Syftet med examensarbetet har varit att undersöka några lärares och elevers erfarenheter av samt hållning till användningen av dator- och TV-spel i svenskundervisningen på gymnasiet. Arbetet har ställts i relation till det vidgade textbegreppet i kursplanerna för svenskämnet, forskning kring nya medier samt lärande och meningsskapande i dator- och TV-spel. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre lärare och två elevgrupper på två respektive tre elever. Resultatet visar på såväl likartade som disparata erfarenheter och tankar om dator- och TV-spels pedagogiska plats där det intressanta ligger i motsatsförhållandet mellan de pedagogiska möjligheterna respektive de pedagogiska problemen med mediet, där det senare väger tyngst. De möjligheter som lyfts fram är i form av visuellt hjälpmedel, referenspunkter till litterära och historiska kontexter, spel- och jämförande analyser mellan olika medier och texter samt potentialen i att väcka elevers lust och motivation. Problemet är att det enligt både lärarna och eleverna saknas tillräckligt med kunskap samt erfarenhet för att våga ta in spelmediet i klassrummet. Skiljaktigheterna mellan parterna är att de förstnämnda även framhåller bristande teknik och resurser. Slutsatsen är att det krävs initiativtagande lärare, såväl yngre och nyutbildade som äldre och fortbildade, som har ett intresse för samt kunskap i ämnet för att dator- och TV-spel ska få en befogad plats i skola och undervisning.

Denna studie har fokus på KME-studenternas kunskaper och profilering samt dess relation till varandra. Syftet med undersökningen är att undersöka KME-studenternas sidoämnesval och grunden till dessa val samt att synliggöra KME-pedagogernas profilering i relation till förskolans, grundskolans och fritidshemmens verksamheter. Studien utgår ifrån följande frågeställningar; Vilka sidoämnen väljer KME-studenterna? Utifrån vilka premisser upplever studenterna sig göra dessa val? Hur synliggörs KME-pedagogiken i studenternas uttryck för profilering inför mötena med verksamheter som möjliga framtida arbetsgivare? Hur stor påverkan har skolans, förskolans och fritidshemmens traditioner för KME-pedagogernas upplevelse om sin yrkesroll, läraridentitet och kompetens?Jag har använt kvantitativa metoder för att skapa statistik kring KME-studenternas (påbörjad utbildning 2007-2008) sidoämnesval utifrån materialet från Malmö Högskolas studentregister (2010). Materialet till denna del av undersökningen täcker därigenom hela den behandlade populationen. Jag har även använt kvalitativa metoder för att behandla intervjumaterial som jag har samlat via enkäter, dessa med 56 %:s svarsfrekvens från ovannämnda population.Resultatet visar att KME-pedagogerna genom sina huvud- och sidoämnen har både breda och djupa kunskaper inom det multimodala (mångspråkliga) i lärandet. Verksamheternas (speciellt skolans) traditioner har en stor påverkan på KME-pedagogernas profilering och yrkesroll. Pedagogerna väljer att inte tala om sina kunskaper inom det multimodala i lika stor utsträckning som de väljer att nämna sina sidoämnesval bland teoretiska ämneskunskaper utifrån skolans traditioner. En av mina slutsatser är att KME-studenterna har svårigheter att uppleva sig själva som kompetenta pedagoger utifrån sina huvudämnesstudier, och de fokuserar därför på sina sidoämnesval inom skolämneskurser utifrån skolans traditioner i mötena med förskolans, grundskolans och fritidshemmens verksamheter.Den andra slutsatsen är att det finns en genuin brist på ett gemensamt verbalt yrkesspråk som skulle möjliggöra kommunikation om det estetiska språkandet i ovannämnda verksamheter.Den avslutande delen diskuterar vidare problematiken kring mötena mellan KME-pedagogerna och skolans traditioner i verksamheterna i relation till framtidens utmaningar.

