Syfte: Syftet är att undersöka destinationsutveckling på en rural destination med fokus på det lokala samhällsperspektivet och den sociala hållbarheten. Dalarö i Stockholms skärgård är fallstudieområdet för denna undersökning. Metod: Denna studie omfattar en triangulering av olika slags kvalitativa och kvantitativa metoder. Det har genomförts personliga intervjuer, enkäter samt en fokusgrupp. Teoretiska perspektiv: Tre teorier har använts för att skapa grunden i denna uppsats. Teorierna berör destinationsutveckling, nätverk, attityder samt hållbar utveckling. Empiri: Materialet är insamlat från tre personliga intervjuer, en enkät samt en fokusgrupp med fem frivilliga Dalaröbor. Den första intervjun var med en utredare inom näringsliv och landsbygd på Haninge kommun. Intervju två var med Dalarö Turistchef som även är ordförande i Dalarös Företagarförening. Det hölls även en intervju med en konsult som jobbade för kommunen angående Dalarös destinationsutveckling. En enkät med två olika inriktningar skickades till 346 möjliga respondenter. Slutligen genomförde skribenterna en fokusgrupp som bestod av fem deltagare. Slutsats: Lokalbefolkningen har möjlighet att påverka destinationsutvecklingen genom att delta på möten men det är sällan diskussionerna ger ett resultat. De tre aktörerna undersökningen fokuserat på samverkar genom möten dem emellan där de diskuterar framtidsplaner.  I nuläget är relationen mellan lokalbefolkningen och besökare socialt hållbar, men detta kan med tiden förändras.

No description available.

Purpose: The purpose of this study is to investigate how Huddinge municipality works with destination development and marketing. Method: We have used both quantitative and qualitative method. Data has been collected from primary and secondary sources relevant to the study. Theory: Consists of theories of destination, marketing, development. Result: The result of the study is that a municipality today can do without tourism. / Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur Huddinge kommun arbetar med destinationsutveckling och marknadsföring Metod: Vi har använt oss av kvantitativ och kvalitativ metod. Data har samlats in från primära och sekundära källor som är relevanta för studien. Teori: Består av teorier om destination, marknadsföring, utveckling och vem som räknas som turist. Resultat: Studiens resultat är att en Svensk kommun idag kan klara sig utan turism.

No description available.

Hållbar destinationsutveckling ses idag som en viktig motor för regional tillväxt och utveckling. Trots detta råder en osäkerhet om vad det innebär i praktiken och det saknas en tydlig vägledning för hur destinationer kan utvecklas utan bekostnad på samhällsutvecklingen och den befintliga omgivningen. Genom en diskursanalys av material inhämtad via plandokument och en intervju har vi undersökt hållbarhetsaspekter samt drivkrafter och motsättningar i samband med etableringen av semesterresorten Lalandia i Motala kommun. Vi finner att avvägningar mellan ekonomiska, ekologiska och sociala värden görs till förmån för den ekonomiska tillväxt som är en stark drivkraft i etableringen av Lalandia. Studien talar därmed för att tillväxtdiskursen dominerar i projektet, vilket föranletts av kommunens starka ekonomiska intresse i projektet. Resultaten påvisar även att vad som bedöms hållbart respektive ohållbart beror på den enskilda aktörens tolkning av begreppet hållbarhet, vilket bekräftar vad som återfunnits i tidigare forskningsstudier. / Sustainable destination development is regarded as an important engine for regional growth and development. Despite this, there is an uncertainty about what it means in practice and there is no clear guidance to how destinations can be developed without expense at the development of society and the existing environment. Through a discourse analysis of material obtained via planning documents and an interview, we have investigated sustainability aspects as well as the driving forces and contradictions in the establishment of Lalandia, a holiday destination, in Motala municipality. We find that trade-offs between economical, ecological and social values are made in favor of economic growth, which is a strong driving force in the establishment of Lalandia. The study thus indicate that the growth discourse dominates in the project, which is a result of the municipality's strong economic interest in the project.The results also show that what is considered sustainable or unsustainable depends on the individual actor's interpretation of the concept of sustainability, which confirms what has been found in previous research studies.

