AbstractTitel: Barns inflytande i samlingen. Children`s influence on Circle Time.Författare: Danielsson, Christina och Nilsson, Jessica (2008). Barns inflytande i samlingen.Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Samlingen är en del av den vardagliga verksamheten i förskolan. Detta examensarbete fokuserar på barnet i samlingen. Syftet med studien har varit att studera hur barnen ser på sitt inflytande och sin delaktighet i samlingen. Syftet har även varit att se hur de verksamma lärarna bemöter det kompetenta barnen i samlingen. Våra frågeställningar är: Hur ger fyra-femåringar uttryck för sin delaktighet i samlingen? Hur tänker fyra femåringar kring sitt inflytande i samlingen? Hur bemöts det ”kompetenta barnet” av läraren i samlingen? Vi har även valt frågeställningen: Vad innebär begreppet inflytande för lärarna i förskolan och hur arbetar de med barnens inflytande i samlingen?, denna valdes eftersom lärarnas förhållningssätt förmodas avspegla sig i barnens delaktighet och inflytande. För att få svar på våra frågeställningar gjordes intervjuer och observationer av barn och lärare på tre förskolor. Vi har analyserat empirin och med hjälp av olika teorier kring barnperspektivet och det komptenta barnet och tidigare forskning kring inflytande och samling kommit fram till ett par slutsatser. En av slutsatserna är att begreppet inflytande inte är så lätt att synliggöra i praktiken. Lärarna i denna studie är väl förtrogen med Lpfö98, men av barnens svar att döma är det inte helt lätt att omsätta teorier till praktik. Nyckelord: Delaktig, demokrati, inflytande, ”kompetenta barnet” och samlingen.

Värdegrunden är ett omdiskuterat begrepp, skolan har ännu idag 2006 svårt att omsätta vad den innebär i praktiken. Läraren står framför ett svårt uppdrag, nämligen att utifrån ett mångkulturellt samhälle i gemenskap med föräldrar fostra framtidens demokratiska medborgare.Avsikten med vårt examensarbete har varit att undersöka hur pedagoger arbetar med värdegrunden i skolår 4-6. För att finna svar på detta har vi utfört intervjuer med pedagoger ute på våra partnerskolor samt delat ut enkäter till elever. Dessa intervjuer och enkäter har utförts på två olika skolor, en skola med nästan enbart svenska elever, samt på en skola där stor del av eleverna har utländsk bakgrund. Resultatet visar på att det år 2006 fortfarande finns en oenighet bland pedagoger om hur man bör tolka och arbeta med värdegrunden. Samtidigt har vi genom undersökningen fått fram att elever bär på många livsfrågor som skolan bör ta tag i, detta för att öka tolerans, demokrati och insikt. Det är enligt oss viktigt att alla i skolans värld arbetar för en gemensam värdegrund samt att man förtydligar värdegrunden i form av en enskild kursplan.

Syftet med arbetet är att förstå varför det är så viktigt och avgörande för eleverna i dagens skola med elevinflytande. Ett elevinflytande som brister på många punkter på många skolor.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka om gymnasieelever och komvuxelever känner till skolans värdegrund samt att ta reda på om eleverna upplever att de är delaktiga i planeringen av undervisningen.Vi har genomfört en kvantitativ enkätundersökning i två olika gymnasieklasser samt en komvux klass.Resultatet tyder på att elevernas medvetenhet om skolans värdegrund är bristfällig. Åtskilliga elever upplever att de inte fått någon information om värdegrunden från skolan, vilket delvis förklarar elevernas bristfälliga kunskaper i frågan.En majoritet av de tillfrågade eleverna upplever att de är delaktiga i planeringen av undervisningen. Vår undersökning visar stora skillnader mellan eleverna i ettan och eleverna i trean.

