I denna kvalitativa studie är syftet att undersöka förskollärares argument och erfarenheter till varför de använder TAKK, Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation till det yngsta barnet i förskolan, 1–3 åringar. Syftet besvarades genoms frågorna: vilka skäl har förskollärare för att använda TAKK? Vad har förskollärare för erfarenheter av användandet med TAKK? TAKK är ett verktyg som utförs med händerna och förstärker det viktigaste ordet i en mening samtidigt som personen talar och tecknar det förstärkande ordet. TAKK används av barnet och den vuxna för att hitta ett gemensamt språk som alla på förskolan kan förstå.   För att få fram resultatet till studien användes semistrukturerade intervjuer. De genomfördes med åtta förskollärare i fyra kommuner, deras tankar ställs mot det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att förskollärarna är positiva till användandet och menar att det är barnets rättighet att kunna få en ”röst” för att kunna påverka sin livssituation. Genom att ge barnet kommunikationsmöjligheter via TAKK ökar delaktigheten, inflytandet, självständigheten och det bidrar positivt till språkutvecklingen för barnet. Det framkom att det vardagliga användandet av TAKK i förskolan kan ses som en utmaning. TAKK ska ses som en naturlig del under hela dagen på förskolan. Engagerade förskollärare kan genom TAKK skapa stora möjligheter för barnets kommunikation, självkänsla och frihet.

Med stöd i aktionsforskningen genomfördes det här utvecklingsarbetet på ett fritidshem som vände sig till elever i årskurs ett och två. I utvecklingsarbetet nulägesanalys framgick det att eleverna ville ha mer inflytande och delaktighet över de aktiviteter som genomförts på fritidshemmet. Utvecklingsarbetets övergripande syfte var att öka elevernas delaktighet och inflytande så att elevernas kunde utveckla en förståelse för demokrati. Ett införande av tre verktyg som innefattade en förslagslåda, deliberativa samtal och en elevstyrd fritidsgympa skulle eleverna bli mera delaktiga och tillgodoses med mer inflytande. En strävan efter en hållbar miljö eftersträvades i arbetet och det bearbetades genom ett införande av mindre grupper och deliberativa samtal. Resultatet av utvecklingsarbetet innefattade att eleverna fick ett ökat inflytande och en ökad delaktighet. Genom ökningen visade eleverna upp en ökad förståelse för demokrati. Strävan efter den hållbara miljön uppnåddes delvis i arbetet genom att det gav ett lyckat resultat i mindre grupper och ett mindre lyckat resultat i större grupper.

Uppsatsen är en kvalitativ studie över Försäkringskassans digitalisering och arbete mot e-förvaltning. Studien har ett medborgarperspektiv och den empiri som samlats in stödjer sig på muntlig som dokumenterad information från Försäkringskassan men mest centralt på 19 intervjuer med förmånstagare hos Försäkringskassan. Försäkringskassan handlägger ärenden inom flertalet olika försäkringsgrupper och förmåner, denna studie fokuserar enbart på de tre försäkringsgrupper och tillhörande förmåner som handläggs inom socialförsäkringen. Syftet med studien är att studera användarnas uppfattning om Försäkringskassans digitala tjänster utifrån sociala faktorer i de problem som kan uppstå i ett ärende och mer specifikt i ansökan om en förmån. De teorier studien vilar på är nätverksteori, användbarhet och användarvänlighet samt digital klyfta. Resultatet visar att det finns en digital klyfta men att den inte ter sig lika djup som tidigare forskning pekar på. Ålder är en betydande faktor för internetanvändning och användning av digitala tjänster. Det uppstår problem i användarnas ärenden och mer specifikt i ansökningar om förmåner. Dessa problem är desamma för både digitala och analoga användare. Resultatet visar att intervjupersonernas nätverk är av betydande roll för användarna i deras ärenden hos myndigheten. Studiens slutsats är dock att de problem intervjupersonerna uppfattar inte handlar om digitaliseringen i sig utan att de problem som framkommer i studien ters sig oavsett om ansökan sker digital eller analogt.

