La philosophie et le dialogue vont main dans la main, mais qu’en est-il de la place du dialogue dans la sphère politique ? Prenant comme point de référence la délibération, discours bien établi dans nos démocraties contemporaines, ce mémoire a pour objectif de montrer en quoi le dialogue peut compléter la délibération pour établir une société harmonieuse. Afin de bien établir la place du dialogue, celui-ci sera exploré dans son rapport à des notions telles que l’identité, la rationalité, l’intersubjectivité et l’éducation, ou l’apprentissage en général. Mettant de l’avant un décentrement, une écoute authentique et une ouverture critique, nous proposons de montrer que le dialogue permet non seulement une plus grande inclusion que la délibération, mais aussi la possibilité de répondre à des besoins politiques fondamentaux tels que la coopération harmonieuse et efficace et la solidarité. Nous montrerons par ailleurs comment l’éducation est un excellent moyen de promouvoir le dialogue dans nos société contemporaine, lui permettant ainsi d’accomplir sa tâche de faciliter le vivre-ensemble. Nous pouvons même aller plus loin encore et affirmer qu’afin d’accomplir sa mission démocratique, l’éducation doit faire appel au dialogue. / Philosophy and dialogue are known to go hand in hand, while the relationship between dialogue and politics remains unclear. Using deliberation, a well-established type of discourse in our societies, as a comparative standpoint, this memoire will show how dialogue can be complementary to deliberation to form a proper democratic society. To get a wide enough conception of what dialogue means, we will explore how it pertains to identity, rationality, intersubjectivity, and education. A shift from an egocentric perspective, an authentic ear, and a critical open mindedness, being essential elements to dialogue, will help us to demonstrate how it can not only show a greater inclusiveness than deliberation can, but also respond in and of itself to crucial socio-political needs such as cooperation and solidarity. Education will be shown to be an excellent way to promote dialogue onto the political grounds, letting it then accomplish its purpose of facilitator for the establishment of a harmonious civic life. And to go even further, we propose that democratic education, if it is to accomplish its goals, must make use of dialogue.

Democracy in Sweden is facing a plethora of serious challenges. The ability of political parties to engage and activate non-political citizens have been greatly reduced over the last 50 years, meanwhile the risk of increased polarization the coming years is prominent and alarming. This essay attempts to combine modern representative democracy with the ideal of deliberative democracy. The aim is to investigate if deliberation can contribute to the solution of these problems. This is accomplished through a study inspired by James Fishkin’s Deliberative Poll. Local politicians in Sweden have been invited to answer a questionnaire after which they participate in deliberation before answering a second questionnaire. The difference in results between the two questionnaires are then compared to show the effect of deliberation. There is a clear visual difference between the politician’s answers in the two questionnaires. Nevertheless, this difference is only statistically proven in one out of the 22 tests that were run. Therefore, this study cannot draw any conclusions regarding the true effect of deliberation. Nevertheless, deliberation among local politicians in Sweden seems to be successful based on a visual comparison of the results from the two questionnaires and further study is deemed desirable.

In a time of decreasing participation in party politics across Europe, both protests and deliberation can be studied as means of expressing political opinion that have not seen the same decline. Traditionally, protests and deliberation have been considered mutually exclusive. This notion has later been challenged, indicating that these factors coexist in democratic societies.The aim of this thesis is to get a better understanding of the complex causal relationship between protests and deliberative democracy in 30 European countries. This is investigated through the following research question: Do countries with high levels of protest activity also have high levels of deliberative democracy? Two contradicting hypotheses are established, where one considers protests and deliberation to be mutually exclusive while the second hypothesisconsiders them to be coexisting factors in democratic countries. To test the hypotheses, correlation matrices and regression analysis are used, adding relevant control variables (GDP per capita, population and income distribution) to the model. The results imply that protests and deliberation are not mutually exclusive, instead countries with higher levels of protest activity also have higher deliberation. However, this does not appear to be because protests itself drive deliberation, but rather that a confounding variable, measuring the percentage of national income that the bottom 40% holds, drives both protests and deliberation positively. The implications underline the importance of a more even income distribution to foster both more protests and higher deliberation. Further research to continue investigating these findings is encouraged.