Finck, Louise (2005). Elevers ansvar och inflytande. En undersökning om elever och lärares uppfattning om elevers ansvar och inflytande i utbildningen. Pupils’ responsibility and influence. A survey of pupils and teachers opinion on pupils’ responsibility for and influence over the education. Skolutveckling och ledarskap. Lärarutbildningen 60p Malmö högskola.Syftet med mitt examensarbete är att skildra elever och lärares uppfattningar om elevernas ansvar och inflytande i utbildningen samt att analysera deras redogörelser i förhållande till varandra samt lärarnas beskrivningar till de mål och riktlinjer som finns för elevernas ansvar och inflytande i Lpo -94. Mina frågeställningar är: Har eleverna och lärarna samma uppfattning om hur elevernas ansvar och inflytande gestaltas i utbildningen samt överensstämmer lärarnas syn på elevernas ansvar och inflytande med de mål och riktlinjer som finns i Lpo -94.För att nå syftet har jag använt en kvalitativ metod med öppna intervjuer för att skildra åtta elevers och två lärares upplevelser och föreställningar angående elevernas ansvar och inflytande i utbildningen. Den litteratur som jag presenterar belyser yngre elevers upplevelser av skolan samt vilka förutsättningar som bör finnas i skolan om elever ska ha möjlighet att utöva inflytande och ansvar i utbildningen.Resultatet av undersökningen tyder på att eleverna och lärarna har en relativt samstämmig uppfattning om elevernas inflytande och ansvar i utbildningen. Resultatet visar även att lärarnas syn på elevernas ansvar och inflytande överensstämmer väl med föreskrifterna i Lpo -94.Slutsatsen i min undersökning är att i den klass där jag genomförde mina intervjuer finns de förutsättningar som är behövliga för att elever ska kunna utöva ett reellt inflytande och ansvar i skolan. Lärarna i klassen tycks verkligen vilja lyssna till vad deras elever har att säga och sträva efter att ge dem inflytande i utbildningen. Något som jag anser att alla pedagoger bör sträva efter, så att alla elever får uppleva ett demokratiskt förhållningssätt som bygger på principen om alla människors lika värde. Mitt förslag till fortsatt forskning är att undersöka hur de äldre eleverna på samma skola upplever sitt inflytande och ansvarstagande i utbildningen och jämföra det med de yngre elevernas uppfattning.

Utgångspunkten för uppsatsen har varit att undersöka skriftliga utvärderingar som instrument för elevinflytande. Empiriskt grundar sig uppsatsen på elevenkäter och kvalitativa intervjuer med lärare. Vår undersökning visar att huvudargumentet för att bruka skriftlig utvärdering är att varje enskild elev ges möjlighet att uttrycka sina åsikter. Resultatet visar även på att det är viktigt att eleverna ges tid att utvärdera och att de tydligt ser resultatet med utvärderingen. Tydliggörandet är något lärarna upplever som svårt. Det råder också delade åsikter kring vad elevinflytande är. Elever och lärare har olika definitioner om vad elevinflytande innebär. Dessutom försvåras situationen genom att elevinflytande inte definieras i styrdokumenten. Det är även en skillnad mellan formellt och informellt elevinflytande. Det informella inflytandet över undervisningen är viktigt enligt de intervjuade lärarna. Även eleverna anser detta, men betonar även vikten av att få påverka saker utöver undervisningen. Uppsatsen belyser även att förutsättningar för elevinflytande elever emellan skiljer sig åt och att det därför är bäst att kombinera både muntliga och skriftliga utvärderingsformer.

