<p>The purpose of this study is to investigate the attitude of teachers regarding including democratic behaviour when grading students in social science. The purpose is also to investigate whether the teachers consider there to be a conflict between the right of freedom of speech and the democratic values that the school is supposed to make sure the students have when they graduate. The study also investigates the problems political decisions encounters when going from theory to reality.</p><p>The theory of Ulf Petäjä on why the freedom of speechs is important, Robert Dahls theory about the democratic process and Anders Sannerstedts theory about converting political decisions to reality is what this study is based on.</p><p>The study was carried out at three different schools; Teleborg Centrum, Växjö, Dackeskolan, Tingsryd and Centralskolan, Virserum ranging from the spring of 2006 and the spring of 2007. The method used except from litterature studies was interviews with active teachers.</p><p>This study shows that teachers don’t think it’s acceptable to grade students based on their political ideology. It also shows that most teachers doen’t consider there to be a dilemma between the shools democratic values and the freedom of speech. What goes on in the class room seems to be shaped more by the local school standards and the teachers themselves than by the political documents that the education is supposed to be based on.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Svensk titel: En demokrati för alla? – En fallstudie om demokratiska målsättningar och förutsättningar gällande barn och unga i Växjö Kommun.</p><p>Ämne: Kandidatuppsats i Statsvetenskap, PO51164, Institutionen för Samhällsvetskap, Växjö Universitet, Sverige, Hösten 2008.</p><p>Författare: Malin Bergqvist</p><p>Handledare: Karl Loxbo</p><p>Sammanfattning: I Växjö kommun finns målsättningen att det ska finnas ett ungdomsperspektiv i de beslut som tas i den lokala politiken. Växjö kommun är också en av 97 stycken svenska kommuner som deltagit i projektet LUPP. LUPP är en enkät utformad av Ungdomsstyrelsen i syftet att svaren skall ligga till grund för en kunskapsbaserad ungdomspolitik. Växjö kommun har genomfört LUPP-enkäten två gånger på sammanlagt 3000 barn och unga under 18 år och svaren visade att endast 10 % av de 1 622 tillfrågade ungdomarna i årskurs 8 och sista året på gymnasiet år 2007 ansåg att de har ganska stora eller mycket stora möjligheter till politiskt inflytande i kommunen. Jag frågar mig i min uppsats: Finns det en diskrepans mellan Växjö kommuns målsättningar om kommunalt ungdomsinflytande och de faktiska förutsättningarna för unga att faktiskt delta? och: Är idealet om att det i de beslut som tas i den lokala politiken ska finnas ett ungdomsperspektiv en genomtänkt målsättning i Växjös kommunpolitik? Svaret på min första forskningsfråga är att det beror på från vems håll vi väljer att de det. Politikerna tycker att barn och unga visst har lika stort inflytande, medan dom unga politiker jag träffat anser att man verkligen måste tillvara på svaren från de undersökningar man genomfört och lyssna på hur unga vill delta och skapa inflytandeforum på deras premisser, annars kommer inte unga att känna sig respekterade och hörda och uppmuntras till deltagande. Därav blir svaret på min andra forskningsfråga att målsättningen inte är ett genomtänkt ideal, då det inte är anpassat efter barn och ungas önskemål.</p><p>Sökord: Inflytande, Politik, Demokrati, Kommun, Målsättningar, Växjö, Barn, Unga</p> / <p>ABSTRACT</p><p>English titel: A democracy for everybody? – A case study about democratic goals and conditions concerning possibilities to political influence for children and youths in Växjö municipality.</p><p>Subject: Bachelor thesis in Political Science, PO51164, The Institution of Social Science, Växjö University, Sweden, Fall semester 2008.</p><p>Author: Malin Bergqvist</p><p>Tutor: Karl Loxbo</p><p>Abstract: Växjö is one among many Swedish municipalities witch have the objective to have a political influence from their young citizens. Växjö is also one of 97 townships in Sweden, which has participated in the LUPP-project. LUPP is a survey created by the National agency of youth affairs and it aims of creating knowledge based on youth politics. Växjö municipality has implemented the LUPP-survey two times on a total of 3000 children and youths that has answers the survey. The results from 2007 shows that only 10% feels that they have possibilities to politically influence the municipality in Växjö. Therefore my research questions in this thesis are: Is there a discrepancy between Växjö municipality’s objectives and the actual possibilities for children and youths to participate? Also: is it ideal of having a youth perspective in the local politic a well-considered objective in Växjö municipality? The answer to my first research question is that it is dependent on from whose views we are looking from. The politicians agree upon the idea that they consider children and youths to have a great influence and possibility to influence. In contrast the young politicians wishes that Växjö municipality start caring about the answers that has been given in different kinds of surveys, like LUPP. Therefore the answer to my second research question is that the objective to have a local politic with a youth perspective is not a well-considered ideal because it is not adjusted after the wishes of children and youths in Växjö.</p><p>Keywords: Influence, Politics, Democracy, Municipality, Objectives, Växjö, Children, Youths</p>

