Bakgrund: Patienter ska ha möjlighet att vara delaktiga i sin vårdplanering så långt det är möjligt. Tidigare studier visar att patienter inte är nöjda med sin delaktighet. Att arbeta som specialistsjuksköterska inom rättspsykiatrisk vård innebär att förhålla sig till lagar och regler samtidigt som patienter ska erhålla den vård som krävs. Syfte: Att beskriva patienters delaktighet i vårdplaneringen inom rättspsykiatrisk slutenvård. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Sex patienter som var inneliggande på en rättspsykiatrisk klinik respektive sex specialistsjuksköterskor som arbetade på samma klinik deltog i studien. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Patientstudiens resultat redovisas i tre kategorier, fem subkategorier samt ett tema. Temat som genomsyrar resultatet är att inte vilja ställas utanför cirkeln. Specialistsjuksköterskestudiens resultat redovisas i tre kategorier, fem subkategorier samt ett tema. Temat som genomsyrar detta resultat är att låta patienten ta rodret när man tillsammans ror mot hamnen. Slutsatser: Det finns en vilja hos patienter att vara delaktiga i sin vårdplanering, men sjuksköterskor behöver bli bättre på att ta med patienter i båten på deras färd mot återhämtning.

Tidigare forskning belyser arbetet som första linjens chef som krävande, med en hög arbetsbelastning och påverkad arbetsmiljö. Inom ett flertal verksamheter har ett delat ledarskap införts i syfte att möta de krav som ställs och för att skapa förutsättningar för ett hållbart och hälsofrämjande ledarskap. Forskning saknas gällande arbetsmiljön i ett delat ledarskap inom slutenvård i hälso- och sjukvård. Därmed ämnandes att undersöka hur arbetsmiljön ser ut för första linjens chefer i ett delat ledarskap inom slutenvård på ett universitetssjukhus och se om det fanns samband mellan karaktäristiska data och utfallet i vald enkät som mäter organisatorisk och social arbetsmiljö. Deltagare inkluderades i denna tvärsnittsstudie och datainsamlingen skedde vid en tidpunkt med hjälp av ett validerat mätinstrument. Resultatet visade att första linjens chefer skattade sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö som god och ett svagt samband sågs mellan första linjens chefers karaktäristiska data och variabler som ”rollkonflikter” och ”inflytande”. Ett delat ledarskap har god inverkan och positiva effekter på arbetsmiljön i stort för en första linjens chef ur ett hållbarhetsperspektiv.

Bakgrund: Personcentrerad vård är en av kärnkompetenserna som krävs för att patienter ska erhålla en så god och säker vård med olika hälso-sjukvårdsprofessioner. Den bygger på ett flertalet begrepp, såsom, livsvärld, partnerskap och delat beslutsfattande.Livsvärlden definieras som den subjektiva världen som människan upplever den. Partnerskapdefinieras som en interpersonell relation där ett gemensamt ansvar och mål återfinns. Delat beslutsfattande definieras som en process där patienter och vårdgivare överväger resultatet av olika tillvägagångssätt, detta bör utgå från patientens personliga preferenser. Syfte: Att beskriva personcentrerad omvårdnad ur ett patientperspektiv. Metod: Systematisk litteraturöversikt Resultat: Livsvärldsperspektivet var något som upplevdes som viktigt i vårdrelationen.Den delade makten är kunskapsutbytet, vilket stärker vårdrelationen och patientens upplevelse av att bli sedd och bekräftad. Att ha tillgång till samma vårdpersonal och kunna delta i omvårdnaden innebar att patienternas autonomi respekterades och ett partnerskap kunde upprättas. Slutsats: Det finns idag kunskapsluckor gällande patienters upplevelser av personcentrerad omvårdnad. Det kan konstateras att patientperspektivet i en framtid kommer att ha en fortsatt avgörande betydelse för relationen mellan patient och sjuksköterska.  Nyckelord: Autonomi, Delat beslutsfattande, Livsvärld, Partnerskap. / Background: Person-centered care is one of the core competencies required for patients to receive as good and safe care with different healthcare professions. It is based on a number of concepts, such as, life world, partnership and shared decision-making. The life world is defined as the subjective world in which a patient experiences it. Partnership is defined as an interpersonal relationship where a shared responsibility and goals are found. Shared decision-making is defined as a process where the patients and caregivers consider the outcome of different approaches, based on the patient’s personal preferences. Aim: To describe person-centered nursing from a patient perspective. Method: Systematic literature review. Results: The life-world perspective was perceived as important in the care relationship. The shared power is the exchange of knowledge, which strengthens patient’s experience of being seen and confirmed. Having access to the same healthcare staff and being able to participate in nursing meant that patient’s autonomy was respected and a partnership could establish. Conclusion: Today there are knowledge gaps regarding patient’s experiences of person-centered care. The patient perspective in the future will be of decisive importance for the relationship between the patient and the nurse.  Keywords: Autonomy, Lifeworld, Partnership, Shared decision-making.

