<p>Vi har upplevt att fokus i skolan ligger väldigt mycket på svaga elever och att särbegåvade elever inte får samma stöd utifrån sina behov. I lärarutbildningen är det här ett område som oftast inte får något utrymme. Särbegåvade elevers situation i skolan är ett område som det finns lite forskning om i Sverige, vilket gör att ämnet inte är uppe för diskussion i lärargrupper. Vi ville beskriva, förklara och förstå hur lärare bemöter och undervisar särbegåvade elever i det svenska skolsystemet. För att lyckas med detta valde vi att arbeta med deltagarorienterad aktionsforskning. Vi konstaterar utifrån våra diskussioner med lärarna att en skola för alla inte finns. Det finns särbegåvade elever som i brist på motivation och stimulans sällar sig till de svaga eleverna. Därför anser vi att särbegåvade elever är ett område som behöver lyftas i lärarutbildningen och även i diskussionsgrupper ute på skolorna. De lärare som vi har arbetat med har saknat diskussioner kring de här eleverna.</p>

Vi har upplevt att fokus i skolan ligger väldigt mycket på svaga elever och att särbegåvade elever inte får samma stöd utifrån sina behov. I lärarutbildningen är det här ett område som oftast inte får något utrymme. Särbegåvade elevers situation i skolan är ett område som det finns lite forskning om i Sverige, vilket gör att ämnet inte är uppe för diskussion i lärargrupper. Vi ville beskriva, förklara och förstå hur lärare bemöter och undervisar särbegåvade elever i det svenska skolsystemet. För att lyckas med detta valde vi att arbeta med deltagarorienterad aktionsforskning. Vi konstaterar utifrån våra diskussioner med lärarna att en skola för alla inte finns. Det finns särbegåvade elever som i brist på motivation och stimulans sällar sig till de svaga eleverna. Därför anser vi att särbegåvade elever är ett område som behöver lyftas i lärarutbildningen och även i diskussionsgrupper ute på skolorna. De lärare som vi har arbetat med har saknat diskussioner kring de här eleverna.

<p>Studien handlar om ett klassmorfarprojekt, som syftar till att förändra elevernas förutsättning-ar att må bra och lyckas med skolarbetet. Undersökningen gjordes för att lyfta fram hur klassmorfarverksamheten i praktiken kan leda till den önskade förändringen för eleverna.</p><p>Min valda metod har karaktär av aktionsforskning. Med denna ansats som grund har jag till-sammans med personer som arbetar i klassmorfarprojektet genomfört en deltagarorienterad forskning av hur klassmorfar bemöter elever och lärare respektive själv blir bemött.</p><p>Resultatet visar att klassmorfar har en oklar roll genom att det inte klargjorts i vilken mån han får delta i ren undervisning. En del av de lärare som han avses stödja ser honom som en hjälp i undervisningen medan andra känner sig hotade i sin yrkesroll. Eleverna uppfattar genomgå-ende klassmorfar som en sympatisk ”hygglig prick”. Som ett särskilt viktigt delresultat bör nämnas att den metod för observation som användes, klart visade att även elever på mellan-stadiet kan skilja på sänkningar och lyft i bemötandet människor emellan. Resultatet indikerar också att den viktigaste förändringsåtgärden är att synliggöra de mänskliga värdena i skolan och skapa rutiner för mindre sänkningar och mer lyft.</p>

Studien handlar om ett klassmorfarprojekt, som syftar till att förändra elevernas förutsättning-ar att må bra och lyckas med skolarbetet. Undersökningen gjordes för att lyfta fram hur klassmorfarverksamheten i praktiken kan leda till den önskade förändringen för eleverna. Min valda metod har karaktär av aktionsforskning. Med denna ansats som grund har jag till-sammans med personer som arbetar i klassmorfarprojektet genomfört en deltagarorienterad forskning av hur klassmorfar bemöter elever och lärare respektive själv blir bemött. Resultatet visar att klassmorfar har en oklar roll genom att det inte klargjorts i vilken mån han får delta i ren undervisning. En del av de lärare som han avses stödja ser honom som en hjälp i undervisningen medan andra känner sig hotade i sin yrkesroll. Eleverna uppfattar genomgå-ende klassmorfar som en sympatisk ”hygglig prick”. Som ett särskilt viktigt delresultat bör nämnas att den metod för observation som användes, klart visade att även elever på mellan-stadiet kan skilja på sänkningar och lyft i bemötandet människor emellan. Resultatet indikerar också att den viktigaste förändringsåtgärden är att synliggöra de mänskliga värdena i skolan och skapa rutiner för mindre sänkningar och mer lyft.

