutsatsen konstaterar vidare att det finns utmaningar i den horisontella relationen inåt som kan försvåras om ledarna inom ett delat ledarskap inte är kompatibla med varandra. Då funktionen av prestigelöshet och ett kompletterande ledarskap inom ett delat ledarskap är faktorer som skapar grunden till samarbete. / This study will discuss the term shared leadership inside of a kindergarten-organization who have openly announced that they use this kind of leadership. Shared leadership is a leadership model where responsibility, authority and work tasks are divided or shared between two or more leaders. The shared leadership has been described as a good and appropriate leadership model for complex organizations and their requirements. The purpose of the study is to investigate what the shared leadership provides in practice seen from the leaders’ and coworkers’ experiences. Because of rules set up by Skolverket, functional shared leadership is the only allowed variant of shared leadership in the school sector. Thus the study will first and foremost focus on this kind of shared leadership. The study is a case study with a phenomenological approach where the collected material consists of nine interviews with people who were employed both before and after the implementation of the leadership model. The kindergarten-organization consists of six different kindergarten-units, whereof three of these are participating in the study. To achieve as wide of a perspective as possible the study will consider a worker-perspective and a leader-perspective.    The study’s result shows that shared leadership can be beneficial for management, but that coworkers still miss the attending leadership from both principal and unit manager. Furthermore, the study’s result also shows how organizational processes can be simplified through frequent and good communication, trust and personal chemistry, which are three important factors for successful shared leadership. The conclusion further states that there are challenges in the horizontal relationship inwards which can be made more difficult if the leaders within a shared leadership are not compatible with each other. Since the function of lack of prestige and a complementary leadership within a shared leadership are factors that create the basis for cooperation.

Syftet med denna studie har varit att belysa hur skolans huvudmän, dvs. rektorers chefer, ser på delat ledarskap i skolan. Studien belyser också hur samarbetet mellan huvudmännen och rektorerna fungerar samt vilka möjligheter och hinder huvudmännen ser med ett delat ledarskap i skolan. Insamling av data har gjorts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och bearbetats i en tematisk analys. Urvalet har avgränsats till att omfatta fyra huvudmän på verksamhetschefsnivå och en huvudman på politisk nivå i några av de största kommunerna i Stockholms län. Studien har en kunskapsteoretisk utgångspunkt som brukar beskrivas som tolkande och konstruktionistisk till sin art. Tidigare forskning indikerar att det finns en kunskapslucka när det gäller huvudmännens syn på delat ledarskap i skolan vilket motiverar att denna studie görs. Resultatet visade att huvudmännen anser att det delade ledarskapet bör få finnas där det finns behov för det, dock inte på rektorsnivå på en och samma skolenhet eftersom skollagen inte tillåter det. Däremot har rektor möjlighet att organisera den inre verksamheten på sin skola utifrån bestämmelser i skollagen där det framgår att det är möjligt att ha två eller fler rektorer på skolor med fler skolenheter. Huvudmännen anser att deras skyldighet är att se till att ha en styrkedja med tydlig rollfördelning så att oklarheter i ansvar, genomförande och återkoppling kan undvikas. Nyckelord: Delat ledarskap, samarbete, huvudman, skola