<p>The purpose of this thesis is to study the level of democracy within the European Union (EU). To do so the following issues were examined: How the EU works and the efforts it has made to improve levels of democracy; and the degree to which the EU fulfils the criteria set by Robert Dahl in his theory of polyarchy.</p><p>The study is based on a qualitative text analysis. The focus of the analysis is documents released by the EU that can be connected to democracy, and human and fundamental rights. The theory of polyarchy proposed by Robert Dahl and Joseph Schumpeter’s theory of democracy are the principal theories applied. The thesis also includes theories about democracy within the EU prior to this study.</p><p>The result and conclusion after studying the documents in the light of the theories of Dahl and Schumpeter suggest that the EU could be more democratic than it is at present. The movement towards becoming more democratic is in progress but needs more time. The fundamental criterion, i.e. that citizens should to be able to choose the holders of a particular position, is weak in the EU because there are only general elections to the European Parliament, which is just one of the three main institutions.</p>

Originally presented as the author's thesis--Uppsala universitet, 2003. / Includes bibliographical references.

No description available.

The purpose of this study is to highlight how Swedish primary school teachers teach of and about democracy and based on this then compare with how the primary school teachers in South Africa teaches of and about democracy. This comparison will then highlight what can be developed in the teaching of and about democracy in Swedish schools. The method used in this study is mind maps because it gives a greater depth in the way teachers look at teaching democracy. The result of this comparison is that South Africa's history pervades the entire democracy education in school but both Sweden and South Africa use methods as dialogue and discussion in teaching of and about democracy. Furthermore, the community, curriculum, teacher and cooperation with other teachers also have an influence on how democracy's teaching looks like in schools. The result shows that encounters with other people and resources have an impact on teaching democracy. Swedish schools democracy education would develop if the education had more encounters with other people from other contexts compared with South Africa which is great need for more resources to create a diverse education in schools. / Syftet med denna studie är att belysa hur svenska grundskolelärare undervisar i och om demokrati och utifrån detta jämföra med grundskolelärare i Sydafrika undervisar i och om demokrati. Denna jämförelse skall sedan belysa vad som kan utvecklas i demokratiundervisningen i svensk skola. Metoden som har använts till denna studie är föreställningskartor eftersom detta ger ett större djup i hur lärarna ser på demokratiundervisning i skolan. Resultatet av denna jämförelse är att Sydafrikas historia genomsyrar hela demokratiundervisningen i skolan men både Sverige och Sydafrika bygger sin undervisning i och om demokrati utifrån samtal och diskussioner. Vidare har samhället, läroplanen, läraren och även lärarkollegialt samarbete en påverkan på hur demokratiundervisningen ter sig i skolan. Resultatet visar också att möten och resurser har en påverkan på undervisningen i och om demokrati. I Sverige behövs det ännu mer möten med andra människor från andra kontexter jämfört med Sydafrika som uppvisar ett stort behov av mer resurser för att skapa en varierande undervisning i skolan.