In the last 20 years the craft brewing industry has expanded significantly in Scandinavia. The trend of microbreweries originates from the US and the U.K where much of the recent research has taken place, leaving a field unexplored from a perspective centralized to the microbrewery industry in Sweden. Previous research within similar fields have explored the use of neolocalism as a means of public relations strategy but little attention has been paid to further dimensions of strategic communication such as marketing communication and branding. With a theoretical framework varying from previous research within culture, geography and marketing this study seeks to bring light to the Swedish market of microbreweries from a media and communication perspective. The study examines which strategies Swedish microbreweries use to build a relationship with their customers and which strategies are implemented to appeal to new audiences. Furthermore, the study seeks to investigate which challenges microbreweries face with their external communication and what strategies are used to conquer them. The work indicates that while neolocalism plays a significant role in the branding and external communication for many breweries as demonstrated in previous studies in other areas of the world, the results bring light to the fact that while neolocalism might work as a strategy to bond with the locals it might also prevent the microbreweries to reach audiences beyond the given area. By using a qualitative semi-structured interview approach the respondents, each representing individual breweries located around Stockholm, Gothenburg and Småland, were able to provide empirical evidence suggesting that social media plays a great role in the success of reaching new audiences therefore functioning as one of the primary methods for successful strategic communication.

In recent decades, the conditions for the museums have changed. The competition has become harder and bigger and their role in society have changed when new technology provides other opportunities for how visitors are to be reached. This means that the museums need to think in new paths in order to continue to stay attractive for both existing and new visitors. As part of this, it is about trying new path sand broader their activities to fulfil the goals and expectations that exist from both the audience and their own operations. Working strategically with communication is away for museums to differentiate themselves, to constantly stay up-to-date and to reach new and retain existing target groups. This study shows, through interviews with communicators, how four museums in Stockholm work with strategic communication to meet these just mentioning challenges and what effects this will have for their own organization. By trying new digital channels such as social media, actively working to be current in their time and finding new paths to create exciting visitor experiences both physically and digitally, while continuing to be institutions for knowledge dispersion within their respective areas, the museums maintain their topicality and continue to attract audiences.