Les bâtiments universitaires en France ont énormément de défis pour atteindre aux exigences de transition écologique pour la croissance verte. En même temps sont des éléments clés pour la propagation des objectives du développent durable à l'échelle du bâtiment, du campus universitaire et de la ville. Les universités sont des institutions capables de promouvoir des changements dans la société, mais aussi sont des institutions qui ont besoin de changer. En d'autres termes, avant d'être un modèle pour la société, les universités devraient mettre en œuvre un comportement durable favorisant des pratiques durables dans le campus. Il est possible d'affirmer que la consommation énergétique, les émissions de CO2 et le manque d'intégration avec la ville sont les problèmes majeurs auxquels font face les universités françaises.Actuellement, l'implantation de stratégies pour améliorer la performance de durabilité dans les bâtiments font face à de nombreux défis, parmi eux le manque d'expérience et d'information pour soutenir la prise de décision. Un outil participatif d'aide à la décision a été développé et testé pour mesurer la performance des stratégies de la rénovation du bâtiment Aile Sud de la Bergerie Nationale. La performance des stratégies de la rénovation du bâtiment Aile Sud a été évalué et des solutions pour améliorer sa performance ont été suggérées dans une approche d'amélioration continue. / In France, the university buildings have significant challenges to meet the environmental transition requirements for green growth. At the same time, they are key elements for the spread of the sustainable development objectives at the building, the university campus, and the city scale. Universities are institutions capable of promoting changes in society, but also are institutions that need to be changed. In other words, before being a model for society, universities should implement sustainable behavior through the promotion of sustainable practices on campus. It is possible to say that energy consumption, CO2 emissions and lack of integration with the city are the major problems faced by French universities.Nowadays, the sustainable strategies implementation to improve buildings performance faces many challenges, including the lack of experience and information to support decision-making. A participatory tool for support decision-making was developed and tested to measure the performance of the ‘Aile Sud’ building renovation strategies in the Bergerie Nationale. The performance of the ‘Aile Sud’ building renovation strategies was assessed, and some recommendations for performance improvement were suggested in a continuous improvement approach.

No description available.

The Zimbabwean refugees sheltered at Holy Cross Church* in central Johannesburg have taken the initiative to develop their own curriculum. There have been many orientations to curriculum development with current reconceptualisations emphasising practical and descriptive curriculum development approaches. This research is framed specifically by Walker’s naturalistic curriculum development model, the community-based approach to education development, literature on refugee education and generally by broader theories of curriculum. The study employed the ethnographic research method and gathered data through non-participant observation, interviews and document analysis. Taking a wider approach to curriculum development and in the context of displaced people, the research redefined the term curriculum developer to mean ordinary people and refugees in their communal social setting. This study provides an analysis and description of how the refugees successfully initiated and developed effective learning and training programmes which resulted in the establishment of a school, early childhood, adult-education and vocational training centres. The refugee meetings and school council deliberation forums guided by common values and political, social and economic factors made practically defensible, education and training resolutions on language, school policies, curriculum options, pedagogy, knowledge and certification issues. On the forms of refugee-emergency education, the refugee school curriculum followed that of the country of origin, with some minor modifications thereby preparing learners for return to their country. The training programmes utilised a slightly adjusted curriculum of the host country in synergies with local private colleges and prepared the refugees to integrate into the host country’s economic communities. To improve the quality of education and training at Holy Cross there is need for intervention from government and international humanitarian organisations. In addition to the academic curriculum, subjects with a social reconstructionist ideology, double-shift schooling and democratic teaching and learning approaches must be introduced as well as awarding refugees with regionally recognised training certificates.

Deltagande inom en idrottsförening kan ha mer än endast hälsorelaterade effekter. Föreningslivet kan fungera som en arena för integration i det svenska samhället, inte minst för nyanlända immigranter. Syftet med denna studie är att bidra med ökad förståelse och ny kunskap gällande hur idrottsföreningars arbete kan fungera som en integrationsarena och hur föreningslivet kan bidra till delaktighet i samhället. Målet är att undersöka hur idrottsföreningar i idrottsvaga områden arbetar med integration, och hur deltagande i idrottsföreningar kan bidra till delaktighet i samhället. Studien bygger på följande frågeställningar: 1. Hur kan deltagande i en idrottsförening bidra till delaktighet i samhället? 2. Hur arbetar idrottsföreningar i idrottsvaga områden med integration?Arbetet bygger på fem kvalitativa intervjuer som gjorts med ordförande och andra styrelsemedlemmar i idrottsföreningar. Inledningsvis gjordes även två informantintervjuer för att få en god inblick i forskningsområdet. Därefter undersöktes det insamlade materialet med hjälp av en tematisk innehållsanalys. Analysen bygger på teoribegreppen empowerment, civic culture, borgerlig offentlighet och deliberation. Studiens främsta upptäckt gäller tillgänglighet, som innebär de möjligheter och problematiker som finns med föreningars integrationsarbete. Exempelvis kan personers och föreningars ekonomiska och geografiska förutsättningar vara avgörande för integrationen. Andra teman som upptäcks i analysen är delaktighet, integrationsarbete och språk.

