Den här uppsatsen syfte är att är att ta reda på vilka funktioner som nationalstaten har fått under globaliseringens era. Ett delsyfte blir också att studera hur nationalstaten tar hand om de utmaningar som globaliseringen har fört med sig. Detta görs med hjälp av en kvalitativ textanalys, som utgår från sekundärdata. Särskild uppmärksamhet ägnas åt hur Sveriges regering har agerat när det gäller direktiven från EU:s kommission, som har en överordnad ställning när det gäller den nationella lagstiftningen. Det gäller särskilt visstidsdirektivet från 1999, som Sverige inte har genomfört helt och hållet.  Men efter krav från EU-kommissionen, så har alltså den svenska regeringen tänkt om och skärper därför reglerna i LAS.Globaliseringen har påverkat nationalstaten, som nu mer har en annan funktion och form än vad den hade tidigare. Vad som har hänt rent konkret är att vissa delar av den politiska beslutandemakten har flyttat till andra styrningsnivåer, vilket påverkar nationalstatens suveränitet. Mellanstatliga organisationer, transnationella samarbetsorgan, övernationella sammanslutningar samt internationella toppmöten är nu för tiden vardagsmat för åtskilliga stater världen över. Att ställa sig utanför detta är hart när omöjligt. Överlevnaden kräver därför att stater samarbetar, även om det innebär inskränkningar i nationell självbestämmanderätt.       Undersökningen landar i slutsatsen att nationalstaten inte längre är ensam om att kunna påverka händelseutvecklingen inom världspolitiken. Den har med andra ord fått konkurrens. En situation som är gemensam för de flesta stater världen över.Globaliseringen leder till att nationalstaten får en annan ställning än vad den har haft tidigare. Den finns fortfarande kvar, men verkar inom ett politiskt landskap som inte har så mycket gemensamt med gångna tider.

The concept of democracy is of importance to the Swedish educational system. The best proof of that is the central position democracy has had in the education program we attended at the Örebro university. This study analyses the concept of democracy and its leading foundation, namely the so-called “deliberative dialog”. The last is belived to be an ideal of democracy which schools in Sweden should follow. This is at least how prominent academics and advocates of “deliberative dialog” Tomas Englund and Jurgen Habermas, see this phenomenon and its role in our schools. Pierre Bourdieu, French sociologist and social theorist has though shown that there is danger in believing that dialog is the only foundation of democracy. Accordig to him in every dialog exists a certan power struggle. What Bourdieu really means is that in a dialog actors are not equal, but there is great risk that some actors get dominated by other actors. These different views of dialog and its role in the school world has inspired us. In our study we wanted to see whether there are students or groups of students, that based on gender or ethnicity are dominated by other students in the everyday classroom dialog. The empirical part of the study shows that those who were not activly engaged in the observed classroom dialog were boys of Swedish origin. The study also shows that those who seemed to have no problem with an active participation in the classroom dialog were girls, and very often girls of Swedish origin.The results of this study are though not completely unambiguous. As the group of students we observed were of differnt gender and came from different ethnic backgrounds we choose to see them as individuals. That means that they as individuals have differnt abilities when it comes to adapt to the climate of the classroom.

Dagens svenska samhälle har förändrats från att ha varit av kollektivistiskt karaktär till att bli mer individualistiskt där fokus numera ligger på individen och hans/hennes fria val. Frågan är hur detta individualistiska tänkande kan förenas med lagen om alla barns och elevers rätt till lika behandling oavsett, kön, etnicitet, sexualitet, religion/trosuppfattning och funktionshinder? Denna uppsats är en kritisk diskursanalys av programmen SET och Steg Vis, vilka är program som i grundskolan används för att främja socialt och emotionellt lärande hos elever för att i förlängningen motverka våld och diskriminering. Mitt syfte med uppsatsen är att se vilken värdegrund programmen förmedlar och hur de förhåller sig till den svenska kontemporära utbildningspolitiska diskursen. Det som till synes verkar vara två liknande program har under analysen visat sig vila på, till viss del, olika värdegrunder. Gemensamt för programmen är att båda ser familjen vara viktigast för barnets socialisation men att även skolan har betydelse för hur välanpassat barnet blir, särskilt i de fall den primära socialisationen varit bristfällig. Det som skiljer programmen åt är synen på individen respektive kollektivet. Medan SET- programmet, likväl som läroplanen, förespråkar ett individuellt perspektiv så grundar sig Steg Vis-programmet på ett merkollektivistiskt perspektiv. Under uppsatsens gång har det framkommit vissa paradoxer mellan å ena sidan synen på den fria individen och å andra sidan alla elevers rätt till lika behandling. Men också mellan likformighetstänkande och strukturella orättvisor. Det blir svårt att arbeta för alla människors lika behandling när olika förutsättningar exempelvis i form av kön, klass eller etnicitet inte explicit behandlas i skolans styrdokument eller i de båda programmen. Det räcker inte att formulera en likabehandlingsplan utan ett arbete med den måste ske i realiteten. När detta inte görs så tenderar skillnader mellan olika gruppers förutsättningar till lika behandling att negligeras.