I vårt allt mer förändrade medielandskap så har de sociala medierna kommit att spela en större roll för både organisationer och företag. Många har valt att ta till sig den nya tekniken för att tillgodogöra sina intressenters informationsbehov. I den här studien har jag valt att rikta in mig på att undersöka hur kommuner arbetar aktivt med sina sociala medier och jag har gjort en avgränsning där det valda sociala mediet som ligger till grund för min analys är Facebook. Att jag valde just Facebook beror på att det är ett av de äldsta sociala medierna vi har och att de flesta är bekanta med detta, såväl invånare som medarbetare på de olika kommunerna. Det övergripande syftet i undersökningen är att lämna ett bidrag till forskningen inom samhällskommunikation och sociala medier samt att förstå vilken betydelse sociala medier får i kommunernas strategiska kommunikationsarbete. I studien används en kvantitativ innehållsanalys. Empirin utgörs av analysmaterial från fem utvalda kommuners Facebooksidor där 187 inlägg har legat till grund för min analys, förutom detta har intervjusvaren från expertintervjuerna fungerat som kompletterande empiri. Uppsatsens slutsats visar på att kommunikationen på kommunernas Facebook har varit svag, tunn och ibland obefintlig. Kommunens förhoppningar om att sociala medier ska fungera som en demokratisk kommunikationskanal speglar därmed inte verkligheten. Det går att se att diskussionen uteblir och förhoppningarna på IT och vad nya medier ska lösa dessvärre inte verkar fungera fullt ut.

Great Britain’s road to universal suffrage was a long one. Much attention has been paid by historians to the moments of great legislative reform, but less to the idea behind them. History is, however, also about the journey to such moments and how ideas gain or lose traction in society. The mass working-class movement of Chartism, with its call for universal (manhood) suffrage and its three national petitions of 1839, 1842 and 1848, forced parliamentarians to debate this radical and, in the view of many, dangerous idea. This study analyses the political discourse of the parliamentary debates held in these years with the aim of shedding light on how the notion of universal suffrage was constructed and understood by parliamentarians at the time. By analysing the debates online with a keyword search for ‘universal suffrage’ several recurring arguments and discourses are revealed, namely the political and moral legitimacy of the chartists and their sympathisers in parliament; how the concept of time is used in arguments for and against universal suffrage; entitlement to political representation; and the security of property. Taking inspiration from the linguist Tuen van Dijk’s theory of political discourse analysis, these discourses are regarded as more than mere words spoken in parliament, but rather as political actions which had a bearing on the world outside. Moreover, the aim is also to situate and contextualise these discourses in broader society and the events and developments of the 1830s and 1840s. While the abovementioned discourses are prevalent in all three years, the debates of 1848 see a change in focus and tone, due the wider European revolutionary climate. It is hoped that this analysis of parliamentary debates between 1839 and 1848 will contribute to a better understanding of an oft-neglected chapter in Britain’s road to universal suffrage and of Chartism’s role in this hard-won struggle.

Digitalization is spreading wide throughout society. The open, and free, internet equals new possibilities – but also difficulties regarding freedom of speech and development of democracy. According to research, an increasingly rougher tone of the debate may lead to people avoiding expressing their opinions; causing a polarization in the democratic conversation. This influence on the democratic development has become a social problem. According to Swedish library act, public libraries are to support free opinion formation and democratic development of the society. This study aims to examine the Swedish public libraries perception of responsibility regarding a sustainable web climate; based on the theoretical perspective of social responsibility. Based on a thematic analysis, from the results of five semi-structured interviews, it was evident that the public libraries were able to identify problems surrounding the web climate’s influence on freedom of speech and the democratic conversation. The majority of the respondents were also positive towards discussing sustainable web climate, in relation to the defined responsibilities of the public libraries. Still, none of the public libraries are currently involving sustainable web climate on any official or defined basis in their everyday work. Nevertheless, certain involvement of this topic may occur. In order include this task in their future activities, the public libraries inquire distinct guidelines and priorities from higher instance. The result of this study also illuminates that the problems surrounding the internet should be highlighted in a more distinct perspective of democracy.

