Att svenska medier hotas blir allt vanligare. Denna undersökning syftar till att diskutera omfattningen av hot mot journalister och beskriva hotens karaktär genom att lyssna till journalisternas egna erfarenheter. Undersökningen är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med sex verksamma journalister, varav tre har redaktionellt ansvar. Vi har besökt ett antal redaktioner som har erfarenhet av hot och vänt oss till vissa nyckelpersoner. Utifrån syftet har vi formulerat följande frågeställningar: Vilka uttryck tar sig hoten mot lokaltidningsredaktioner och enskilda medarbetare? Finns det en handlingsplan på redaktionerna när medarbetare hotas? Hur ser den i så fall ut? Vad anser de enskilda journalisterna att hot får för konsekvenser för det journalistiska arbetssättet och – i förlängningen – även demokratin? Vår forskningsfråga blir således: om, och i så fall varför, journalister på lokaltidningar uppfattar att olika typ av direkta hot mot dem ökat och vilka konsekvenser journalisterna anser att detta kan ha för deras yrkesutövning. Resultatet av studien visar att alla respondenter har fått hot och trakasserier riktade mot sig och/eller redaktionen. Samtliga upplever att hoten mot journalister har ökat de senaste åren och att hoten i dag tar sig andra uttryck. Till exempel har det blivit vanligare att representanter från den organiserade brottsligheten försöker påverka vad som publiceras och inte. På alla redaktioner vi besökt finns handlingsplaner och riktlinjer för hur man ska gå till väga när en journalist eller redaktion utsätts för hot. Samtliga lokaltidningsredaktioner har också varit tvungna att ta till säkerhetsåtgärder som en direkt konsekvens av att de upplever en ökad hotbild. Majoriteten av respondenterna berättar om hur man i ett tidigt skede har ändrat i artiklar på grund av rädsla för att utsättas för hot.

Demokrati som politiskt system är aldrig stabilare än det stöd det har hos befolkningen.Samtidigt visar studier att Sverige upplever en anmärkningsvärd minskning i stödet för demokrati bland de yngre medborgarna. Mot bakgrund av detta utforskas i denna studie vilken betydelse den demokratimodell som ett politiskt beslut fattas enligt har för ungas stöd gentemotden politiska beslutsprocessen. Därigenom dras slutsatser om möjliga alternativ för att reformera den representativa modellen genom att antingen förstärka eller försvaga demokratin.Detta undersöks genom ett surveyexperiment (N=134) med respondenter i åldern 18-29 år.Respondenterna fick svara på en enkät om deras attityd gentemot en politisk beslutsprocess där politikerna hade fattat beslutet antingen utifrån resultatet av en nationell folkomröstning,digitala deliberativa möten eller en expertgruppsutrednings slutsatser. En blygsam effekt av demokratimodell på stöd för beslutsprocessen uppmättes, men där expertdemokrati uppvisade en signifikant starkare effekt på stödet för beslutsmetoden jämfört med direkt demokrati. / Democracy as a political system is never more stable than the support it enjoys among the mass public. At the same time, studies show that Sweden currently experiences a remarkable decrease in democratic support among its´ younger citizens. This study examines if the model of democracy that a political decision is made according to, affect young people’s support for the political decision-making process and thus explores possible avenues for reforming the representative model by either strengthening or weakening democracy. This is investigated through a survey experiment (N = 134) among respondents aged 18 to 29 years old. The respondents were asked to answer a survey about their attitudestowards a political decision, where the politicians had grounded their decision in either the result of a national referendum, digital deliberative meetings, or the conclusion by a group of experts. Modest effects of democracy models on support for the decision-making process were found. However, expert democracy had a significantly stronger effect on support for the decision method compared to direct democracy.

Made available in DSpace on 2017-07-10T18:20:38Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Marcos Wilian da Silva.pdf: 540264 bytes, checksum: eacb776b2f8e5d7d2f5e82fbae284d95 (MD5) Previous issue date: 2016-04-07 / In the Bolivarian Republic of Venezuela, from the rise of Hugo Chávez's government in 1999, there was a significant change in the state structures. The institutional refoundation occurs as a result of a profound social inequality, reflected by the oil crisis in the late eighties, and the impact caused by neoliberal measures adopted by the last government administrations signatory of the Punto Fijo Pact. First of all, to legitimaze the political ideal, Chavez helds a referendum that authorized the convocation of a Constituent Assembly, which resulted in the promulgation of the Constitution of the Bolivarian Republic of Venezuela. It is a legal instrument of juridical, economic, social and political organization, focused mainly on social rights seeking the realization of a justest and more egalitarian society. Starting from the Venezuela's institutional historical context, the research aims to verify a possible democracy model formally established in the Constitution of the Bolivarian Republic, through a study of Democracy Models classified and described by the British political scientist David Held. / Na República Bolivariana da Venezuela, a partir da ascensão do governo Hugo Chávez, em 1999, ocorre uma expressiva mudança nas estruturas do Estado. A refundação institucional se dá em decorrência da profunda desigualdade social, refletida pela crise do petróleo no final da década de oitenta, e do impacto causado pelas medidas neoliberais adotadas pelas últimas gestões governamentais signatárias do Pacto de Punto Fijo. Para a legitimação do ideal político, Chávez, de início, realiza um referendo popular que autorizou a convocação de uma Assembleia Constituinte, cujo resultado foi a promulgação da Constituição da República Bolivariana da Venezuela. Trata-se de um instrumento jurídico de organização política, jurídica, econômica e social, focado principalmente nos direitos sociais e na busca da efetivação de uma sociedade mais justa e igualitária. A partir da contextualização histórica institucional da Venezuela, a pesquisa busca verificar um possível modelo de democracia estabelecido formalmente na Constituição da República Bolivariana, por meio de um estudo dos Modelos de Democracia classificados e descritos pelo cientista político britânico David Held.