No description available.

I denna uppsats studeras fyra regionsutredningars argumentation för respektive mot skapandet av storregioner i Sverige. Utredningarna i fråga är Regionsutredningens slutbetänkande från år 1992, Västsverigeutredningens slutbetänkande från år 1992, Ansvarskommitténs slutbetänkande från år 2007 samt Indelningskommitténs delbetänkande från år 2016. Syftet med uppsatsen är att utifrån teorier rörande regionalism, nyregionalism och demokrati studera fyra tidigare regionsutredningars argumentation. De utvalda regionsutredningarna är utförda under åren 1992, 2007 och 2016. Hur ser deras argument ut på området och går de att koppla till uppsatsens tre teoretiska ansatser som är demokrati, regionalism och nyregionalism? Vilka är argumenten som framförts av utredningarna för respektive mot skapandet av storregioner i Sverige. Finns det en samsyn i utredningarnas argumentation vad gäller behovet av en regionsreformering och vad en sådan i så fall skulle innehålla eller har utredningarna helt olika infallsvinklar. Uppsatsens frågeställningar är följande. Vilka är regionsutredningarnas huvudargument för respektive mot en reformering av det regionala systemet? Går det att koppla deras argumentation i betänkandena till teorier rörande regionalism och demokrati? Hur mycket skiljer sig regionsutredningarnas betänkanden åt när det kommer till deras förslag på hur den regionala nivån kan förändras. Går de även utifrån dessa förslag att avläsa vilken av de tre teoretiska ansatserna som haft störst inflytande över utredningarnas beslut? Metoden som denna uppsats använder sig av för att kunna besvara uppsatsens syfte och frågeställningar är en argumentationsanalys som består av fem proargument och fyra contraargument som fungerar som uppsatsens operationalisering av de tre teorierna: regionalism, nyregionalism och demokrati. Uppsatsens slutsatser visar att det finns en beviskraft i de contra- och proargument som tagits fram men att beviskraften är något sämre hos contraargumenten. Det har kunnat klargöras att det finns ett samband mellan utredningarnas argumentation och uppsatsens tre teorier. Slutligen framgår det att samtliga av de fyra regionsutredningarna anser att dagens län är för små för att klara framtidens utmaningar gällande demografi och regional utveckling, där Västsverigeutredningen och Regionsutredningen fokuserat på den regionala utvecklingen och Ansvarskommittén och Indelningskommittén på de demografiska frågorna.

Syftet med studien har varit att utveckla kunskap om förskollärares uppfattningar om hur barn bör ha inflytande i en utbildning som planeras och styrs av vuxna. Våra frågeställningar utgår från att vuxna alltid har tolkningsföreträde gentemot barnen i förskolan. Då Barnkonventionen nu är lag anser vi det intressant att undersöka hur förskollärare resonerar kring sitt tolkningsföreträde i relation till artikel 12. Studien utgår från ett fenomenografiskt perspektiv samt Foucaults teori om makt som relationell och Bernsteins pedagogiska teori. Studiens centrala begrepp är: maktrelationer, styrning och social ordning. Detta är en kvalitativ intervjustudie där semistrukturerade intervjuer genomförts med sju förskollärare. Datan analyserades genom fenomenografisk analysmetod för att visa på variationer i förskollärarnas uppfattningar. Det mest centrala i resultatet visar till skillnad från tidigare forskning att även om förskollärarna uttrycker att deras styrning behövs för barnens välbefinnande och utveckling finns en strävan att inta barnens perspektiv i de flesta situationer. I likhet med tidigare internationell forskning strävar förskollärarna i vår studie efter att dela sin makt med barnen.

The fact that the public libraries have a democratic mission is considered to be of course. How is it expressed in municipal library plans that are political documents at municipal level? With this essay, the ambition is to find out how ideas about the public libraries democracy mission are expressed and how they relate to theories of democracy.

The aim of this study has been to fill a gap of knowledge when it comes to understanding librarians and their relationship to the phenomenon of videogames, at the library. We have conducted interviews with focus on how the library’s role has changed when new media is introduced and if librarians consider videogames something that can be used at the library and why. For the basis of the study we have utilized Scott Nicholson’s theory and model regarding what role videogames has in the library, published in 2010. Nicholson’s theory is relevant for the study as it touches several aspects that were interesting for our study; the library’s democracy and videogames, the librarian’s profession and videogame’s role at the library. For the study we conducted four semi-structured interviews on four different libraries with librarians who worked with videogames at their library. The focus of these interviews were gaming activities, opinions on videogames and who plays videogames. Thoughts from the librarians interviewed concerned the role of the libraries and democracy but noted was also a general opinion that technical knowledge was something lacking among librarians, whilst at the same time the users and interest for videogames are steadily increasing.