Studiecirkeln är en pedagogisk praktik som tillskrivs en roll i den svenska demokratin. Studiecirkelns genomförande svarar väl mot en demokratisk praktik som framställs i deliberativ demokratiteori. Avhandlingens idé är att belysa deliberativ demokratiteori med empiri. Med studier av studiecirkelsamtal ges möjlighet att diskutera teorin med samtalsdata. Samtalsdata genererades genom analyser av ett videoinspelat cirkelsamtal som handlade om hållbar utveckling. Studiens teoretiska ram visar fyra olika bidraga till den deliberativa demokratiteorin. Dessa presenteras i en indelning som skiljer mellan något som i avhandlingen kallas för den rationella argumentationens överläggning och en retoriskt orienterade överläggning. Genom denna indelning ges fler möjligheter att tolka fenomen i samtalsempirin och vice versa. Beträffade åsiktsbildningen i studiecirkelsamtalet finner man att cirkeldeltagarna berör en mängd olika företeelser. I detta urskiljs deltagares egna åsikter samt föreställningar som är producerade i normativa sfärer. Samtalsprocessen kännetecknas att den varierar från en period till en annan. Det gör att tillgängligheten för deltagare att kunna bidra med och ta del av yttranden varierar. Resultaten reser frågor till teorin om tolkningen av vissa begrepp. / In Sweden study circles are viewed as a vital part of the democracy due to the opportunity of the participants to deliberate. The way that the study circles work corresponds well with the notion of democratic deliberations promoted in theories of deliberative democracy. The main idea with this thesis is to elucidate the theory of deliberative democracy with empirical data from deliberations in a study circle. There are several contributions to the theory of deliberative democracy. In the thesis a distinction is made between theories that focus on the rational argument and theories that accept rhetorical speech as complement to the rational argument. In short the results show that the study circle conversation in one sense qualifies as a democratic deliberation. The participants are free to argue and allowed to have different views. When it comes to the contents of the conversation two systems of categories illustrate their formation of views. One categorisation illustrates that the participants use a wide range of opinions. The second categorisation stresses that the views of the participants were influenced by different sources. The analysis of the conversation shows a complex pattern of communication that differs from one period to another. This raises questions on how concepts used in the theories will be understood and interpreted in the light of empirical data.

Denna essä undersöker hur skillnader mellan pedagogers och föräldrars uppfattning av förskolans verksamhet kan påverka synen på vad som är en intressant och meningsfull vardag för barnen, samt hur barns kompetens och deras rätt till medbestämmande tas till vara. Essän utgår från två verkliga och egenupplevda berättelser som ligger som grund för vårt reflekterande och vidare lärprocess. Syftet med essän har inte varit att hitta ett rätt sätt utan snarare om att synliggöra hur vi, genom gemensam reflektion, undersökt olika perspektiv och hur dessa kan mötas och samverka. Vi reflekterar över hur de olika roller vi intar, medvetet eller omedvetet, i vår yrkespraktik påverkar vårt handlande i olika situationer. Vi reflekterar även över på vilket sätt vi använder oss av vår praktiska kunskap. Syftet är att undersöka vad vi, som två blivande förskollärare, genom skrivandets gång kommit att anse är viktigt att fokus ligger på i förskolans verksamhet kring demokrati och medbestämmande och varför vi anser det. Genom att undersöka våra ställningstaganden samt reflektera över hur vi skulle kunna handlat annorlunda går det att finna nya, och eventuellt mer, konstruktiva sätt att samarbeta, kvalitetssäkra och utveckla verksamheten i förskolan. / This essay explores how differences in opinion between preschools pedagogues and parents regarding a preschool’s activities can affect what is seen as an interesting and meaningful everyday experience for the children or how the children's skills and their right to participate in the decision making process can be of use. The essay is based on two real and self-experienced stories that form the basis of our reflections and following learning process. The essays purpose has not been to find one correct approach but rather to, through reflections, highlight different perspectives and how they can meet and interact. We reflect on how the different roles we assume, consciously or unconsciously, in our professional practices can affect our actions in different situations. We also reflect on how we use our practical knowledge. The aim of the essay is to examine what we, as two future preschool teachers, through writhing this text has come to believe to be important to focus on in preschools when it comes to democracy and participation, and why we believe that. By examining our own positions in the question at hand and by reflecting on how we could have done things differently, it is possible to find new, and possibly more, constructive ways to collaborate, assure quality and develop the daily running of preschools.

