There is a growing interest in the use of Information Communication Technologies (ICTs) for citizen engagement in democracy around the world today, especially in the developing world. Events such as the Arab Spring show the potential ICTs can have on citizen engagement with those in leadership positions. Many studies have been conducted within the field of ICT4D (Information Communication Technologies for Development) in many different areas. But few studies have been done within the field of ICT4D that have focused on what happens with the local politicians´ situation in developing countries, when the citizens in these areas become digitally engaged. For a community to develop all levels within the community need to be developed and empowered, because if the local leaders do not have the tools or the incentive to meet the citizens demands then the wanted requirements cannot take place. Effective democratic and open government depends on closing the feedback loop between citizens and government (Making All Voices Count, 2014).   The aim of this study is to get an understanding of the local politicians´ situation in Rwenzori region in western Uganda, as the citizens in this region successively have started to demand much more accountability from their leaders through ICTs. The main question guiding this study is: How are local political leaders in developing countries coping with citizens who are increasingly using ICT4D tools for leadership accountability? With the sub-questions being: How have ICTs changed the communication between the local political leaders and the citizens? Do the local political leaders have the ICT skills, tools and means they need to meet the digitally engaged citizens? Is leadership accountability improved through the use of ICTs? To conduct this study I have used qualitative interviews. And the main theory applied is Jürgen Habermas´s theory of communicative action. In essence Habermas’s theory tries to explain the social structures through an understanding of the ways in which communication is framed and organized (Unwin, 2009). The results are presented in form of selected quotes that reflect and represent the findings of this research, which are analyzed through the lens of the theory of communicative action. This research shows that the local political leaders in the Rwenzori region appreciate the increased demands from the citizens through ICTs. The research also reveals that ICTs have eased the communication between the local political leaders and their communities and therefore have contributed greatly to increase two-way-communication between the leaders and the citizens. But at the same time these local political leaders are also facing challenges when it comes to holding themselves accountable through the same channels. Some of these challenges are weak infrastructure, lack of skills and access to the ICTs themselves. One of the most notable findings that this research came across is the fact that hardly any of the local politician offices in the Rwenzori region has a budget targeted for communication with their communities. In conclusion this study reveals that leadership accountability in the Rwenzori region is improved through the use of ICTs, but an enabling environment is necessary if leadership accountability through ICTs is to be fully realized.  Looking at the results from this research through Habermas´s theory of communicative action has helped making visible not only the prospects of ICTs in democratic development, but also the challenges of using the same mediums. / Det finns ett växande intresse kring användning av informations kommunikationsteknik (IKT) för medborgarengagemang runt om i världen i dag, framför allt i utvecklingsländerna. Händelser som den arabiska våren visar potentialen som IKT kan ha när medborgare använder dem mot personer i ledande positioner. Många studier har gjorts inom området ICT4D (Information Communication Technologies for Development) inom många olika områden. Men få studier har gjorts inom ICT4D som har fokuserat på vad som händer med de lokala politikernas situation i utvecklingsländer när medborgarna i dessa områden blir digitalt engagerade. För att ett samhälle ska utvecklas måste alla nivåer i samhället utvecklas, stärkas och utbildas. För om de lokala ledarna inte har de verktyg eller incitament de behöver för att möta medborgarnas krav, då kan de önskade kraven inte uppfyllas. Effektiv demokrati och öppen förvaltning kräver att kommunikationen/återkopplingen mellan medborgare och staten fungerar (Making All Voices Count, 2014). Syftet med denna studie är att få en förståelse för de lokala politikernas situation i Rwenzori regionen i västra Uganda, då medborgarna i denna region successivt har börjat begära mer av sina ledare genom IKT. Frågan som i huvudsak vägleder denna studie är: Hur hanterar de lokala politiska ledarna i utvecklingsländer att medborgare i allt större utsträckning använder IKT verktyg för att begära ansvarsfullt ledarskap från dem? Studien ämnar även besvara följande underfrågor: Hur har IKT verktyg förändrat kommunikationen mellan de lokala politiska ledarna och medborgarna? Har de lokala politiska ledarna de IKT kunskaper, verktyg och medel de behöver för att möta de digitalt engagerade medborgarna? Är det ansvarsfulla ledarskapet förbättrat genom användandet av IKT verktyg? Jag har använt mig av kvalitativa forskningsintervjuer för att genomföra denna studie. Den huvudsakliga teorin som applicerats är Habermas kommunikationsteori: the theory of communicative action. Sammanfattningsvis försöker Habermas teori förklara den sociala strukturen genom en förståelse av de sätt på vilka kommunikationen är utformad och organiserad (Unwin, 2009). Resultaten är presenterade i form av utvalda citat som reflekterar och representerar resultaten av denna studie, och de är analyserade i ljuset av Habermas theory of communicative action. Denna studie visar att de lokala politiska ledarna i Rwenzori regionen uppskattar de ökade kraven från medborgarna genom IKT. Studien visar också att IKT har underlättat kommunikationen mellan de lokala politiska ledarna och medborgarna, och också i hög grad bidragit till att förbättra tvåvägskommunikation mellan dem. Men samtidigt kämpar de lokala politiska ledarna med många utmaningar när de försöker hålla sig ansvariga genom samma IKT kanaler. Några av utmaningarna som de kämpar med är dålig infrastruktur, brist på kompetens och tillgång till själva IKT redskapen. En av de mest anmärkningsvärda upptäckterna som denna studie gjort är insikten om att nästan inga av de lokala politikerna i Rwenzori regionen har en budget som är avsedd för kommunikation med sina medborgare. Avslutningsvis visar denna studie att politiskt ansvarsfullt ledarskap i Rwenzori regionen har förbättrats genom användandet av IKT verktyg, men att gynnsam arbetsförhållanden är nödvändig om ansvarsfullt ledarskap genom användandet av IKT verktyg till fullo ska kunna förverkligas och nå full potential. Genom att analysera resultaten från denna forskning i ljuset av Habermas kommunikationsteori (Theory of communicative action) så har inte bara fördelarna med IKT i demokratisk utveckling synliggjorts, utan också utmaningarna med dem.

