<p>Design som har en hög igenkänningsfaktor kan man idag uppleva har blivit mer vanlig då det ofta dyker upp nya produkter och möbler av olika slag som är lätta att känna igen och som vi därför har väldigt lätt att ta till oss. Vi mår bra av att lätt kunna förstå oss på, och man slipper tänka till och fundera kring varför objektet ser ut som det gör, det blir istället väldigt lättläst.</p><p>Igenkänningsfaktorn spelar alltså en väldigt stor roll, och vi kan dra paralleller till t.ex.ståuppkomiken där ståupparen ofta försöker skapa bilder och situationer som publikenkänner igen sig i, och därför också skrattar åt skämten. Men att igenkänningsfaktorn på designen är hög innebär inte enbart fördelar, utan frågan om vad som är plagiat och inte blir väldigt aktuell när ett objekt är snarlikt ett annat. Om man tittar tillbaka i tiden kan man dra kopplingar till konstvärlden och s.k. ready-mades. Andra kopplingar och inspiratörer kan ha varit de under surrealismen verksamma konstnärer/formgivare som under 30-talets period hade sin storhetstid och som ritade en rad olika möbler och produkter som kan ses som tydliga föregångare till dagens moderna design med hög igenkänningsfaktor.</p><p>Syftet med det här arbetet är att på ett undersökande och analyserande sätt beskriva detta fenomen mer ingående, med fokus på hur vi påverkas av denna sortens design. Samtidigt lyfter jag fram de 3 olika föremålen som jag själv under tidens gång har arbetat med, och försöker utifrån dessa fokusera på den andra stora punkten i arbetet, d.v.s. dendesignprocess man går igenom och vad som är utmärkande för detta sättet att arbeta på.</p>

Design som har en hög igenkänningsfaktor kan man idag uppleva har blivit mer vanlig då det ofta dyker upp nya produkter och möbler av olika slag som är lätta att känna igen och som vi därför har väldigt lätt att ta till oss. Vi mår bra av att lätt kunna förstå oss på, och man slipper tänka till och fundera kring varför objektet ser ut som det gör, det blir istället väldigt lättläst. Igenkänningsfaktorn spelar alltså en väldigt stor roll, och vi kan dra paralleller till t.ex.ståuppkomiken där ståupparen ofta försöker skapa bilder och situationer som publikenkänner igen sig i, och därför också skrattar åt skämten. Men att igenkänningsfaktorn på designen är hög innebär inte enbart fördelar, utan frågan om vad som är plagiat och inte blir väldigt aktuell när ett objekt är snarlikt ett annat. Om man tittar tillbaka i tiden kan man dra kopplingar till konstvärlden och s.k. ready-mades. Andra kopplingar och inspiratörer kan ha varit de under surrealismen verksamma konstnärer/formgivare som under 30-talets period hade sin storhetstid och som ritade en rad olika möbler och produkter som kan ses som tydliga föregångare till dagens moderna design med hög igenkänningsfaktor. Syftet med det här arbetet är att på ett undersökande och analyserande sätt beskriva detta fenomen mer ingående, med fokus på hur vi påverkas av denna sortens design. Samtidigt lyfter jag fram de 3 olika föremålen som jag själv under tidens gång har arbetat med, och försöker utifrån dessa fokusera på den andra stora punkten i arbetet, d.v.s. dendesignprocess man går igenom och vad som är utmärkande för detta sättet att arbeta på.