Birka är en av de äldsta fornlämningar som upptäckts i Sverige, och har gett historiker möjlighet att få en tydligare bild av hur det var att leva i en bosättning som har haft funktionen att vara en central punkt för handel under den tid då människor valt att kalla det sin hemvist. Denna inblick i historien är vad som hjälpt till att forma en besöksnäring vid denna destination som har haft som målsättning att utbilda människor om dess historia. De kulturella och historiska resurserna vid platsen har värdesatts av bland annat UNESCO, som utnämnt Birka till ett världsarv.  Det har även lett till att aktörerna bakom Birka har bytt ansvarsroller med tiden. Under senare tid så har även Riksantikvarieämbetet som aktör lämnat över ansvaret för Birka till andra aktörer inom den offentliga sektorn. Vår fallstudie kommer därför att fokusera på att titta närmare på Birka och de aktörer som ansvarar för destinationen, för att få en bild av hur destinationen marknadsförs och om detta sker enligt en tematisering som går att finna, samt om den tar hjälp av destinationens status som världsarv. Vidare visar majoriteten av forskningen att det saknas en tydlig planering för hur världsarven i Sverige ska behandlas, som alla de svenska världsarven kan använda sig av vid planering kring ett världsarv.

Turism ses numera som en motor för både lokal och regional utveckling och tillväxt, inte minst i perifera områden. Det pågår en förändring i det turistiska rummet då allt fler starka destinationer skapas och destinationsbegreppet har därav blivit centralt i besöksnäringens utveckling. Destinationsutveckling kräver samverkan och privata turismaktörer är beroende av offentliga aktörer, då de ger förutsättningar och villkor för deras verksamhet. Samverkan inom en destination anses öka kunskapsutbyte, innovation och konkurrenskraft. Aktörer som samverkar är generellt starkare än enskilda aktörer som nödvändigtvis inte har samma möjlighet till samverkan på grund av exempelvis geografiskt läge eller brist på resurser. Förutsättningarna för utveckling och stöd kan därav variera mellan besöksnäringens aktörer. Denna kvalitativa uppsats syftar till att undersöka hur rollfördelning och samverkan mellan privata och offentliga aktörer ser ut i och utanför destinationer. Detta undersöks genom en fallstudie av region Jämtland Härjedalen, där Wikners i Persåsen utgör ett typexempel på en mindre aktör i periferin som inte är formellt knuten till en specifik destination. Utifrån ett målinriktat urval har semistrukturerade samt skriftliga intervjuer via frågeformulär genomförts med representanter från nationell, regional, kommunal och lokal nivå. Detta för att belysa samtliga nivåers perspektiv på besöksnäringens utveckling i regionen. Resultatet tyder på att samverkansklimatet inom regionen är bra generellt. Dock finns det flertalet mindre aktörer som ställs inför utmaningar då man allt mer arbetar strategiskt utifrån destinationsperspektivet, vilket förutsätter en samverkan mellan flera aktörer. Det har även uppstått ett dilemma gällande ansvaret för den regionala marknadsföringen av besöksnäringen. / <p>2020-06-08</p>

Idrottsevenemang används ofta för att attrahera turister till en destination. Jönköping har med framgångsrika arrangörer, föreningar och destinationsbolag etablerat sig som en idrottsevenemangs stad. Dessa evenemang har bidragit med olika hållbara effekter till destinatioen. Syftet med studien är att undersöka hur idrottsevenemang har påverkat Jönköpings utveckling. Det har genomförts elva intervjuer med personer som är verksamma i Jönköping och undersökningen har kartlagt hur Jönköping arbetar med idrottsturism samt vilka hållbara ekonomiska, sociala och miljömässiga effekter som idrottsevenemang lämnar kvar på destinationen.