Studies have shown that politicians are significantly more likely to become victims of violent crime than other citizens in Sweden. In fact increasing political rank and engagement are directly proportionate to increased risk for violence. Threat towards politicians is not only dangerous to the individuals involved but also to the democratic system as a whole. Political scientists the world over have done a lot of research on democracy, but I have been unable to find a single method or theory that examines how violence, threat and harassment affect political leaders and democratic systems. The aim of this study is to expand the existing model made by Tommy Möller, professor in political science. In his model he presents 11 factors that affect political leaders ability to act. My aim is to develop his model by adding a 12 th factor “violence, threat and harassment”. To fulfill the aim of the study I have analyzed texts and interviews with political leaders to discover if and how violence, threat and harassment affect them in their role as political leaders. My analysis showed that all of the interviewed political leaders had been affected by this, but on different levels. Some of them were only affected personally, some of them were affected both personally and professionally and some were only affected professionally. On a personal level they becomes more emotionally cold, jaded and chastened. Some of the leaders questioned their motivation to continue their mission as politician. On a professional level it was common to “self censure” by avoiding contemporary blogs and debates on subjects they had marked as “sensitive”,. The interviews combined with the other information and reports (analysis of texts) support the conclusion that it useful to add a 12 th factor to Tommy Möllers model in the studied case. The name of the thesis is “Threat, violence & harassments – A study of limitations of political leadership and democracy”. This thesis is a final assignment for Bachelor degree in political science.