Syfte: Det övergripande vetenskapliga syftet med denna avhandling att nå en ökad förståelse om samverkansprocesser. Ansats och metoder: Studien har bedrivits genom deltagarorienterad aktionsforskning inom hälso- och sjukvården i Hässleholm. Aktörer på verksamhetsfältet har strävat efter att utveckla samverkan för att tillsammans kunna utveckla närsjukvård. Forskningen har genererat kunskap utifrån lokala omständigheter att tjäna som underlag för beslut om att genomföra praktiska förändringar i verksamheten. En kombination av olika metoder har använts för att generera empiriskt material, där den huvudsakliga metoden har varit deltagande observationer med dialog. Därutöver har intervjuer och granskning av dokument använts samt en forskningscirkel, som är en speciell metod inom deltagarorienterad aktionsforskning. Studien har haft en hermeneutisk ansats och tolkningar har gjorts med stöd av olika teoretiska perspektiv och modeller. Kurt Lewins fältteori har utgjort en övergripande teoretisk ram för studien. Resultat: En ökad förståelse om den studerade samverkansprocessen kunde nås genom att beskriva och tolka skeenden som antogs ha påverkat utvecklingen av samverkan. Processen beskrevs både utifrån vertikal och horisontell integrering inom och mellan organisationer. Beskrivningen innefattade komponenter som fanns både inom arbetsprocesser och sociala processer. Den studerade samverkansprocessen delades in i delprocesser där var och en del innehöll en viss typ av aktivitet som genomfördes för att stödja utvecklingen av samverkan. Två olika strategier för utvecklingen av samverkan identifierades och illustrerades genom olika modeller: den linjära hierarkiska modellen respektive den dynamiska modellen. Den sistnämnda utvecklades genom aktionsforskningen. Slutsatser:I ett första skede bedrev deltagarna på fältet samverkan med stöd av den linjära hierarkiska modellen. Denna modell utgör ett tankeschema där samverkan utvecklas i en linjär hierarkisk process. Politiker fattar beslut, chefer planerar och professionella genomför aktiviteterna. Modellen utgår ifrån ett konsensusteoretiskt perspektiv där konflikter betraktas som störande element. Det innebar i detta fall att aktörer inom olika domäner och organisationer undvek varandras olika föreställningsvärldar varpå samverkansprocessen stötte  på hinder i utvecklingen. Aktionsforskningen intervenerade i processen genom arrangera kommunikationsarenor med deltagare från olika domäner och organisationer. Samverkan utvecklades på så sätt utifrån den dynamiska modellen. Denna modell innehåller antaganden om att samverkansprocesser är dynamiska och har sin utgångspunkt i ett konfliktteoretiskt perspektiv där konflikter betraktas som naturliga i processen. / Objective: The general scientific objective of this thesis is to reach a greater understanding of processes of collaboration. Design and methods: The study was conducted through participatory action research within the health services of Hässleholm, Sweden. The people involved, who were participants of different activities related to health care, aimed at developing their collaboration in a collective attempt to facilitate the development of an integrated local health care. Based on local circumstances and perspectives, the research has generated knowledge on which future decisions on how to implement practical changes can be made. A combination of various methods was used to generate empirical material, where the main method was participant observation with dialogue. In addition, interviews and document reviews were conducted as well as the use of collaborative inquiry, which is a specific method within participatory action research. The study was conducted according to a hermeneutic approach and interpretations were supported by various theoretical perspectives and models. Kurt Lewin's field theory constituted a general theoretical frame of reference for the study. Results: By describing and interpreting the course of events that were presumed to have an impact on the development of collaboration, a greater understanding of the observed collaboration process was achieved. The process was described in terms of vertical as well as horizontal integration within and between organisations. This description included components that were present in work processes as well as social processes. The observed collaboration process was divided into sub-processes, each of them containing a certain type of activity that was performed in support of the development of collaboration. Strategies for development of collaboration were identified and illustrated by different models: the linear hierarchical model and the dynamic model. The latter was developed through action research. Conclusions: At an initial stage, collaboration among the participants in the field was supported by a linear hierarchical model, which constitutes a mind map where collaboration is developed in a linear hierarchical process. Politicians make decisions, managers make plans and professionals implement activities. The model emanates from a consensus theoretical perspective, where conflicts are regarded as disruptive elements. In this case, participants from various domains and organisations avoided the different conceptual worlds of one another, which led to impediments in the developments of the collaboration process. The action research made it possible to intervene in the process by arranging communication arenas with and for participants from the different domains and organisations. Thus, collaboration came to evolve from a dynamic model, which includes the assumption that collaboration processes are dynamic and is based on a conflict theoretical perspective, where conflicts are regarded as natural aspects of the processes.

