Idag betonas medborgarnas möjlighet, rättighet och ansvar att delta i samhällslivet och ha inflytande över frågor som rör vardagslivet. Detta kan ses som en fördjupning av demokratin mot en deltagardemokrati. Antologin syftar till att problematisera diskussionen om vikten av medborgares delaktighet genom att titta på hur delaktighet konstrueras i olika sociala sammanhang. Utifrån kommunala tjänstemän som arbetar med samhällsplanering, medlemmar i en pensionärsorganisation, föräldrar i skolan, ungdomar i politiska ungdomsförbund och ideellt arbetande eldsjälar i ett bostadsområde har vi belyst delaktighetens variationer. Antologin baseras på kvalitativa studier med intervjuer och observationer. Vår utgångspunkt är Grundad teori både som forskningsperspektiv och metod. Det teoretiska resonemanget berör delaktighet, demokrati och identitet. Vi har sett att delaktighet kan göras på många olika sätt, på olika nivåer och i olika sammanhang. Vi har uppmärksammat att talet om delaktighet sätter fokus på individens handlande. Det skapar också ett ideal om den goda medborgaren och ökar förväntningar på individens deltagande. Medborgare har olika förutsättningar att vara delaktiga. Dessa olika förutsättningar är relaterade till individens livsvillkor.

<p>Vid införandet av Lissabonfördraget var unionens tanke att införa flertalet förändringar i syfte att bland annat effektivisera och klargöra unionens arbete. En stor förändring var också införandet av de ändringar som har till syfte att göra EU mer demokratiskt. Europaparlamentet får i och med införandet av Lissabonfördraget befogenheter inom fler områden och det förra medbeslutandeförfarandet blir nu det ordinarie. Den största förändringen är dock införandet av medborgarinitiativet. Våren 2010 lade kommissionen fram ett lagförslag med krav på vad ett medborgarinitiativ ska innehålla. Detta var ett förslag som skilde sig mycket mot det som stadgas i fördragstexten och gör det mycket mer komplicerat att genomföra ett initiativ. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka om de införda förändringarna kommer leda till ett mer demokratiskt EU och om den föreslagna förordningen kommer inskränka medborgarinitiativet så mycket att det kan anses som en fördragsändring. I uppsatsen beskrivs de olika förändringar som gjorts i och med införandet av Lissabonfördraget för att sedan följas upp av en analys av de förändringar som har gjorts i syfte att göra unionen mer demokratisk. De införda ändringarna kommer enligt författaren att leda till ett mer demokratiskt EU men inte med den verkan som kanske hade hoppats när fördraget skrevs under. Medborgarinitiativet kommer möjliggöra påverkan från nytt håll även om den föreslagna förordningen kommer göra det mer komplicerat än det som stadgas i FEU. De införda kraven är omfattande men de är inte oproportionerliga och de kan rättfärdigas bland annat med tanke på risk för förfalskning av namnunderskrifter och minskad seriositet i förslagen. Förändringarna kommer mer att utöka unionsmedborgarnas möjlighet att påverka än att utöka den reella påverkan.</p>

<p>Idag betonas medborgarnas möjlighet, rättighet och ansvar att delta i samhällslivet och ha inflytande över frågor som rör vardagslivet. Detta kan ses som en fördjupning av demokratin mot en deltagardemokrati. Antologin syftar till att problematisera diskussionen om vikten av medborgares delaktighet genom att titta på hur delaktighet konstrueras i olika sociala sammanhang. Utifrån kommunala tjänstemän som arbetar med samhällsplanering, medlemmar i en pensionärsorganisation, föräldrar i skolan, ungdomar i politiska ungdomsförbund och ideellt arbetande eldsjälar i ett bostadsområde har vi belyst delaktighetens variationer. Antologin baseras på kvalitativa studier med intervjuer och observationer. Vår utgångspunkt är Grundad teori både som forskningsperspektiv och metod. Det teoretiska resonemanget berör delaktighet, demokrati och identitet. Vi har sett att delaktighet kan göras på många olika sätt, på olika nivåer och i olika sammanhang. Vi har uppmärksammat att talet om delaktighet sätter fokus på individens handlande. Det skapar också ett ideal om den goda medborgaren och ökar förväntningar på individens deltagande. Medborgare har olika förutsättningar att vara delaktiga. Dessa olika förutsättningar är relaterade till individens livsvillkor.</p>