For the last decades, Sweden has transformed from a state with strong elements of corporatism, to a governance of pluralistic character. This development has opened up to a new form of participation – lobbyism – which since has spread and commercialized. Because of this, a report on the state of Swedish democracy – Demokratiutredningen – was issued to examine the phenomenon of lobbyism as it was feared to challenge the functioning of a representative democracy. The report issued a warning of the negative impact on transparency and political equality a professionalization of lobbying could have. Even some forms of regulation were thought to have a negative impact on the political equality. Since the report was released in 2000, nine bills regarding lobbyism have been presented to the Swedish parliament, but no regulation has yet been implemented. The report identified problems regarding transparency and political equality with both regulated and unregulated lobbying. The aim of this thesis is to examine how the parliamentary bills handle the democratic problems voiced by the report. The bills are analyzed with the ideal types of “transparency” and “political equality”, based on Robert Dahl’s ideal of democracy. The study found that the problem of transparency was of a high priority in the bills, while the problem of political equality was hardly addressed. Three of the bills actually ignored the warning issued by the report, where a regulation in the form of registration was thought to have a negative impact on political equality. The fact that the bills hardly addressed the problem of political equality, and in some cases even worsened it, represents a democratic deficit in the regulation debate. / De senaste decennierna har Sverige förvandlats från en stat med starka inslag av korporativism, till ett styrelseskick med pluralistisk prägel. Utvecklingen har öppnat upp för en ny deltagandeform, lobbyism, som sedan dess brett ut sig och kommersialiserats. Med anledning av detta tillkallade regeringen Demokratiutredningen för att analysera lobbningen då den ansågs utmana den representativa demokratins funktionssätt. Demokratiutredningen varnade för att professionaliseringen av lobbying kunde påverka öppenheten och den politiska jämlikheten negativt. Även vissa regleringar ansågs kunna försämra den politiska jämlikheten. Sedan Demokratiutredningen överlämnade sitt slutbetänkande år 2000 har nio motioner gällande lobbyism lagts fram i Sveriges riksdag utan att resultera i en reglering. Demokratiutredningen identifierade demokratiproblem med både öppenhet och politisk jämlikhet i oreglerad, såväl som reglerad, lobbyism. Uppsatsen studerade hur motionerna i ärendet hanterat de demokratiproblem som utredningen framhävde. Studien genomfördes med idealtyper som analysverktyg. Idealtyperna, ”öppenhet” och ”politisk jämlikhet”, byggdes upp med hjälp av Robert Dahls demokratiideal. Studien fann att problemet med öppenhet uppmärksammades i hög grad av motionerna, medan politisk jämlikhet knappt hanterades alls. Tre av motionerna ignorerade till och med den varning som Demokratiutredningen utfärdade, där en reglering i form av registrering skulle påverka den politiska jämlikheten negativt. Att motionerna inte hanterar problemet med politisk jämlikhet, och i flera fall även förvärrar den, innebär ett påtagligt demokratiskt underskott i regleringsdebatten.

The purpose of this graduate work is to seek knowledge about how children’s right to participation and influence is interpreted and understood in a specific context and also to examine how this right can be conditioned and shaped by the pedagogical practice of early childhood education. The focus of this study has been to examine the arguments and attitudes towards the right to participation and influence as a pedagogical practice as it is understood in early childhood education. Additionally, I have been interested in studying the affordances and restrictions that early childhood educators experience when dealing with children´s right to participation and influence. The platform used for data collection is Facebook and the informants recruited were active participants in forums regarding democracy in preschool education. In the second phase of the study I conducted online focus groups with these participants. For the analysis of the material I have adopted a poststructuralist perspective, starting from Jaques Derridas philosophical texts and use of deconstruction. The results show the complexity in early childhood education´s democratic mission. What becomes clear is the importance for the teachers to adopting an open, ethical and democratic approach in order to make children´s right to participation and genuine influence possible in the everyday reality of early childhood education.