Bakgrund: Att anpassa vården enligt det personcentrerade arbetssättet är en pågående process både internationellt såväl som i Sverige. Implementeringsprojekt och olika former av personcentrerade åtgärder genomförs och är under ständig utveckling inom hälso- och sjukvården. Det framkommer i tidigare forskning att det inom psykiatrisk vård föreligger svårigheter att implementera personcentrerad vård och att det råder ett sjukdomsorienterat förhållningssätt. Patienten behöver få en mer aktiv roll i sin egen vård och därmed bli mer delaktig. Hur personen upplever och förstår sin psykiska ohälsa är av stor vikt. Det ligger även under sjuksköterskans ansvar att möjliggöra detta för patienten, men detta kan vara svårt och flera hinder kan tillkomma. Syfte: Att beskriva de möjligheter och utmaningar som sjuksköterskor kan erfara med personcentrerad vård inom den psykiatriska heldygnsvården. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Som datainsamlingsmetod användes fokusgruppsintervjuer, två grupper med totalt nio stycken deltagare. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Redovisas i fyra kategorier, åtta subkategorier samt ett tema. Temat som genomsyrar hela resultatet är att gemensamt stötta patienten till att måna om sig själv. Slutsatser: Det finns en vilja bland sjuksköterskor att arbeta mer personcentrerat och att göra patienterna mer delaktiga i sin vård. Resultatet visar att i den psykiatriska heldygnsvården fortfarande finns stora möjligheter att arbeta mer personcentrerat, vilket medför att de utmaningar som framkommer behöver omvandlas till och bli möjligheter.

Syftet med aktuell studie är att undersöka vad den ändrade titeln från förskolechef tillrektor kan innebäraför yrkesuppdraget. I studien undersökshur yrkesuppdragethar definierats i läroplaner och styrdokument genom åren för att få en fördjupad förståelse för hur yrkesuppdragethar skrivits fram.Utgångspunkthar tagitsi den teoretiska ansatsen avFoucaults perspektiv på makt.I denkvalitativastudien harsju rektorer i förskolanintervjuats. Intervjuerna visar att förutsättningarna för uppdraget ser väldigt olika ut, med olika stora enheter och olika ledningsorganisation, vilket främst påverkar rektorernas möjlighet att verka som pedagogiska ledare. I studien lyftshur chefskapet i förskolan har beskrivits historiskt i styrdokument. Rektorerna i dennastudie menar att fortbildning för rektorer i förskolan i form av rektorsprogrammet blir en viktig del för att höja kvaliteten och likvärdigheten i förskolan. Men främst lyfter de att deras ändrade yrkestitel kan innebära ökad status för förskolan i allmänhetens ögon och att de själva kan mötasmer respektfullti och med denna titel. Effekterna av professionensförändrade yrkestiteltror de kan ta tid då det behöver implementeras på alla håll. Först och främst måste alla huvudmän använda sig av rätt benämning och sedan måste även samhället, med politiker och journalister i spetsen, använda rätt vokabulär när detkommer till förskolans kontext.

No description available.

Global warming, mainly caused by manmade greenhouse gas emissions, has led to a rapid increase in global average temperatures and thus increased extreme weather conditions. This has forced international agreements into place, such as the UN’s 2030 Agenda to ensure a sustainable future. The purpose of this study is to deepen the knowledge and promote the development of shared ownership between people within residential areas. The study focuses on prevalence, resource groups, sustainability attitudes and motivational factors related to shared ownership. A survey was designed and distributed via various platforms to collect data. Although the aggregate data revealed significant differences, the responses within different demographic groups did not exhibit any statistically significant differences. The results of the survey show that most respondents do not currently engage in shared ownership. They generally have a positive view of the concept, with particular interest in handheld tools and leisure equipment. Economic factors were considered as their primary motivation concerning the sustainability aspects for participating in shared ownership, followed by environmental and social aspects. The major barriers to adopting shared ownership were identified as lack of availability, reliability, responsibility and communication, while clear information and structured systems could enhance participation. In conclusion, to improve and increase adoption of shared ownership improved information, structure and accessibility are needed.