Isberg Rozijn, Anette (2009). Ett estetiskt hus. Vilka vinster ligger i en samlokalisering av deolika estetiska inriktningarna? (A House of all Arts. What is there to gain from a commonlocation?) Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Syftet med följande arbete är att undersöka hur man kan förstärka det estetiska programmet bild och formgivnings status och på så sätt höja antalet sökande elever på lokal nivå. De fyra nationella inriktningarna av estetiska programmet är idag geografiskt splittrade i vår stad.Kan man påvisa positiva aspekter av att samlokalisera alla de fyra inriktningarna på estetiska programmet? Är det viktigt att erbjuda blivande gymnasieelever programmet bild och formgivning?På teoretisk nivå ger arbetet en översikt av tidigare forskning om vikten av de estetiskaämnena för dagens och morgondagens samhälle. Litteraturdiskussionen ger även en inblick idet intrikata förhållandet mellan estetiska ämne, flerstämmighet, kreativitet och demokrati ur ett sociokulturellt perspektiv. Med hjälp av intervjuer med lärare från respektive inriktningar och skolor ville jag se om det fanns stöd och underlag för en samlokalisering av de fyra nationella inriktningarna på estetiska programmet.Kort sammanfattat skulle en samlokalisering förvaltad på rätt sätt, i rätt lokaler och med rätt geografisk placering vara till stor fördel för alla blivande elever på en sådan skola. De pedagogiska vinsterna och förutsättningarna skulle öka till fördel för både elever och lärare.Ett multi- och intermodalt skolklimat, med alla dess positiva aspekter, skulle ha bättreförutsättningar. Ett estetiskt hus som tillåter sig bli en produktions- och presentationsplats för kultur kan också bli en bas för utåtriktad aktivitet och på så sätt minska klyftan mellan skola och samhälle.

<p>Abstract</p><p>The name of this essay is: A content analyze of the expanded conception of text – in the School curriculum’s for the subjects Swedish, Arts, Philosophy, and Religion by Maria Tollstedt (spring semester 2008), supervisor is Heike Graf.</p><p>This essay is about the expanded conception of text. The theory for this work is the professor in literature Marshall McLuhans theories about Media being extensions of our bodies from the book Understanding Media (1964). The essay also discus and gives examples of definitions of what a text can be. This work examines and analyzes in what way the expanded conception of text implicitly and explicitly is being used in different Swedish governing school documents. More precisely the School curriculum’s concerning the four subjects: Swedish, Arts, Philosophy, and Religion.</p><p>The essay analyzes if the use of the expanded conception of text differs depending on which subjects the documents are addressing and if they are aimed and written for primary school or high school.</p><p>The conclusion of this work is that the expanded conception of text is not often explicitly used in the examined documents, and whether it is often implicitly used is a matter of interpretation.</p>

Abstract The name of this essay is: A content analyze of the expanded conception of text – in the School curriculum’s for the subjects Swedish, Arts, Philosophy, and Religion by Maria Tollstedt (spring semester 2008), supervisor is Heike Graf. This essay is about the expanded conception of text. The theory for this work is the professor in literature Marshall McLuhans theories about Media being extensions of our bodies from the book Understanding Media (1964). The essay also discus and gives examples of definitions of what a text can be. This work examines and analyzes in what way the expanded conception of text implicitly and explicitly is being used in different Swedish governing school documents. More precisely the School curriculum’s concerning the four subjects: Swedish, Arts, Philosophy, and Religion. The essay analyzes if the use of the expanded conception of text differs depending on which subjects the documents are addressing and if they are aimed and written for primary school or high school. The conclusion of this work is that the expanded conception of text is not often explicitly used in the examined documents, and whether it is often implicitly used is a matter of interpretation.