Det senaste decenniet har en rad studier publicerats som undersöker hur ett lands mest fundamentala politiska organisationssätt, regimtypen, påverkar befolkningens hälsa. Resultaten pekar entydigt på att invånare i demokratier lever längre och friskare liv än invånare i icke-demokratier. Flera förklaringar till detta har förts fram, bland annat att demokratier omfördelar mer och är bättre på att investera i hälsofrämjande resurser, och att diktaturers tendens att kontrollera media går ut över förmågan att sprida hälsofrämjande information. När dessa mekanismer kontrolleras för visar det sig dock att demokrati har en stor kvarvarande samvariation med exempelvis medellivslängden, vilket talar för att andra mekanismer också är inblandade.I denna uppsats undersöks två ytterligare mekanismer som berör de eventuella psykosocialt medierade hälsoeffekter som regimtypen kan ha, nämligen via politisk repression, och de negativa effekter på kronisk stress detta kan tänkas ha, samt autonomi, vilket ansluter till en omfattande tidigare socialepidemiologisk litteratur. I uppsatsen används en ekologisk tvärsnittsdesign och landnivådata, huvudsakligen från Världsbanken och Freedom House, analyseras med enkel multipel OLS-regression. Resultaten visar att all kvarvarande samvariation fångas upp av faktorn autonomi, medan politisk repression inte får något stöd som medierande faktor. Detta kan tyda på att den känsla av personlig autonomi som demokratier kan tillgodose är en minst lika viktig faktor att ta i beaktande som fördelning av resurser och tillgång till information. / During the last decade a number of studies have been published that investigate how the most fundamental aspect of political organization, the regime type, affects population health. The results unanimously show that citizens of democracies live longer and healthier lives than citizens of non-democracies. Many explanations for this have been suggested, among these are that democracies redistribute more and invest more in salutogenic resources, and that the tendency of dictatorships to control the media negatively affects the ability to spread information crucial to public health. When these mechanisms are controlled for, however, it turns out that democracy has a large residual correlation with for example life expectancy, which suggests that other mechanisms are also involved.In this paper two new mechanisms regarding the possible psychosocially mediated health effects of the regime type are investigated, namely political repression, and the possible negative effects this might have on the levels of chronic stress, and autonomy, which connects to a large previous literature in social epidemiology. In the paper an ecological cross-country design is used and country-level data, provided mainly by the World Bank and Freedom House, is analyzed with a simple multiple OLS-regression model. The results show that that all residual correlation is captured by autonomy, while there is no evidence for political repression as a mediating factor. This could suggest that the feeling of personal autonomy that democracies can fulfill is an equally important factor to take into account as distribution of resources and access to information.

Att elever ska ha reellt inflytande i svensk skola betonas starkt i styrdokumenten. Tidigare studier visar att elever har begränsat inflytande i undervisning. Elevcentrerad undervisning ses ofta som något som ger högt elevinflytande. Därför syftar denna studie till att undersöka hur elever och lärare beskriver elevers inflytande i en skola som arbetar växelvis med traditionell ämnesundervisning och ämnesintegrerade temaområden som kan ses som en form av elevcentrerad undervisning. Frågor som besvaras är vilka möjligheter elever har till inflytande i undervisningen samt vad som kan begränsa elevinflytande. Teoretisk utgångspunkt för studien är Giddens struktureringsteori. Totalt har nio lärare och sexton elever i årskurs sju och åtta intervjuats. Resultaten visar att elever och lärare inte upplever att elever har något större inflytande i undervisningen. Elever efterfrågar heller inte detta i högre grad. De möjligheter till inflytande som förekommer är att elever kan ge förslag samt göra val mellan olika alternativ, exempelvis arbetssätt eller redovisningsform. Faktorer som begränsar elevinflytande är lärares tid, planeringsproblem och lärares samarbete samt indirekt då elever inte tar ansvar eller gör sina röster hörda. Ur resultaten framkommer också att elevinflytande är lägre i ämnesintegrerad/tematisk undervisning än i mer traditionell ämnesundervisning. Detta kan bero på att lärarna känner sig styrda av samplaneringen och att de då har svårt att ge eleverna inflytande. Inflytande är ibland osynligt för elever. Lärare måste vara tydliga med varför undervisningen ser ut som den gör för att synliggöra elevinflytandet. För att öka elevinflytande i undervisningen bör lärare arbeta aktivt med att överbrygga hinder för elevinflytande.