Initialt medförde Internet och sociala plattformar ett positivt mottagande inom forskningsvärlden, då man förväntade sig att olika demokratiska funktioner skulle stärkas. Trots att sociala plattformar har lett till en ökning av diskussioner, vilket kan ses som främjande för demokratin, har det även visat sig kunna försvaga de demokratiska funktionerna. Detta genom att individer tenderar att begränsa sitt innehåll och sin interaktion, till det som uppfyller dennes preferens, vilket är skadligt för demokratin.   Uppsatsen ämnar undersöka två olika diskussionstrådar på Facebook och Flashback, av liknande ämne. Detta för att förstå om de präglas av expressiva drivkrafter eller deliberation. Deliberation innebär överläggning, och expressiva drivkrafter är en förklaringsmodell för individens preferens. Uppsatsen kommer ha en netnografisk metod, i syfte att identifiera drag av dynamik, interaktion och kultur. Därefter ska dessa analyseras och jämföras ur valda teorier.   Resultatet visade att både Facebook och Flashback präglades starkt av expressiva drivkrafter, medan förekomsten av deliberation var svag, eftersom de deltagande främst uttryckte sina preferenser, medan interaktionen mellan dem var låg. Trots att utfallen var relativt lika för respektive tråd, identifierades vissa skillnader. Flashback hade en hårdare retorik med detaljrikare utläggningar. Facebook hade tydligare drag av en kollektiv identitet, medan individuell identitet var starkare på Flashback.

Utbildning för hållbar utveckling (UHU) är ett koncept som trätt fram i syfte till att öka unga människors handlingskompetens. Den tidigare forskningen lyfter fram fyra komponenter som är väsentliga för att elever ska utveckla en handlingskompetens. Dessa är holism, autenticitet, pluralism och deliberation. Däremot påvisar tidigare att det är problematiskt att undervisa om hållbar utveckling med avseende på UHU då det anses vara för komplext. Den bakomliggande orsaken förhåller sig till att hållbarhetsfrågor berör olika värderingar, intressekonflikter och perspektiv men även att tillvägagångsätt över hur man kan införa ett undervisningskoncept med avseende på UHU, inte gjorts i den mån som det behövs. Ett sätt att undervisa utifrån dessa fyra komponenterna för att elever ska utveckla handlingskompetens, är genom rollspel där eleverna får en möjlighet att belysa olika perspektiv och synvinklar i en viss situationen. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur ett rollspel kan medföra att elever utvecklar handlingskompetens och därmed bidra till ett tillvägagångsätt för att undervisa enligt UHU:s principer. För att göra det inkorporerades de fyra komponenterna i de didaktiska frågorna och därmed konstruerades en modell som användes för planering av ett lektionsupplägg. Lektionsupplägget prövades och omprövades med hjälp av didaktisk modellering och med hjälp av praktisk epistemologi analys har jag kunnat extrahera den data jag behöver för vidareutveckling av modellen. Utifrån studiens analys och resultat är förutsättningar för att elever ska utveckla handlingskompetens beroende på elevernas förståelse av det holistiska perspektivet och hur eleverna i rollspelet deliberativt bemöter varandra i ett pluralistiskt förhållningsätt, det vill säga hur eleverna belyser komplexitet, intressekonflikter och de olika perspektiv.

This thesis aims to examine the relationship between ideological and affective polarisation and how it is affected by block-crossing cooperation at the local political level. Ideological and affective polarisation is measured in municipalities where block-crossing cooperation prevails, as well as municipalities where traditional block cooperation rules. The method that is used to measure the polarization is a mixed method with a questionnaire survey, directed to politicians in municipalities with different cooperation patterns. Further on, the answers have been qualitatively interpreted and the levels of polarization were converted into a number that represented the mean value of polarization in each municipality. The results indicate that block-crossing cooperation leads to lower levels of polarization, both ideological and affective, with an emphasis on the latter. On the contrary, traditional block political cooperations receive a significantly higher level of affective polarisation. The results can be supported by previous research as well as the theoretical framework. For instance, theories and research fields about social identity, group polarization and political psychology can explain the phenomenon of in-groups and out-groups that can reinforce affective polarization.This research has provided deeper knowledge and understanding of polarization and incentives for cooperation in Swedish politics with a focus on the local level. The thesis contributes to the existing research field of polarization. Hence, it opens for further research about polarization and deliberation, both at the municipality level as this thesis emphasizes, but also in the broader political realm.