The present study thesis aims to contribute to increased knowledge about how a shared leadership in the school can be constructed and understood. The study's knowledge object is shared leadership in the school. The study objects are school leaders who work together as well as their ideas about how they jointly construct a shared leadership in the school. In the present study, school leaders refer to the persons at the school who are the head of the teachers and other staff, with the task of leading the school's activities. This can thus be a principal or an assistant principal. The thesis is based on a qualitative study with interviews of school leaders who work together in what can be described as shared leadership. The interviews were conducted in pairs using a technique that in Swedish school development research has come to be called an interview with a performance chart. In the interviews, the school leaders who participated in the study were given the opportunity to jointly design the leadership as they perceived it to be designed whitin their activities. The study describes, analyzes and discusses these social constructions. The starting point for the analysis and the subsequent discussion is linked to previous research on shared leadership and organizational theory's way of managing leadership in relation to the business's need for structures that enable both stability and change. Based on an organizational argument, I discuss how school leaders working in shared leadership distribute tasks among themselves and how this distribution affects work organization and development organization. On the basis of the social constructivist theory as a theory of science in the study, I have found hermeneutics useful to describe how I have interpreted my results. The result shows that the different pairs of leaders lead with different kinds of shared leadership: co-leadership, functional leadership and in some cases even a mixture of these. The time spent on building a shared base for shared leadership influences the form of shared leadership that was constructed. The more time that was devoted to talking to each other and creating a common foundation to stand on, the more the school leaders came to lead together in a so-called co-leadership. Unless joint time was allocated, there was a tendency to divide work tasks between themselves and lead through functional leadership.

<p>Studien bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 14 tjejer som går på Porthälla gymnasium i Partille kommun och som läsåret 2008-2009 var med i organisationen Systerskap. Systerskap är ett samverkansprojekt mellan Ungdomsmottagningen i Partille kommun, högstadieskolorna i Partille kommun och Porthälla gymnasium med syfte att stärka unga tjejer genom att de får komma samma i grupp och utvecklas och samarbeta. Gymnasietjejerna leder i par en tjejgrupp med högstadietjejer på ca 10 deltagare och har träffar där relevanta ämnen för de yngre tjejerna tas upp. Huvudsyftet med studien är att fånga tjejgruppsledarnas upplevelse av att vara unga kvinnliga ledare men även hur de upplevde sitt delade ledarskap. Jag har i detta arbete använt mig av det socialkonstruktionistiska perspektivet och även begrepp som in-grupp/ut-grupp, Thomasteoremet, den generaliserade andre, självuppfyllande profetia och tre olika ledarskapsteorier som situationsanpassat ledarskap, transformativt ledarskap och egenskapssynsättet. Det huvudsakliga resultatet i studien är att projekt som Systerskap är till gagn, både för de yngre tjejerna som är gruppdeltagare och för de gymnasietjejer som är ledare för grupperna, då både de yngre och äldre tjejerna fick bättre självförtroende efter tiden i Systerskap. Ytterligare en slutsats är att Systerskapstjejerna inte såg någon större skillnad på manligt och kvinnligt ledarskap. För dem var det personliga faktorer och ålder som spelade in mest i hur man är som ledare, inte kön.</p>

While the concept of situation awareness have received a lot of attention over the past 15 years and many different measures have been developed and tested, the concepts of team situation awareness and shared situation awareness have not gotten as much attention and less progress has been made in developing a meaningful and validated measure. Thus, the purpose of this study is to operationalize the concept of shared situation awareness and test its consequences and relation to other concepts. In this study a new measure for shared situation awareness was developed and its potential evaluated. The measure was a shared priorities measure where the participants of the study each wrote down and rank ordered five factors they thought were important for good team performance in the situation. The factors were then scrambled and handed over to the other participant who once again ordered them according to priority. The correspondence between the two participants’ ratings was hypothesized to correlate with shared situation awareness. The results show that the shared priorities measure in this study did not relate to shared situation awareness. Several methodological concerns was identified which could have affected the results. The measure did relate to subjective ratings of cooperation which is very interesting and it is suggested that the measure captured aspects of teamwork. The shared priorities measure was easy to employ, required little preparation, has a high face-validity and is a promising addition to team research. / Under de senaste 15 åren har konceptet situationsmedvetande uppmärksammats en hel del, och många mått har utvecklats och blivit testade. Däremot har inte konceptet delat situationsmedvetande kommit lika långt i form av metodutveckling och validering. Syftet med denna rapport är att operationalisera begreppet delat situationsmedvetande och pröva det mot andra koncept. Inom ramen för detta arbete utvecklades ett nytt mått för delat situationsmedvetande som också testades empiriskt. Måttet mäter hur väl ett team har delade prioriteringar. Varje deltagare genererar fem faktorer för vad som är viktigt för god teamprestation i situationen och rangordnar dem i prioritetsordning. Dessa faktorer blandades sen om och delas ut till den andre teammedlemmen som i sin tur rangordnar faktorerna i prioritetsordning. Hur väl faktorernas rangordning korresponderar med varandra antogs vara ett mått på teamets delade situationsmedvetande. Resultatet visar att rangordningsmåttet inte har något samband med subjektivt bedömt delat situationsmedvetande. Flera metodologiska problem identifierades som kan ha påverkat resultatet. Däremot korrelerade rangordningsmåttet med hur väl samarbetet i teamet ansågs fungera, vilket tyder på att måttet fångar aspekter av hur teamet fungerar som team. Rangordningsmåttet var enkelt att använda, krävde lite förberedelse, har hög face-validity och verkar vara en möjlig väg att fortsätta studera team.