Studien utreder syftet med betyg i grundsärskolan, samt huruvida betygsättningen i sig eventuellt leder till ökad stigmatisering för elever i grundsärskolan. Bakgrunden beskriver bland annat grundsärskolan som skolform samt syftet med betyg. Därefter följer teoridelen som tar avstamp i Goffmans teorier om stigmatisering. Studien är en systematisk litteraturstudie om betyg i grundsärskolan, utifrån syftet med betygssättning i grundskolan. Vidare visar studien att de tre främsta syftena med betyg i grundskolan inte är applicerbara i grundsärskolan och därmed saknas ett tydligt syfte med betyg i grundsärskolan. Betygens ogiltighet och brist på syfte leder till att grundsärskolan framstår som en imitation av grundskolan snarare än en egen skolform. Därmed ökar stigmatiseringen genom att elevernas avvikelser blir tydligare och eleverna framstår som onormala. Efter resultatet följer en diskussion som bland annat belyser hur betyg kategoriserar elever och påverkar deras framtidsmöjligheter. Diskussionen tar också upp hur skolan ökar elevers stigmatisering genom bemötande och hur stigmatiseringen ökar genom kategorisering och betygsättning. Studien avslutas med specialpedagogiska implikationer som till exempel lärarnas etiska och specialpedagogiska dilemman vad gäller att sätta betyg som saknar giltighet. Den delen av lärarnas uppdrag gör att även lärarna tvingas bidra till en dubbel stigmatisering av grundsärskoleeleverna.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om genomslaget av demokratiska aspekter när estetiska uttrycksformer används för att integrera nyanlända barn i förskolan. Ansatsen är kvalitativ och perspektivet är sociokulturellt med utgångspunkt i Vygotskijs teorier. Resultaten identifierar ett antal utmaningar som åtta förskollärare ser i att arbeta med estetiska uttrycksformer för att integrera nyanlända barn i förskolan och identifiera förskollärares integrerande arbetssätt för nyanlända i förskolan. Slutsatsen av denna studie tydliggör att det verbala språkets begränsningar inte hindrar nyanlända barns kommunikation och interaktion med andra. Nyanlända barn kan språka genom estetiska uttrycksformer. Förskollärares kunskaper, förhållningssätt och arbetssätt påverkar huruvida nyanlända barns integration och demokrati med estetiska uttrycksformer i förskolan. Tidsbrist och materialbrist kan innebära svårigheter att skapa goda förutsättningar för nyanlända barns lärande och utveckling.

<p>Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen dels för hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels för hur detta hanteras inom planeringen. Använda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har använts där observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument från Stockholms stad har varit grunden för empirin, en kvalitativ analys har sedan utförts. I parken förekommer intressemotsättningar mellan de brukare som leker med sina barn i parken eller bor i den nya bebyggelsen och de som dricker alkohol. Man kan också notera en uppdelning av användandet. Fokus i planerarnas hantering av dessa ligger på trygghet och vad människor värderar i sin vardag. Åtgärder som vidtas är att informera om ansvarsförhållanden och genomföra trygghetsvandringar. Man talar om att genomföra en tredje insats som går ut på att bryta en av de fysiska uppdelningarna av parken. Det framkommer även att det finns motsättningar mellan de olika syften med det offentliga rummet som uttrycks inom olika nivåer inom planeringen.</p>

<p>Samhället har förändrats kraftigt sen införandet av folkskolan. Detta medför att andra kompetenser och förmågor efterfrågas. Även synen på utveckling och lärande har reformerats, vilket torde ha påverkat undervisningen. Trots detta dominerar den traditionella undervisningen. En alternativ undervisningsform är samarbetsinlärning. Syftet med arbetet var att läsa och analysera studenters texter om deras prövande av samarbetsinlärning under deras praktikperiod. Vårt val av metod är en kvalitativ undersökning, där vi använt oss av den reflexiva metoden i analysen. Centralt i denna metod är själva tankearbetet kring empirin, det vill säga reflektionen och tolkningen av materialet. Flera av studenterna har positiva erfarenheter av samarbets-inlärning. Dock uppkommer att den traditionella undervisningen präglar både lärarstudenterna och eleverna. Ytterligare svårigheter har visat sig uppkomma när elever med diagnoser inom autismspektrat förväntats vara aktivt delaktiga i övningarna.</p>

<p>The question under investigation in this dissertation is whether the management- and market-oriented reforms of public institutions in Sweden of the 1980s and 1990s have affected municipal politics in the direction of more or less conflict. The analysis takes its point of departure from Arend Lijphart’s model of majoritarian versus consensus democracy. Majoritarian democracy refers to a form of democracy in which the central role of electing decision-makers and holding them accountable is emphasized. Majoritarian democracy therefore underlines the importance of conflict in politics. Consensus democracy refers to a form of democracy in which the importance of representing the preferences of political minorities, not only those of the majority, is emphasized. Consensus democracy therefore underlines the concern for consensus between political actors. In this study, four municipalities with different political majorities and reform ambitions within the county of Stockholm were chosen for comparative analysis . </p><p>The study shows that the reforms in all likelihood have affected the political work in a more majoritarian direction. This applies in particular to the efforts of introducing new forms of management. The political relations have become more conflict-oriented and more coordinated or centralized within each political party and between the parties of a leftist and rightist orientation respectively. The political relations within the municipal committees have also become more conflict oriented, primarily by a more public and pronounced expression of divergent views. </p><p>These results clearly strengthens the argument in Swedish debate that municipal politics is increasingly becoming more similar to national politics, where it is only the political parties in parliamentary majority that governs public administration. The results of this investigation therefore have implications on the organization of municipal politics in Sweden, as it is currently based on a more consensual form of democracy.</p>