The aim of this thesis is to examine how different perceptions of the public library’s democratic role are expressed in the library journal Biblioteksbladet during the years 1996–2019. The concept of democracy is understood as an ideological concept, used to legitimize an ideological stand. Thus, the study also aims to investigate what values the concept contains, as well as if these values are in conflict with each other. The theoretical and methodological framework are based on theories of discourse and democracy. The analysis identifies four discourses during the studied period – the participation discourse, the deliberative discourse, the including discourse and the democracy discourse. The first three discourses appear partly during the same time period, from the 1990s’ until the early 2010’s, when all discourses collide and give rise to a new discourse – the democracy discourse. The main finding is a discursive change in the debate where the concept of democracy previously aimed to legitimize a specific practice now aims to legitimize the whole library. Furthermore, the concept of demoracy has over time come to include more conflicting values that jointly aim to legitimize the library’s role in the democratic society regardless of context. The public library’s democratic mission can thus be understood as a discursive strategy.

Purpose – The notion of neutrality as a core value for public libraries is currently under debate within LIS. The purpose of this paper is to examine how the public libraries' democratic mission is presented in Swedish national library strategy and to examine how different aspects of the mission are affected by notions of neutrality. Design/methodology/approach – The recent proposal for a national strategy for libraries, as well as the previously published draft of the strategy and four referral bodies are examined using discourse analysis. Findings – The findings indicate that the notion of neutrality is widely recognised as a core value for public libraries within the strategic documents analyzed. Ambiguity surrounding the concept is however being manifested in the strategy when notions of libraries' independence, social responsibility and capacity for defending democracy are being expressed as means to attain the goal of democracy. The ambiguity surrounding the concept of neutrality that is present in the text is nevertheless largely unaddressed by the Royal Library of Sweden. Originality/value – This paper is a contribution to the ongoing debate regarding the concept of neutrality and the public libraries' democratic mission. Rather than examining LIS professionals' views on neutrality, this paper addresses the viewpoints expressed on the national strategic level of the swedish library institution, which as of yet rarely have been examined within swedish LIS. Paper type - Bachelor thesis

Denna kvalitativa studie undersöker lärares uppfattning om kooperativt lärande och dess påverkan på elevernas språkliga och kommunikativa förmåga i förhållande till elevernas demokratiska bemötande i ämnet svenska. De teoretiska perspektiven studien utgår från är de sociokulturella och pragmatiska. Ett övergripande resultat som framkommit i studien är att elevernas demokratiska bemötande och språkliga utveckling är beroende av varandra. Det framkommer även att samtalet mellan eleverna är grunden för att göra eleverna delaktiga. Elevernas delaktighet krävs och förbättras när undervisningen byggs upp utifrån kooperativa lärandet, samt att elevernas språkutveckling gynnas. Ett aktivt arbete med elevernas demokratiska bemötande bidrar till att eleverna blir mer medvetna om sitt agerande. Vår slutsats är att lärarens inställning till metoden, elevernas ömsesidiga beroende, elevens demokratiska bemötande samt elevens språkförmåga är viktiga faktorer för att arbetet med KL ska fungera framgångsrikt.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare själva uttrycker att de arbetar med de yngre barnens inflytande i den pedagogiska verksamheten i förskolan. Då förskollärare idag ska arbeta efter olika styrdokument i vilka det uttrycks att barn ska ges inflytande i det som rör dem så är det relevant att undersöka hur det rent praktiskt arbetas med detta. Förskollärare har en stor del i att utbilda de allra yngsta människorna till att bli demokratiska medborgare utrustade med färdigheter för att delta i ett demokratiskt samhälle.Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och resultatet har analyserats med hjälp av de centrala begreppen barnperspektiv, barns perspektiv, demokrati och barns inflytande. Metoden som användes i studien är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där vi intervjuade sex legitimerade förskollärare. Vårt resultat visade på att förskollärarna i studien upplever olika utmaningar och möjligheter med att arbeta med barns inflytande i verksamheten, men att alla förstår och är eniga om att barn ska ha inflytande. Studien visade sig ha flera likheter med den tidigare forskning som tas upp i detta arbete.

Examensarbetets syfte är att undersöka likheter och skillnader i hur samhällskunskapslärare tolkar de demokratiska värden som förmedlas i skolans värdegrund och i samhällskunskapsämnets syftesförklaring i läroplanen, samt att undersöka varför dessa likheter och skillnader finns. Det teoretiska perspektivet utgår från Pierre Bourdieus handlingsteori och begreppet habitus. Vi har utgått från denna teori när vi analyserat lärarnas demokratisyn i förhållande till deras uppväxt och tidigare erfarenheter. För att besvara frågeställningen använde vi oss utav kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Åtta lärare i samhällskunskap, med varierad ålder och arbetslivserfarenhet, intervjuades. Intervjuerna hade två huvudsakliga fokus, lärarnas bakgrund och lärarnas tolkning av demokratiuppdraget. Resultatet är uppdelat i två huvudsakliga teman utifrån lärarnas syn på demokrati och lärarnas syn på eleverna och medborgarskapet, där likheter och skillnader i lärarnas tolkningar av demokratiuppdraget framkommer. Resultatet visar att lärarna i huvudsak ser demokrati som antingen ett instrument eller ett värde, då de fokuserar mer på deltagande eller mer på lika rättigheter för eleverma, samt att lärarna fokuserar på antingen elevernas skyldigheter eller rättigheter som medborgare.