Ämnet för denna studie är skolkultur. Syftet är att analysera Läroplanen för det svenska obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, med särskilt fokus på den ideologi som går att finna, samt hur skolans kultur - här i fråga om individsyn, kunskapssyn och pedagogiska tradition påverkar synen på elever och utformandet av undervisningen. Studien är en innehållslig idéanalys. Det empiriska materialet består av Lpo 94 och mediapresentationer där det framgår hur Lpo 94 kan tolkas och förverkligas. Mediamaterialet är hämtat under hösten 2007 i en västsvensk kommuns lokaltidning och från den aktuella kommunens hemsida. Analysen visar på att Lpo 94 fastslår en värdekonservativ undervisning med ett särskiljande. Individsynen är en autonom individ som går att definiera, vilket innebär rationalistiska synsätt. Kunskapssynen innebär att värden ses som objektiva och jämförbara med kunskap, vilket innebär objektivism. Den pedagogiska traditionen med barnet i centrum är fastslagen i det statligt bindande styrdokumentet, vilket innebär att den pedagog som sätter ämneskunskaper i centrum blir motarbetad och hamnar i ett utanförskap i en organisationskultur med gemensamt tänkande och handlande. Resultatet visar på att Lpo 94 tillvaratar rationalistiska synsätt och objektivism, vilket aktuella kulturvetenskapliga teorier radikalt tar avstånd till.

Att elever ska ha reellt inflytande i svensk skola betonas starkt i styrdokumenten. Tidigare studier visar att elever har begränsat inflytande i undervisning. Elevcentrerad undervisning ses ofta som något som ger högt elevinflytande. Därför syftar denna studie till att undersöka hur elever och lärare beskriver elevers inflytande i en skola som arbetar växelvis med traditionell ämnesundervisning och ämnesintegrerade temaområden som kan ses som en form av elevcentrerad undervisning. Frågor som besvaras är vilka möjligheter elever har till inflytande i undervisningen samt vad som kan begränsa elevinflytande. Teoretisk utgångspunkt för studien är Giddens struktureringsteori. Totalt har nio lärare och sexton elever i årskurs sju och åtta intervjuats. Resultaten visar att elever och lärare inte upplever att elever har något större inflytande i undervisningen. Elever efterfrågar heller inte detta i högre grad. De möjligheter till inflytande som förekommer är att elever kan ge förslag samt göra val mellan olika alternativ, exempelvis arbetssätt eller redovisningsform. Faktorer som begränsar elevinflytande är lärares tid, planeringsproblem och lärares samarbete samt indirekt då elever inte tar ansvar eller gör sina röster hörda. Ur resultaten framkommer också att elevinflytande är lägre i ämnesintegrerad/tematisk undervisning än i mer traditionell ämnesundervisning. Detta kan bero på att lärarna känner sig styrda av samplaneringen och att de då har svårt att ge eleverna inflytande. Inflytande är ibland osynligt för elever. Lärare måste vara tydliga med varför undervisningen ser ut som den gör för att synliggöra elevinflytandet. För att öka elevinflytande i undervisningen bör lärare arbeta aktivt med att överbrygga hinder för elevinflytande.

The purpose of this study is to describe and understand how children’s participation and influence is described in the curriculum of preschool. The purpose includes how educators perceive, working with and what opportunities and challenges they believe that there is in the process of participation and influence. The methods I used were qualitative text analysis and e-mail interviews. I studied text in the curriculum and interviewed four educators to find out their views on children's participation and influence. The results show that the curriculum states that it is important that children engage in cooperation, decision making and taking responsibility for their rights and obligations. Educators believe that it is important to take care of children's ideas, thoughts, and they will be listened to. Based on what emerges from the children, they want to continue working to increase participation and influence. They believe that a permissive environment creates a feeling of importance among children. As problems, they mention that younger children's perspectives are not taken in to consideration, large groups of children, different views among educators about participation and influence, and that it’s difficult to meet all the children's interests and needs. / Syftet med examensarbetet är att beskriva och förstå hur barnens delaktighet och inflytande beskrivs i läroplanen för förskolan. Syftet inkluderar hur pedagoger uppfattar, arbetar och vilka svårigheter och möjligheter det finns med barnens delaktighet och inflytande. Metoderna jag använde mig av var kvalitativ textanalys och e-mejl intervju. Jag tolkade olika texter i delen om barnens inflytande i läroplanen och intervjuade fyra pedagoger för att få veta deras åsikter kring barnens delaktighet och inflytande. Resultatet visar att läroplanen uttrycker att det är viktigt att barn ska delta i samarbete, beslutsfattande och ta ansvar för sina rättigheter och skyldigheter. Pedagogerna anser att det är viktigt att ta vara på barnens idéer, tankar och att de blir lyssnad på. Baserat på vad som kommer fram från barnen vill de arbeta vidare för att öka delkatigheten och inflytandet. De tror att en tillåtande miljö skapar känslan att barnen får känna sig betydelsefulla. Som problem tar de upp att yngre barnens perspektiv inte tas tillvara på, stora barngrupper, olika syn bland pedagoger om delaktighet och inflytande, och att det är svårt att tillgodose alla barns intresse och behov.