Hur blir turism framgångsrikt och långsiktigt hållbart? Turismen kan bidra till en positiv utveckling för en destination visar forskning, men också utmaningar och negativ påverkan på platsen. Besöksnäringen i Sverige beskrivs som en viktig länk mellan stad och landsbygd. För att sträva efter en hållbar utveckling på en destination inom turism behöver samarbete mellan myndigheter och lokala aktörer finnas och fungera. Gemensamma utvecklingsprocesser och samverkan mellan olika aktörer på olika nivåer beskrivs som avgörande i den här processen. Tidigare forskning på området beskriver vikten av samverkan inom en destination för utveckling av turism, som en del i att nå hållbar destinationsutveckling. Samt vikten av involvering från besöksnäringsföretag som verkar inom destinationen. Den här studien strävar efter att bidra till att fylla en kunskapslucka som anses finnas i förståelse kring hur organisationer, som stöttar besöksnäringsföretag och arbetar med destinationsutveckling, upplever att det teoretiskt viktiga aspekterna kring samverkan fungerar i praktiken. Studien fokuserar på styrande organisationer i Jämtlands län. Ett teoretiskt ramverk används som visar på tidigare forskning kring hållbar destinationsutveckling, samverkan och turismstyrning. Ett kvalitativt angreppssätt används bestående av semistrukturerade intervjuer med ett målinriktat urval av personer som arbetar på de typer av organisationer som tidigare nämnts. / <p>2021-06-07</p>

År 2021 fyller Göteborg 400 år som stad. På initiativ av Göteborgs kommun och Göteborg &amp; Co firas detta med en stor jubileumssatsning som involverar ett stort antal projekt. Hela jubileumssatsningen startade år 2010 och sträcker sig fram till självaste jubileumsåret 2021. Under denna tidsperiod har flera projekt genomförts som en del av Göteborgs 400-årsjubileum, och fler projekt kommer att genomföras. Inför Göteborgs 300-årsjubileum, år 1921, grundades flera besöksmål som än idag har stor betydelse för Göteborg och Göteborgs besöksnäring. Denna studie syftar till att att undersöka hur fem projekt inom Göteborgs jubileumssatsning eventuellt kan bidra till att Göteborg blir en mer attraktiv destination för besökare med hjälp av destinationsutveckling och marknadsföring. De fem projekten som har studerats är; “Lisebergs jubileumssatsning”, “Göteborgsvarvet Marathon”, “Göteborg berättar”, “Artscape” samt “Tillgänglig skärgård”.  För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod med intervjuer och dokument-och textanalys använts, med utgångspunkt i kritisk realism och en abduktiv ansats. Den tidigare forskningen har utgått ifrån två huvudteman, vilket är; “Destinationsutveckling och “Destinationsmarknadsföring”. Resultatet och analysen presenteras efter samma huvudteman. Från intervjuerna och dokument- och textanalysen kan det konstateras att projekten på olika sätt bidrar till att Göteborg blir en mer attraktiv stad, detta genom att erbjuda unika egenskaper som särskiljer Göteborg från andra destinationer. Det går även att fastställa att marknadsföringen är en viktig del för att sprida information till besökare, där innehållsmarknadsföring, spridning av information via hemsidor, sociala medier, radio och tidningar är betydelsefullt. Dessutom är samarbetet mellan aktörer oerhört viktigt för att destinationen ska utvecklas och attrahera besökare. / In 2021 Gothenburg is turning 400 years as a city. On the initiative of the Gothenburg municipality and Göteborg &amp; Co, this is celebrated with a large anniversary that involves a large number of projects. The entire anniversary initiative started in 2010 and extends until the anniversary year 2021. During this period of time, several projects have been implemented as part of the Gothenburg 400th anniversary, and more projects will be implemented. Prior to the Gothenburg 300th anniversary in 1921, several visitor attractions were founded, which today are of great importance for Gothenburg and Gothenburg’s tourism industry. This study aims to investigate how five projects as a part of Gothenburg’s 400th anniversary possibly can contribute to Gothenburg becoming a more attractive destination for visitors using destination development and marketing. The five projects that have been studied are; “Liseberg anniversary project”, “Gothenburg marathon”, “Gothenburg tells”, “Artscape” and “Accessible archipelago”.  To answer the aim of this study, a qualitative method has been used, based on critical realism. Previous research from which the study is based upon, are divided into two main themes, which is; “Destination development” and “Destination marketing”. The result and analysis are presented through the same main themes. Furthermore, the study show the projects in various ways contribute to Gothenburg becoming a more attractive city, this by offering unique characteristics that differentiates Gothenburg from other destinations. It is also possible to state that marketing is an important part of spreading information to visitors, where content marketing and information via websites, social media, radio and newspapers are important. In addition, the cooperation between actors is extremely important for the destination to be developed and attract visitors.