<p>HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH Examensarbete 15 högskolepoäng</p><p>KOMMUNIKATION (HLK) inom Svenska språket och litteraturen 61-90 hp</p><p>Högskolan i Jönköping Lärarutbildningen</p><p>Höstterminen 2007</p><p>SAMMANFATTNING</p><p>Sofie Andersson & Sara Hellqvist</p><p>Film som text?</p><p>En studie om attityder till och användning av film i svenskundervisningen på gymnasiet</p><p>__________________________________________________________________________ Antal sidor: 37</p><p>Syftet med uppsatsen är att bidra till debatten om filmens status i skolan och om vad som ska ingå i svenskämnet. Frågeställningarna vi har arbetat utifrån är: Hur förhåller sig svensklärarna till det vidgade textbegreppet och då framförallt till film i svenskundervisningen? På vilka sätt använder svensklärarna film i sin undervisning och vad vill de uppnå med detta? Vilka möjligheter och hinder ser lärare med att använda film i svenskundervisningen?</p><p>Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med åtta svensklärare på två gymnasieskolor.</p><p>Huvudresultatet vi fått fram är att svensklärarna i undersökningen är positiva till film i undervisningen, men tycker att läsning av skönlitteratur är viktigare. På vilket sätt lärarna använder sig av film, vilken attityd de har till denna samt vilka möjligheter och hinder de ser med användningen av film är tätt sammanbundet med synen på vad eleverna bör lära sig och på vad som anses som hög och låg kultur.</p><p>Sökord: Film i skolan, det vidgade textbegreppet, film i svenskämnet</p><p>Postadress Gatuadress Telefon Fax</p><p>Högskolan för lärande Gjuterigatan 5 036-157700 036162585</p><p>och kommunikation (HLK)</p><p>Box 1026</p><p>551 11 JÖNKÖPING</p> / <p>HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH Examensarbete 15 högskolepoäng</p><p>KOMMUNIKATION (HLK) inom Svenska språket och litteraturen 61-90 hp</p><p>Högskolan i Jönköping Lärarutbildningen</p><p>Höstterminen 2007</p><p>ABSTRACT</p><p>Sofie Andersson & Sara Hellqvist</p><p>Film as text?</p><p>A study about attitudes to and the use of the moving picture in Swedish teaching, in upper secondary school.</p><p>__________________________________________________________________________ Pages: 37</p><p>The purpose of this essay is to contribute to the debate of what the Swedish subject shall contain and about the moving picture’s status in Swedish teaching.</p><p>The questions at issue are:</p><p>How do the Swedish teachers relate to film as text in their teaching? How do the teachers use moving pictures in their teaching and what is it they want to achieve? What possibilities and obstacles do the teachers experience?</p><p>To be able to answer these questions, an interview study with eight teachers has been done.</p><p>The main result is that the teachers in the survey consider film as a good tool in Swedish teaching but they think literature is more important. In what way the teachers use moving pictures depends on what they consider important in Swedish teaching.</p><p>Keywords: Film in school, film in Swedish teaching, film as text</p><p>Postadress Gatuadress Telefon Fax</p><p>Högskolan för lärande Gjuterigatan 5 036-157700 036162585</p><p>och kommunikation (HLK)</p><p>Box 1026</p><p>551 11 JÖNKÖPING</p>

<p>Vårt syfte med denna uppsats är att fördjupa oss i och undersöka vilka pedagogiska möjligheter spelfilmen har i svenskundervisningen på gymnasiet bland annat genom att intervjua filmkunskapslärare. Vi har jobbat utifrån olika frågeställningar där den viktigaste lyder: Varför är det viktigt att låta det vidgade textbegreppet få större utrymme i svenskundervisningen? Studien genomfördes med åtta kvalitativa intervjuer med svensk- och filmkunskapslärare på fyra olika skolor. En kvalitativ enkätundersökning kompletterade intervjuerna. Huvudresultatet från detta arbete är att filmanvändandet skiljer sig åt på en mängd olika punkter i filmkunskap och svenskundervisningen samt att idag finns i stort sett alla tekniska förutsättningar för film i undervisningen.</p> / <p>Our purpose with this thesis is to explore the pedagogical possibilities of using film in the Swedish subject in high school, mainly so by interviewing teachers working with a subject primarily concerning film analysis (Filmkunskap). We have worked with different issues as the most important is: Why is it important to use a wider text concept to a greater extent in the Swedish subject? The study was conducted with eight qualitative interviews with teachers in the Swedish subject and in the Filmkunskap subject at four different schools. A qualitative survey complements these interviews. The main results of this work is that the use of films differ in a number of points comparing the two examined subjects and it also seems as schools today generally have all the technical possibilities for using film in teaching.</p>

Studien som utförts analyserar ur ett sociosemiotiskt och multimodalt perspektiv vilka resurser läromedlet "Insikter i svenska" använder sig av. Läromedlet är riktat mot ungdomar i första året på gymnasiet som läser en yrkesinriktad utbildning. Studien redogör för ett antal utgångspunkter för multimodal bildanalys och påvisar även att lärmedlet innehåll ett antal av dessa resurser.