During the last decade a number of studies have been published that investigate how the most fundamental aspect of political organization, the regime type, affects population health. The results unanimously show that citizens of democracies live longer and healthier lives than citizens of non-democracies. Many explanations for this have been suggested, among these are that democracies redistribute more and invest more in salutogenic resources, and that the tendency of dictatorships to control the media negatively affects the ability to spread information crucial to public health. When these mechanisms are controlled for, however, it turns out that democracy has a large residual correlation with for example life expectancy, which suggests that other mechanisms are also involved. In this paper two new mechanisms regarding the possible psychosocially mediated health effects of the regime type are investigated, namely political repression, and the possible negative effects this might have on the levels of chronic stress, and autonomy, which connects to a large previous literature in social epidemiology. In the paper an ecological cross-country design is used and country-level data, provided mainly by the World Bank and Freedom House, is analyzed with a simple multiple OLS-regression model. The results show that that all residual correlation is captured by autonomy, while there is no evidence for political repression as a mediating factor. This could suggest that the feeling of personal autonomy that democracies can fulfill is an equally important factor to take into account as distribution of resources and access to information.

The aim of this study is to examine how and in what way users of the public participate and affect the archival information that is to be preserved for the future through the examination of three archival projects involving public participation. The study seeks to examine if participation of the public could lead to increased democracy and diversity of information in the archives. The study will be performed through the examination of three participatory archives all tied to traditional archival institutions. The study is based on the theoretical framework of Benn and Gaus and their notions of public and private which they discuss using the key words access, agency and interest. The study also takes into consideration Laura Millar’s theories of social memory as a means for the public good. Through a user perspective web resources tied to the projects are analyzed as well as defining documents of the archival institutions responsible of the projects. The findings are then discussed in a broader perspective using the three keywords access, agency and interest. The aim is to examine to what degree the projects allow participation through a comparative analysis of the chosen projects.  The study suggests that whereas the projects aims to create access to all members of society, the chosen structures of the projects make up limitations for participation for some groups of society, affecting their opportunity to participate. Limitations of the projects, such as language, make up barriers for participation creating private spheres inside the public of the projects studied. The thesis stresses the need for the existence of a multitude of different participation projects with different forms of participation in order to properly fulfill the needs and interests of the public in the archives. This is a two years master’s thesis in archival science.

Uppsatsen utgår ifrån att religionsfrihet är en mänsklig rättighet som håller på att få allt mer internationell uppmärksamhet på grund av dess roll i ett demokratiskt samhälle. Genom att ingående beskriva de faktorer som påverkar religionsfrihet och se in på hur religionsfrihet förstås och behandlas ur en statlig synvinkel kan en rimlig förståelse skapas av religionsfrihet för Norden. Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om religionsfrihet för att en nordisk stat bättre ska kunna ta sig an morgondagens utmaningar i form av framförallt ett mera mångkulturellt samhälle. Den nordiska kontexten, en sekulär statsmodell samt en godtagbar religionsfrihetsmodell för framtiden är alla centrala delar i vilka religionsfrihet behandlas. Uppsatsen visar bl.a. på att religion bör ha en naturlig plats i den offentliga sfären samt behovet av att diskutera och fastslå civilsamhällets och religiösa församlingars roll i framtidens Norden beträffande frågor som berör t.ex. religion och migration. Religionsfrihet och dess roll i ett samhälle är väl i linje med det nordiska välfärdssamhällets kärnvärden. Det visar på en stor potential i att implementera religionsfrihet även i utrikespolitiken. I ett nordiskt perspektiv erbjuder religionsfrihet goda möjligheter till samarbete för att stärka Norden som en attraktiv och ledande demokratisk region för framtiden.

No description available.