Mänsklighetens påverkan på planeten gör att utbildning framhålls som avgörande för hållbar utveckling. Tidigare forskning har visat på behovet av nya strategier att undervisa naturvetenskap vilket innebär stora utmaningar för lärare. I studien har författaren tillsammans med en lärare vidareutvecklat en didaktisk modell, med tillägget att öka elevers agentskap, vid arbete med en samhällsfråga med naturvetenskapligt innehåll med ställningstagande om förnybara energikällor. Det empiriska materialet består av ljudinspelningar av samtal mellan elever på samhällsprogrammets första årskurs. Ett analytiskt ramverk utvecklades utifrån Sadlers aspekter av SNI (Sadler, Barab & Scott, 2007) och Biesta och Tedders (2007) definition av agens. I linje med tidigare forskning visar resultatet att elevernas argumentation kännetecknas av komplexitet, mångfald av perspektiv respektive SNI-frågans pågående karaktär, samt en låg grad av kritiskt förhållningssätt. Studien bidrar med nya insikter om agens och ger lärare möjligheter att reflektera överstrategier för SNI-undervisning, utifrån både innehåll och demokratiska arbetsformer genom elevers agentskap. / The planetary impact from human activities calls attention to education for sustainable development. Previous research shows the need for new practice like socio-scientific issues (SSI) education and accordingly brings new challenges for science teachers. In collaboration with a teacher the present study is developing a didactic model, specifically enhancing students’ agency in the context of a SSI aimed at making students decide on future renewable energy. The data consisted of audio-recordings from group talk between Swedish social science students in grade 10. An analytical framework was designed based on Sadler’s four aspects of SSI (Sadler, Barab & Scott, 2007) and the concept of agency defined by Biesta andTedder (2007). The results show a high level of three aspects; complexity, multiple perspectives and SSI as an ongoing inquiry and also a low level of students’ scepticism towards biased information. The study presents new knowledge of agency in science education and opportunities for teachers to reflect on strategies for designing SSI in a democratic setting.

This thesis aims to study the impact of the transition from communism to democracy on the public libraries in Poland. The central areas of study are changes in: the organisation of the public library system, the role of the public library in society, the librarian's daily work and job situation and collection development. The thesis is based on qualitative interviews with public librarians, public library managers and researchers in Warsaw, Torun and Gdansk. The theoretical background consists of chapters outlining thoughts on democratic and communist library ideas and public libraries' responses to a changing society. The results show that the public library system has been affected by two major decentralisation reforms in Poland, leaving the libraries in the care of local governments. This has led to serious financial problems. The libraries have lost their former political function. Our informants however claim that the role of the public library has always been the same; to meet the needs of the readers. Today focus is on satisfying the needs of the growing amount of students. In the librarians' job situation there has been a shift from security, passivity and little need for responsibility to unemployment and a demand for activity and personal initiatives. The most significant changes for the public libraries, resulting from the political reforms, can be found in their collections and acquisition. The abolishment of censorship and the opening of the market have made it possible for the libraries to create their own independent profile. / Uppsatsnivå: D

The Internet has played an important role for libraries giving them a means of fulfilling their democratic mission of giving equal access to everyone, including people with disabilities. In order to achieve this it is of the utmost importance that they ensure that their web sites are accessible. In this masters thesis we have examined to what extent the web sites are accessible. The thesis is based on theories of human-computer interaction, information architecture, pedagogy and a checklist. The checklist is derived from established international guidelines from W3C, which has been adapted to, and is used by Swedish public authorities to achieve the mission of a “24-hour authority”. To carry out the examination a tool was created enabling the measurement of web site accessibility. This tool consists of the checklist and interviews via e-mail. Although the library web sites showed basic accessibility features and the library staff showed a commitment to accessibility issues this study concludes that the library web sites are, in fact, not accessible. However, the study predicts that with the legislation requiring a “library plan” by the year 2007 and the mission of the “24-hour authority”, the library web sites will be accessible in the foreseeable future. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this thesis is to examine how genealogists create identity through their own research, and how they live with their ancestors in the everyday life. The questions at issue are: How do genealogists deal with concepts like “native home district”, “heritage” and “family”. Does it exist a problem in creating identity and how genealogists regard other people with a different background, for instance immigrants. This thesis consists of three parts: in the first I present my aim, questions at issue, my method with qualitative interviews, and my theoretical frame from sociology and anthropology. The second part consists of the results given from my interviews with my eleven genealogists from Uddevalla and Trollhättan. In the third and last part a discussion from the empirical and theoretical information from earlier in the thesis is made. Genealogists often “lives” close with their ancestors through their results of family history studies. I can se them as narratives in their minds. Hardly any person starts genealogical research to receive an identity. Most of them will anyhow be influenced by their studies in some way. Almost every person interviewed by me did not think that their identity had changed since they started genealogical research. / Uppsatsnivå: D