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH Examensarbete 15 högskolepoäng KOMMUNIKATION (HLK) inom Svenska språket och litteraturen 61-90 hp Högskolan i Jönköping Lärarutbildningen Höstterminen 2007 SAMMANFATTNING Sofie Andersson &amp; Sara Hellqvist Film som text? En studie om attityder till och användning av film i svenskundervisningen på gymnasiet __________________________________________________________________________ Antal sidor: 37 Syftet med uppsatsen är att bidra till debatten om filmens status i skolan och om vad som ska ingå i svenskämnet. Frågeställningarna vi har arbetat utifrån är: Hur förhåller sig svensklärarna till det vidgade textbegreppet och då framförallt till film i svenskundervisningen? På vilka sätt använder svensklärarna film i sin undervisning och vad vill de uppnå med detta? Vilka möjligheter och hinder ser lärare med att använda film i svenskundervisningen? Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med åtta svensklärare på två gymnasieskolor. Huvudresultatet vi fått fram är att svensklärarna i undersökningen är positiva till film i undervisningen, men tycker att läsning av skönlitteratur är viktigare. På vilket sätt lärarna använder sig av film, vilken attityd de har till denna samt vilka möjligheter och hinder de ser med användningen av film är tätt sammanbundet med synen på vad eleverna bör lära sig och på vad som anses som hög och låg kultur. Sökord: Film i skolan, det vidgade textbegreppet, film i svenskämnet Postadress Gatuadress Telefon Fax Högskolan för lärande Gjuterigatan 5 036-157700 036162585 och kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING / HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH Examensarbete 15 högskolepoäng KOMMUNIKATION (HLK) inom Svenska språket och litteraturen 61-90 hp Högskolan i Jönköping Lärarutbildningen Höstterminen 2007 ABSTRACT Sofie Andersson &amp; Sara Hellqvist Film as text? A study about attitudes to and the use of the moving picture in Swedish teaching, in upper secondary school. __________________________________________________________________________ Pages: 37 The purpose of this essay is to contribute to the debate of what the Swedish subject shall contain and about the moving picture’s status in Swedish teaching. The questions at issue are: How do the Swedish teachers relate to film as text in their teaching? How do the teachers use moving pictures in their teaching and what is it they want to achieve? What possibilities and obstacles do the teachers experience? To be able to answer these questions, an interview study with eight teachers has been done. The main result is that the teachers in the survey consider film as a good tool in Swedish teaching but they think literature is more important. In what way the teachers use moving pictures depends on what they consider important in Swedish teaching. Keywords: Film in school, film in Swedish teaching, film as text Postadress Gatuadress Telefon Fax Högskolan för lärande Gjuterigatan 5 036-157700 036162585 och kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING

Vårt syfte med denna uppsats är att fördjupa oss i och undersöka vilka pedagogiska möjligheter spelfilmen har i svenskundervisningen på gymnasiet bland annat genom att intervjua filmkunskapslärare. Vi har jobbat utifrån olika frågeställningar där den viktigaste lyder: Varför är det viktigt att låta det vidgade textbegreppet få större utrymme i svenskundervisningen? Studien genomfördes med åtta kvalitativa intervjuer med svensk- och filmkunskapslärare på fyra olika skolor. En kvalitativ enkätundersökning kompletterade intervjuerna. Huvudresultatet från detta arbete är att filmanvändandet skiljer sig åt på en mängd olika punkter i filmkunskap och svenskundervisningen samt att idag finns i stort sett alla tekniska förutsättningar för film i undervisningen. / Our purpose with this thesis is to explore the pedagogical possibilities of using film in the Swedish subject in high school, mainly so by interviewing teachers working with a subject primarily concerning film analysis (Filmkunskap). We have worked with different issues as the most important is: Why is it important to use a wider text concept to a greater extent in the Swedish subject? The study was conducted with eight qualitative interviews with teachers in the Swedish subject and in the Filmkunskap subject at four different schools. A qualitative survey complements these interviews. The main results of this work is that the use of films differ in a number of points comparing the two examined subjects and it also seems as schools today generally have all the technical possibilities for using film in teaching.