En rad rapporter från Skolverket ger vid handen att klasstillhörighet har betydelse för hur väl barn lyckas i skolan. Barn till lågutbildade lyckas sämre i skolan än barn till högutbildade, och skillnaderna är särskilt stora för ämnet matematik. Matematikundervisningen formas i stor utsträckning av dess läroböcker. Brittiska forskare har visat att medan olika barn presterar likartat på rena matematikuppgifter, lyckas arbetarklassbarn betydligt sämre än medelklassbarn på uppgifter inbakade i en realistisk kontext. I föreliggande arbete gör jag en textkritisk analys av delar av två läroböcker i matematik för grundskolans senare år i syfte att utreda om böckerna har egenskaper som kan missgynna barn till lågutbildade. Resultatet visar några egenskaper hos böckerna som kan vara särskilt ofördelaktiga för barn till lågutbildade.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur demokrati och inflytande i den pedagogiska miljön praktiseras ur ett barns perspektiv på förskolor med och utan profilering. Fröken bestämmer och barnen får vara med och välja, så uppfattar barnen sitt inflytande över verksamheten i förskolan. Barnen hade svårt att definiera ordet bestämma mer än att de fick bestämma i leken, vad, vem och var leken skulle utvecklas. Barnen uppfattar vidare att det var svåra frågor att ta ställning till. Några större skillnader fanns det inte mellan förskolor med profilering och traditionella förskolor. De största skillnaderna låg i beskrivandet av hur de ville förändra miljön på förskolan. De barn som vistades i den traditionella förskolan hade fler och mycket mer ingående tankar och idéer om hur de ville förändra miljön. Majoriteten av barnen ville vara med och bestämma om något, men kunde inte precisera vad. Att lyssna på vandra och i dialog komma fram till bra gemensamma lekar var de flesta barnen överens om.

Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka och analysera hur pedagoger arbetar och tänker kring begreppen inflytande och delaktighet i förskolan. Vi vill även undersöka vilka verktyg pedagogerna använder sig av när det gäller barns inflytande. Våra frågeställningar i denna undersökning är följande: Vilka verktyg använder sig pedagogerna av för att främja barnens rätt till inflytande? Vad har pedagoger för tankar och uppfattningar kring barnens delaktighet och inflytande? Vilka faktorer kan påverkar arbetet med inflytande?Undersökningen visar att pedagogerna arbetar med inflytande och delaktighet på ett eller annat sätt. Det har varit svårt att komma underfund med den egentliga innebörden av begreppen, eftersom det är något som ständigt sker i vardagen utan att pedagogerna hinner reflektera över innebörden. Därför har vi använt oss av två teoretiska begrepp, nämligen kompetensdiskurs och bristdiskurs, som genomsyrar vårt arbete och som har gjort det lättare att förstå och reflektera över pedagogers syn och förhållningssätt i demokratiarbetet. Under undersökningens gång tydliggjordes en del viktiga aspekter som spelar roll för det pedagogiska arbetet med inflytande och delaktighet. Aspekter som vi har fått syn på i undersökningen, och som har spelat en viktig roll i arbetet med delaktighet och inflytande, är bland annat miljön, barnens ålder och språk.

Vi har många gånger upplevt att barns försök till att påverka sin verksamhet inte har tagits hänsyn till, därför är barns inflytande i förskolan det ämne som blev studiens inriktning. Denna studie har utförts på en förskola i södra Skåne, där syftet varit att undersöka vilka möjligheter barnen har till inflytande i förskolan. Studien är en kvalitativ studie och empirin har samlats in genom en semistrukturerad intervju med två förskollärare och genom observationer i barngruppen. Dessutom har vi genomfört ostrukturerade intervjuer med barn. Materialet har sedan analyserats utifrån Foucaults maktperspektiv som är arbetets teoretiska utgångspunkt, där de centrala begreppen varit normalisering och disciplinering. Två olika delaktighetsstegar används också i analysen för att kunna urskilja och undersöka delaktigheten i förskolan. Den tidigare forskningen berör begreppen inflytande, delaktighet och demokrati. Dessa begrepp används för att sätta studiens resultat i ett större sammanhang. Resultatet av analysen visar att förskollärarna i studien anser att struktur och rutiner är betydelsefulla för barnen då de får en förberedelse för skolans värld och en förståelse för vad det innebär att ingå i ett kollektiv. Resultatet visar också att möjligheten till barns inflytande och delaktighet är något som är situationsbundet. Pedagogernas förhållningssätt är också något som blir avgörande för om barnen ges eller inte ges inflytande, på så sätt blir barnen beroende av hur förskollärarna anser att verksamheten ska se ut. Studien kommer även fram till att de rådande normerna har stor påverkan för hur barn förhåller sig till sin omgivning och ändras normerna så anpassar barnen sig också efter dem.