<p>Denna uppsats, som har sin utgångspunkt i ett kritiskt teoretiskt perspektiv, handlar om medier och mångfald, och utforskar medierad offentlighet och demokrati. Synen på att medier spelar en betydelsefull roll i en demokrati har lett till att det uppstått vissa normativa värden och ideal. En sådan norm är att medierna skall präglas av mångfald. Mitt syfte i denna studie är därför är att undersöka mångfalden i det offentliga rummet, att kartlägga och analysera hur ämnen, klass och kön är representerat, för att på så sätt kunna bidra till fördjupad kunskap om den svenska medierade offentligheten. Mitt mål är att undersöka vilka som är primary definers i denna offentlighet samt vilka ämnen dessa människor för fram och i förlängningen försöka att se vilka implikationer detta kan ha på demokratin. Den teoretiska ram som jag har valt att arbeta med innehåller teorier om demokrati och offentlighet, mediernas normativa funktioner och värden, mångfald, makt, samt en rad olika produktionsdiskurser Begreppet mångfald diskuteras ur två perspektiv, dels innehållsmångfald och dels aktörsmångfald. Det senare begreppet dryftas utifrån klass- och genusteori samt begrepp som hegemoni. Metoden som jag har använt är kvantitativ innehållsanalys och materialet består av 348 stycken DN-debattartiklar samt 1194 stycken nyhetsartiklar från Dagens Nyheters inrikessidor. Resultatet visar att graden av mångfald, framför allt aktörsmångfald, i den svenska medierade offentligheten är relativt låg. Resultaten jämförs även, till viss del, med tidigare gjorda studier och jag kan konstatera en tillbakagång för mångfalden i den medierade offentligheten. Jag undersöker också, samt konstaterar att produktionsvillkor kan vara del av förklaringen till bristen på mångfald. En manlig elit dominerar och en konklusion är att detta leder till att den förhärskande hegemonins värden och normer regerar i den svenska medierade offentligheten, att klass- och könshierarkier samt rådande maktförhållanden reproduceras. Vidare att detta kan leda till ett demokratiskt underskott, genom det ovanifrån-perspektiv som blir följden av elitens dominans. Studien avslutas med en diskussion om normativa teorier eller företeelser som eventuellt kan minska bristen på mångfald och här står genusperspektivet i fokus.</p>

<p>Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98, ska förskolan fostra barnen till att utveckla förmågor att handla demokratiskt. Barnen ska förberedas och göras delaktiga i de skyldigheter som finns i samhället. Inflytande är ett begrepp med många innebörder som var och en tolkar det olika utefter sina erfarenheter. Det i sin tur gör att arbetet med inflytande i förskolorna kan se ut på många olika vis. I vår undersökning har vi utefter syftet kommit fram till att barn vill bestämma enkla saker, när svårare och större beslut ska fattas anser barnen att det är bättre om pedagogerna gör det.</p><p>I Allmänna råd för förskolan står det om vikten att personalen ska lyssna till barnen för att kunna närma sig barns perspektiv. Med det här som bakgrund handlar arbetet om barns inflytande i förskolan, och vidare om hur pedagogernas och barnens tankar rör sig kring inflytande och hur det ger sig till uttryck i verksamheten.</p><p>I arbetet diskuteras det om problematiken och möjligheterna runt inflytande. Vidare diskuteras det om hur pedagoger ska gå till väga för att ett barns perspektiv ska kunna intas. I teorin ligger fokus på en psykologisk utgångspunkt och en pedagogisk utgångspunkt.</p>

<p>Syftet är att ta reda på hur pedagogerna arbetar med jämställdhet i verksamheterna förskola/förskoleklass/skola/fritidshem. Vi vill se om pedagogerna integrerar jämställdhet i verksamheten, men även om och i så fall hur pedagogerna samarbetar och följer upp varandras jämställdhetsarbete verksamheternas emellan.</p><p>Studien består av kvalitativa intervjuer med öppna frågor som sedan analyseras mot läroplanerna. Resultatet visar att verksamheterna arbetar med jämställdhet mycket genom bemötandet av barnen och även genom de olika valda arbetssätten. Däremot är det bara några verksamheter som arbetar aktivt med jämställdheten i elevinflytande och elevutrymme. Samarbetet och uppföljningen av jämställdhetsarbetet är minimalt utvecklat men möjligheten finns för ett mer utvecklat samarbete genom en ny tillsatt samverkansgrupp.</p>