Denna studie behandlar delaktighet och inflytande mellan hem och förskola, vilket är ett av förskolans uppdrag enligt styrdokumenten. Vi har valt att genomföra denna studie för att få insyn i hur föräldrar på en förskola uppfattar sin delaktighet och sitt inflytande. Som verksamma i förskolan har vi funderat på om och hur vi möjliggör för föräldrar att förstå det demokratiska uppdraget och de både rättigheter och skyldigheter som det för med sig. Studiens syfte är att beskriva föräldrars uppfattning om delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet och pedagogiska planering. I bakgrunden presenteras tidigare forskning om föräldrars delaktighet och inflytande. Begreppen delaktighet och inflytande utreds och utgör sedan studiens teori. Studiens datainsamling består av en enkät som tolkas kvalitativt och till viss del kvantitativt. Enkäten har besvarats av 35 föräldrar på en förskola. Studien visar att föräldrar uppfattar att delaktighet och inflytande till stor del handlar om kommunikation. Den kommunikation som beskrivs är information som rör det egna barnet och information som rör förskolans verksamhet genom dagliga möten och genom de formella forum som förskolan erbjuder. Komplexiteten i begreppens betydelse diskuteras, då begreppen ofta används synonymt och är svåra att definiera. Vidare diskuteras förskollärares roll/attityd i förhållande till föräldrar och begreppen makt, demokrati samt kommunikation. Beroende på den attityd förskollärare har till föräldrars rättighet och ansvar ges möjlighet eller hinder till delaktighet och inflytande. / This study deals with participation and influence between home and preschool, which is one of the preschool's assignment according to the governing documents. We have chosen to conduct this study to gain insight into how parent’s at a preschool perceive their participation and their influence. As active in preschool, we wondered if and how we enable parent’s to understand the democratic mandate and the rights and responsibilities that it brings. The study's purpose is to describe parent’s perception of participation and influence in preschool and educational planning. In the background are presented previous research on parental participation and influence. The concepts of participation and influence are investigated and then form the study's theory. The study's data collection consists of a questionnaire that was interpreted qualitatively and partly quantitatively. The questionnaire was answered by 35 parents at a preschool. The study shows that parent’s perceive that participation and influence largely about communication. The communication described is information related to their child and information related to preschool through daily meetings and through the formal forum that preschool offers. The complexity of these concepts is discussed, then the terms are often used synonymously and are difficult to define. Furthermore preschool teachers' role / attitude in relation to parent’s and concepts of authority, democracy and communication are discussed. Depending on the attitude of pre-school teachers to parent’s rights and responsibilities are given the opportunity or barrier to participation and influence.

This thesis compares political participation by the public through the Swedish Parliamentary Ombudsman (PO) and the German Petitions Committee of the Bundestag (PC). Through studies of literature and statistics I examine how citizens can participate through the institutions, how frequently they do and the likelihood of sparking a debate while participating. Using media theories as well as theories of participatory and representative democracy I study how citizens can use these institutions for purposes of control and proposition. Both institutions deal with complaints but the PC also deals with propositions for legislation, making the institution more versatile. The PO deals with more cases than the PC and has more far-reaching competences and areas of inspection, although neither institution has binding decisions. Thus the direct advantage for citizens using the institutions is the chance of reaching out to media and the public through freedom of information laws and the German online petition forum. The PC to a larger extent fits the representative model while the PO in some respects is more a legal than a political institution, being managed by lawyers instead of MPs. Neither institution meets the ideals of participatory politics although the German official petition is closer to it.

When the Soviet union collapsed at the beginning of the 1990s, a democratization began to develop. During the Jeltsin years, democracy in Russia was developing steadily, but since Putin became president at the turn of the century it has started to move back towards authoritarian rule. The purpose of this study is to explore the reasons for why the democracy in Russia never became consolidated and to understand why the country again has moved towards an authoritarian rule, like the one during the Soviet union. In order to fulfill the aim of this study, two theories were used. These were Linz and Stepan's consolidation theory, about the five arenas that have to be developed, and Samuel P. Huntington's theory about authoritarian nostalgia. In order to answer the questions that this study puts forward, these theories were used against empirical material about Russia. The results of the study show that Russia does not live up to the requirements in any of the five arenas and therefore could not possibly develop a consolidated democracy. It also seems as if the return to authoritarianism in Russia can be blamed on a combination of nostalgia for the Soviet union, which developed during the economic crisis of the 1990s, and an increasing nationalism amongst the population.

No description available.