Syfte: Det övergripande vetenskapliga syftet med denna avhandling att nå en ökad förståelse om samverkansprocesser. Ansats och metoder: Studien har bedrivits genom deltagarorienterad aktionsforskning inom hälso- och sjukvården i Hässleholm. Aktörer på verksamhetsfältet har strävat efter att utveckla samverkan för att tillsammans kunna utveckla närsjukvård. Forskningen har genererat kunskap utifrån lokala omständigheter att tjäna som underlag för beslut om att genomföra praktiska förändringar i verksamheten. En kombination av olika metoder har använts för att generera empiriskt material, där den huvudsakliga metoden har varit deltagande observationer med dialog. Därutöver har intervjuer och granskning av dokument använts samt en forskningscirkel, som är en speciell metod inom deltagarorienterad aktionsforskning. Studien har haft en hermeneutisk ansats och tolkningar har gjorts med stöd av olika teoretiska perspektiv och modeller. Kurt Lewins fältteori har utgjort en övergripande teoretisk ram för studien. Resultat: En ökad förståelse om den studerade samverkansprocessen kunde nås genom att beskriva och tolka skeenden som antogs ha påverkat utvecklingen av samverkan. Processen beskrevs både utifrån vertikal och horisontell integrering inom och mellan organisationer. Beskrivningen innefattade komponenter som fanns både inom arbetsprocesser och sociala processer. Den studerade samverkansprocessen delades in i delprocesser där var och en del innehöll en viss typ av aktivitet som genomfördes för att stödja utvecklingen av samverkan. Två olika strategier för utvecklingen av samverkan identifierades och illustrerades genom olika modeller: den linjära hierarkiska modellen respektive den dynamiska modellen. Den sistnämnda utvecklades genom aktionsforskningen. Slutsatser:I ett första skede bedrev deltagarna på fältet samverkan med stöd av den linjära hierarkiska modellen. Denna modell utgör ett tankeschema där samverkan utvecklas i en linjär hierarkisk process. Politiker fattar beslut, chefer planerar och professionella genomför aktiviteterna. Modellen utgår ifrån ett konsensusteoretiskt perspektiv där konflikter betraktas som störande element. Det innebar i detta fall att aktörer inom olika domäner och organisationer undvek varandras olika föreställningsvärldar varpå samverkansprocessen stötte  på hinder i utvecklingen. Aktionsforskningen intervenerade i processen genom arrangera kommunikationsarenor med deltagare från olika domäner och organisationer. Samverkan utvecklades på så sätt utifrån den dynamiska modellen. Denna modell innehåller antaganden om att samverkansprocesser är dynamiska och har sin utgångspunkt i ett konfliktteoretiskt perspektiv där konflikter betraktas som naturliga i processen. / Objective: The general scientific objective of this thesis is to reach a greater understanding of processes of collaboration. Design and methods: The study was conducted through participatory action research within the health services of Hässleholm, Sweden. The people involved, who were participants of different activities related to health care, aimed at developing their collaboration in a collective attempt to facilitate the development of an integrated local health care. Based on local circumstances and perspectives, the research has generated knowledge on which future decisions on how to implement practical changes can be made. A combination of various methods was used to generate empirical material, where the main method was participant observation with dialogue. In addition, interviews and document reviews were conducted as well as the use of collaborative inquiry, which is a specific method within participatory action research. The study was conducted according to a hermeneutic approach and interpretations were supported by various theoretical perspectives and models. Kurt Lewin's field theory constituted a general theoretical frame of reference for the study. Results: By describing and interpreting the course of events that were presumed to have an impact on the development of collaboration, a greater understanding of the observed collaboration process was achieved. The process was described in terms of vertical as well as horizontal integration within and between organisations. This description included components that were present in work processes as well as social processes. The observed collaboration process was divided into sub-processes, each of them containing a certain type of activity that was performed in support of the development of collaboration. Strategies for development of collaboration were identified and illustrated by different models: the linear hierarchical model and the dynamic model. The latter was developed through action research. Conclusions: At an initial stage, collaboration among the participants in the field was supported by a linear hierarchical model, which constitutes a mind map where collaboration is developed in a linear hierarchical process. Politicians make decisions, managers make plans and professionals implement activities. The model emanates from a consensus theoretical perspective, where conflicts are regarded as disruptive elements. In this case, participants from various domains and organisations avoided the different conceptual worlds of one another, which led to impediments in the developments of the collaboration process. The action research made it possible to intervene in the process by arranging communication arenas with and for participants from the different domains and organisations. Thus, collaboration came to evolve from a dynamic model, which includes the assumption that collaboration processes are dynamic and is based on a conflict theoretical perspective, where conflicts are regarded as natural aspects of the processes.