<p>Abstract</p><p>Sierra Leone is a very poor country in Africa. Botswana is another country, that has a similar history and the same deposit; diamonds. Botswana has reached economic growth and democracy and Sierra Leone has not.</p><p>The purpose with this study is to explain why Botswana is more democratic and has reached a better result economic than Sierra Leone.</p><p>The questions in this study are:</p><p>What explains the democratic and the economic results in Sierra Leone and Botswana?</p><p>* Dahl’s institutions that furthers a polyarchy?</p><p>* Gunnarsson’s and Rojas’ institutional explanations?</p><p>* Diamond’s and Morlino’s ”rule of law”?</p><p>* Other explanations or a combination of the above-mentioned explanations?</p><p>The method that has been used in this study is a comparative case study with a qualitative contents analysis. The result is that it’s hard to say that one explanation is the right one. It’s more likely a combination of multiple factors that furthers democracy and economic development. Not just one combination is the right one, but the institutional explanation about the autonomy of the state is very important for the result.</p>

<p>Abstract</p><p>The recruiting of lay judges to the district courts is managed by the political parties. Despite repeated efforts the parties do not succeed in recruiting lay judges that reflect the structure of the inhabitants. Why not? This is the fundamental issue of this essay.</p><p>This study is a multiple case study of two parties with different success in their recruiting work. The purpose is to study the process of nomination regarding lay judges at the district courts, at the latest election (2006). The study comprehends two Swedish parties at two different district courts. The ambition is to find out how important the membership population of the political parties is for the recruiting and to what extent the parties recruit lay judges outside the party. The empiric investigation mainly consists of interviews with political representatives with experience from nomination work. The investigation shows that the parties who succeed with recruiting also have a satisfactory membership population, and the other way around. Recruiting outside the party is very unusual. At the interviews information is revealed that indicates that the parties use the recruiting of lay judges as a power instrument.</p>

<p>Uppsatsen behandlar ämnet E-demokrati. Detta är ett relativt nytt begrepp, speciellt i Sverige</p><p>och det befinner sig i en utvecklingsfas. E-demokrati handlar om ett nytt sätt att arbeta med</p><p>demokrati, med hjälp av dagens tekniska hjälpmedel som Internet, e-post och olika</p><p>datorprogram. Det är inte en ny form av demokrati utan möjligheten till nya infallsvinklar i</p><p>arbetet att jobba gentemot medborgarna.</p><p>Uppsatsen är kopplad till Lessebo Kommun där en fältstudie utförts i samband med en</p><p>praktik. Kommunen är i uppstarten av etablering av ny och utveckling av gammal teknik.</p><p>Därför är det intressant att undersöka om den demokratiska frågan finns med i kommunens</p><p>arbete när den nya tekniken implementeras. Då uppsatsen görs på en kulturgeografisk kurs har</p><p>studien inriktats på Plankontoret på kommunen och specifikt på deras nyinköpta GISprogram.</p><p>Därför är mycket av den nya tekniken relaterad till GIS och hur kommunen kan</p><p>använda detta för att utvecklas internt och i sin kontakt med medborgarna.</p>

<p>Jag vill med denna uppsats ta reda på hur nyhetsjournalister och informatörer i en mellanstorstad interagerar med varandra. Min huvudsakliga problemformulering är: Hur ser förhållandet mellan nyhetsjournalister och informatörer ut sett utifrån vem som styr mest? Vad är det som gör att aktörerna hamnar i överläge respektive underläge?</p><p>Jag har sammanlagt intervjuat nio yrkesverksamma. Sex av dem är journalister som arbetar på Sveriges Radio Kronoberg och Smålandsposten. Tre är informatörer som representerar offentliga myndigheter, nämligen Landstinget Kronoberg och Polisen Kronoberg.</p><p>Mina resultat visar att relationen mellan journalister och informatörer är högst föränderlig. Deras olika förutsättningar att styra de diskussioner som vi medborgare för ute i samhället växlar.  I och med ekonomiska nedskärningar tvingas fler göra mer inom medieorganisationerna och detta skapar ett ökat beroende av informatörernas färdigförpackade nyheter. Men informatörerna representerar å andra sidan offentliga myndigheter och måste hålla informationen öppen och bibehålla en image av att vara trovärdig. De har mindre möjligheter att filtrera informationen som går till journalisterna. De måste istället finna en balansgång, där de å ena sidan bedriver en öppen informationsförmedling till medierna, och å andra sidan arbetar aktivt med att framställa den verksamhet de företräder på ett för medborgarna positivt sätt.</p><p>Jag hävdar i min uppsats att vi medborgare tveklöst diskuterar mediernas agenda. Det är ju från dem vi får en stor del av den dagliga portionen av nyheter. Men däremot styr informatörerna indirekt mediernas agenda, genom att de på olika sätt arbetar för att kontrollera den egna synligheten.  Detta gör att det blir allt mer rimligt att tala om en sammanflätande yrkeskår, där journalister och informatörer tillsammans arbetar för att informera oss medborgare.</p>