<p>Jordanien ser sig som en arabiskmuslimsk stat på väg mot en demokrati. Med en sådan självbild blir islam en integral del av samhället. Det stöd som det jordanska samhället gav det Muslimska Brödraskapet i valen november 1989 och 1993 visade dessutom att organisationen blivit något som kungahuset måste ta med i beräkningen i den demokratiska processen. För det Muslimska Brödraskapet kan det upplevas som en tilltalande idé då man genom ett samarbete med kungahuset både kan bevara sin maktbas och dessutom se till att andra konkurrerande och kanske mer militanta och extrema muslimska grupper marginaliseras.</p><p>Den demokratiska processen i Jordanien kan således ses som en samverkan mellan det Muslimska Brödraskapet och kungahuset.</p>

<p>I denna studie analyseras interaktionen mellan några elever i grupparbete samt instruktionens betydelse för formandet av dess villkor. Forskningsfrågorna belyser hur eleverna med hjälp av tal, gester och blickar interagerar med varandra, vilka mönster av kommunikation interaktionen visar, instruktionens betydelse och aspekter på komplexa faktorer som omger grupparbete som arbetsform. Två grupparbeten observeras med hjälp av videoinspelning som delvis kompletteras med ljudinspelning för att erhålla ett tillförlitligare analysmaterial. Grupperna består av fem år 1 elever vardera. Resultatet visar på att den information som läraren ger i förväg får betydelse för hur eleverna interagerar. Studien beskriver att eleverna delvis agerar enligt grupparbetets sociala konstruktion, men delvis också informellt. Studiens slutsats är att grupparbetet bl a kan vara en god arena för demokratisk fostran men att eleverna behöver träna sig för att klara av att samspela. Ur ett pedagogiskt perspektiv blir det ett offentligt erfarenhetsrum där åsikter kan brytas mot varandra och kompromisser ingås, vilket är egenskaper som efterfrågas i dagens samhälle och som åligger skolan att utveckla. Trots att forskning visar på grupparbetets positiva effekter ur ett tvåfaldigt perspektiv; ett kunskapsmässigt och ett socialt, visar statistik på att lärare väljer denna arbetsform i avtagande utsträckning. Studien belyser aspekter som kan få betydelse för detta val.</p>

<p>The thesis has two purposes. The first is to understand the organizational forms of the public administration when it participates in international rule making processes. The second purpose investigates democratic implications of internationalization of the Swedish state administration. A theoretical framework, combining theories of governance with ideas on resource dependence and a neo-institutional approach, is applied to three empirical cases. The cases follow decision making processes within the European Employment Strategy, The Kyoto Protocol for reduction of green house gasses and negotiations on trade facilitation within the WTO. The studied processes can be described as complex and fragmented, containing multiple types of actors and parallel arenas, complex technical material and bureaucratic processes. They were also characterised by the fact that policy was created throughout the course of the processes. They also seemed to lack an ending and were to a high degree bound by their history. The administrations’ response resulted in an organisational form that is theoretically developed in the study – enclaves. Enclaves contain members from different organizations, both private and state organizations and the work within them is carried out in an informal and interactive way. They are de-coupled units with stable membership that is related to positions in the hierarchy. As opposed to networks, enclaves are not self-organizing but the membership is mainly controlled by state-actors. The second aim of the study is carried out through a number of indicators derived from the deliberative and the representative models of democracy. The blurring of responsibilities, the lack of transparency and the barriers for entrance into the enclaves made the organisational forms of the administration seem problematic in relation to the representative model. However other features of the enclaves seemed to support a more communicative logic of action, leaving the deliberative model more promising as a way of understanding the administrations’ work as democratically legitimate. Still, the analysis showed that the deliberative model also faced some challenges in terms of lack of openness and inclusion of all relevant stake holders.</p>

<p>Detta examensarbete behandlar lärares sätt att se på och undervisa i etik, samt lärares påverkan på barns etiska och moraliska utveckling. I arbetet kommer det fram att lärarna i min undersökning ser som sin främsta uppgift att stödja barnens utveckling, så att de ska klara av framtida konflikter och problem. Detta sker bl a genom etikundervisning, ofta i form av diskussion eller värderingsövningar. Informanterna anser att deras påverkan på barnens utveckling är väldigt stor, något som styrks av litteraturgenomgången.</p>

<p>This essay presents an alternative approach to the predominant democratic analysis of the European Monetary Union. As the Treaties stipulate the political conduct within Monetary Union and put certain restrictions on the European politicians they are to some extent constitutional in their character. </p><p>Essential for constitutional theory is the concept of precommitment; according to which a decision is made in t1 purposing to obstruct certain actions in t2. In light of this the aim of this essay is to investigate whether or not delegating monetary responsibility to the ECB can be seen as an example of constitutional precommitment and if so, if this constitutional perspective can add something to the predominant democratic analysis of the EMU. </p><p>According to the author the EMU is by and large a form of precommitment as the leading politicians in Europe figuratively have tied their hands from intervening in the common monetary policy. The author is also of the opinion that a constitutional approach can add something to the incomplete democratic analysis of the EMU. If a treaty has a constitutional character one cannot expect it to be changed using ordinary political means. Since it is instituted to safeguard certain values the amendment process has to be complex. This complexity does not however entail that it is impossible to change the mandate of the ECB. The European Union furthermore has a confederal character and the member states can thus, as a last resort, withdraw their membership, still making them the"Masters of the Treaties".</p>