This study aims to analyze the current discourse on citizen’s dialogue and its link to deliberative democracy, with hope to find that it is taken for granted in dialogues with citizens at local government level. The aim is to show, with a discourse analytical approach to the current democratic renewal in Swedish municipalities, how the discourse is designed and what is reproduced or restructured through printed texts published by the SKL. This by finding what is seen as truth or a form of objective reality in the deliberative democratic discourse and by analyzing the reproduction of the same. The purpose may also partly be considered creating an understanding of how this relates to or what effects this has in the discursive and social practice, as well as in seeing what consequences it can bring. Citizen´s dialogues are becoming more common. Powerful actors like SKL encourage Swedish municipalities to implement the dialogue in the organization. Information about the positive effects is spreading, while unintended consequences are not given any room at all. This can be seen as a social problem, a lack of awareness about the discourse and its social consequences or changes. Structural inequalities are reproduced by SKL publications, which give this study social relevance. The results also indicate that citizen´s dialogues have a connection to deliberative democracy yet still differ in several categories.

Tillkännagivanden från riksdagen till regeringen är ett statsvetenskapligt ämne inom svensk politik som är bristfälligt studerat. Syftet med denna beskrivande studie är att öka kunskapen om tillkännagivandet och vilka funktioner det fyller. Den grundläggande frågeställningen bryts ned till tre preciserade delfrågor om innebörden av begreppet tillkännagivande, hur man använder sig av det och hur man förhåller sig till det. För att placera forskningsproblemet i sitt sammanhang utgår jag från begrepp inom parlamentarisk demokrati och relationen mellan riksdag och regering. Delfrågorna undersöks genom litteraturgranskning och genom metoden kvalitativ textanalys med inriktning klassificerande analys. Som kompletterande metod till kvalitativ textanalys har samtalsintervjuer genomförts. Genom kvalitativ textanalys undersöks fyra tillkännagivanden samt regeringens redogörelser för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen som avser svar på de fyra tillkännagivandena. Samtalsintervjuer genomförs med två tjänstemän vid utskottskanslier och med två politiska sekreterare vid socialdemokraternas respektive moderaternas partikanslier i riksdagen. Resultatet visar att riksdagens tillkännagivanden till regeringen är uttalanden av riksdagen i obestämd beslutsform som inte är bindande konstitutionellt men däremot politiskt bindande för regeringen genom en tradition av konstitutionell praxis. En av tillkännagivandets funktioner är möjligheten för riksdagen att uttala sig i denna form. Det som utgör en möjlighet för riksdagen kan i förlängningen bli politiskt bindande för regeringen och bidra till att riksdagen indirekt stärker sin makt. Genom att använda analysnivåerna individ-, parti- och parlamentarisk nivå visar resultatet att aktörer på olika nivåer använder tillkännagivanden som ett verktyg för olika syften. En annan av tillkännagivandets funktioner är att användas som verktyg för att kunna lyfta, kanalisera upp, ett förslag från en lägre individ- eller partinivå till den parlamentariska nivån där korrespondensen av skrivelser mellan riksdagen och regering sker.