Syfte: Det övergripande vetenskapliga syftet med denna avhandling att nå en ökad förståelse om samverkansprocesser. Ansats och metoder: Studien har bedrivitsgenom deltagarorienterad aktionsforskning inom hälso-och sjukvården i Hässleholm. Aktörer på verksamhetsfältet har strävatefter att utveckla samverkan för att tillsammans kunna utveckla närsjukvård. Forskningen hargenereratkunskap utifrån lokala omständigheteratttjäna som underlag för beslut om att genomföra praktiska förändringar i verksamheten. En kombination av olika metoder har använts för att generera empiriskt material, där den huvudsakliga metoden har varit deltagande observationer med dialog. Därutöver har intervjuer och granskning av dokument använts samt en forskningscirkel, som är en speciellmetod inom deltagarorienterad aktionsforskning. Studien har haft en hermeneutisk ansats och tolkningar har gjorts med stöd av olika teoretiska perspektiv och modeller. Kurt Lewins fältteori har utgjort en övergripande teoretisk ram för studien. Resultat: En ökad förståelseom den studerade samverkansprocessen kunde nås genom att beskriva och tolka skeenden som antogs ha påverkat utvecklingen av samverkan. Processen beskrevs både utifrån vertikal och horisontell integrering inom och mellan organisationer. Beskrivningen innefattade komponenter som fanns både inom arbetsprocesser och sociala processer. Den studerade samverkansprocessen delades in i delprocesser där var och en del innehöll en viss typ av aktivitet som genomfördes för att stödja utvecklingen av samverkan. Två olika strategier för utvecklingen av samverkan identifieradesoch illustrerades genom olika modeller: den linjära hierarkiska modellen respektive den dynamiska modellen. Den sistnämnda utveckladesgenom aktionsforskningen. Slutsatser: I ett första skede bedrevdeltagarna på fältet samverkan med stöd av den linjära hierarkiska modellen. Denna modell utgör ett tankeschema där samverkan utvecklas i en linjär hierarkisk process. Politiker fattar beslut, chefer planerar och professionella genomför aktiviteterna. Modellen utgår ifrån ett konsensusteoretiskt perspektiv där konflikter betraktas som störande element. Det innebar i detta fallatt aktörer inom olika domäner och organisationer undvek varandras olika föreställningsvärldar varpå samverkansprocessen stötte på hinder i utvecklingen. Aktionsforskningen intervenerade i processen genom arrangera kommunikationsarenor med deltagare från olika domäner och organisationer. Samverkan utvecklades på så sätt utifrån den dynamiska modellen. Denna modell innehåller antaganden om att samverkansprocesser är dynamiska och har sin utgångspunkt i ett konfliktteoretiskt perspektiv där konflikter betraktas som naturliga i processen. / Objective: The general scientific objective of this thesis is to reach a greater understanding of processes of collaboration. Design and methods: The study was conducted through participatory action research within the health services of Hässleholm, Sweden. The people involved, who were participants of different activities related to health care, aimed at developing their collaboration in a collective attempt to facilitate the development of an integrated local health care. Based on local circumstances and perspectives, the research has generated knowledge on which future decisions on how to implement practical changes can be made. A combination of various methods was used to generate empirical material, where the main method was participant observation withdialogue. In addition, interviews and document reviews were conducted as well as the use of collaborative inquiry,which is a specific method within participatory action research. The study was conducted according to a hermeneutic approach and interpretations were supported by various theoretical perspectives and models. Kurt Lewin's field theory constituted a general theoretical frame of reference for the study. Results: By describing and interpreting the course of events that were presumed to have an impact on the development of collaboration, a greater understanding of the observed collaboration process was achieved. The process was described in terms of vertical as well as horizontal integration within and between organisations. This description included components that were present in work processes as well as social processes. The observed collaboration process was divided into sub-processes, each of them containing a certain type of activity that was performed in support of the development of collaboration. Strategies for development of collaboration were identified and illustrated by different models: the linear hierarchical model and the dynamic model. The latter was developed through action research. Conclusions: At an initial stage, collaborationamong the participants in the field was supported by a linear hierarchical model, which constitutes a mind map where collaboration is developed in a linear hierarchical process. Politicians make decisions, managers make plans and professionals implement activities. The model emanates from a consensus theoretical perspective, where conflicts are regarded as disruptive elements. In this case, participants from various domains and organisations avoided the different conceptual worlds of one another, which ledto impediments in the developments of the collaboration process. The action research made it possible to intervene in the process by arranging communication arenas with and for participants from the different domains and organisations. Thus, collaborationcame to evolve from a dynamic model, which includes the assumption that collaboration processes are dynamic and is based on a conflict theoretical perspective, where conflicts are regarded as natural aspects of the processes

Syftet med utvecklingsarbetet är att utifrån ett normkritiskt perspektiv granska ochutveckla en del av verksamheten på en förskola, i syfte att synliggöra och vidga normer. Utvecklingsarbetet skedde tillsammans med delar av ett arbetslag från en förskola i en större stad i Sverige och materialet som granskades är de sånger som vanligtvis sjungs av pedagogerna i projektet.Frågeställningarna som ställs är: hur ser pedagogerna på normer och likabehandling, vilka normer som kan identifieras i materialet samt vilka lärdomar och möjliga effekter som kan dras av projektet. Teorier om normer, kulturell dominans och normkritiskt pedagogik har varit centrala för studien samt begreppen barnkultur och barns kultur. Metoder för utvecklingsarbetet har varit deltagarorienterad ansats med semistrukturerade fokusgrupper som främsta metod. Resultaten visar att pedagogerna har en medvetenhet och till viss del har en kritisk ingång till normer och önskar en utveckling med en kollektiv, gemensam process. Sångrepertoaren förstärker svenska språket och aktivitet som norm och har en snäv representation av upphovsskapare. Pedagogerna kan ses som den dominerande gruppen som har makten att välja vad som ska ingå i sångrepertoaren. Alla barn blir inte representerade och exempelvis blir barn som pratar fler språk än svenska osynliggjorda i sångrepertoaren. En effekt av projektet var de samtal som pedagogerna höll med barn från barngruppen kring vad de skulle vilja sjunga om. Barnens intressen visade sig vara nutida barnkultur och populärkultur. Pedagogernas bakgrund skulle då inte vara avgörande för att kunna inkludera barnens intresse i sångrepertoaren. Genom att samtala med barnen kan deras intressen synliggöras vilket kan leda till att sångrepertoaren blir bredare och barnen blir mer delaktiga i verksamheten.