Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur patienter upplevde patient-undervisningen samt hur sjuksköterskans roll såg ut i patientundervisningen. Metod: Uppsatsen har genomförts som en systematisk litteraturstudie. Artiklar har sökts i databaserna ELIN samt Cinahl. Artiklar publicerade mellan 1999-2009 och som var tillgängliga i fulltext inkluderades i resultatdelen som omfattade 14 kvalitativa studier samt en litteraturstudie. Resultat: I resultatet framgick att patienterna upplevde att gruppundervisning var ett bra alternativ till enskild undervisning då de kunde ta del av andras erfarenheter och på det sättet få mer kunskap om sjukdomen. Dessutom upplevde de att det var givande att träffa personer med samma sjukdom. I studien framgick att enskild undervisning var önskvärt från både patienter och sjuksköterskor då det kunde upplevas lättare att ta upp de frågor de hade där. Sjuksköterskan kunde vara ett stort stöd för patienten. Förutom att förmedla sina kunskaper och undervisa patienten var lyssna, uppmuntra och stötta något som sjuksköterskorna ansåg vara viktigt i mötet med patienten. Något som togs upp av patienter och sjuksköterskorna var att de ansåg att det vore bra om patienterna under besöken träffade samma personer då det skulle underlätta uppföljningarna.

No description available.

<p>Idag ökar förekomsten av diabetes typ 2 allt mer. Om inte hälso- och sjukvården gör patienterna mer delaktiga i undervisningen om hur de ska behandla sin diabetes, kommer även diabeteskomplikationerna öka. En del i utbildningen kan vara att läsa webbsidor och som sjuksköterska är det därför viktigt att kritiskt kunna granska hur texten är skriven, liksom innehållet på webbsidorna. Syftet med studien var att undersöka hur kostråd vid diabetes didaktiskt framställs på svenska webbsidor. I resultatet framkom en näringsläre-, en medicinsk-, en historisk- och en vårdvetenskaplig diskurs, där näringslärediskursen var mest framträdande i de analyserade texterna. Utifrån ett didaktiskt perspektiv studerades vilka konsekvenser texten kan få för läsaren. Sedan studerades SBU:s (2009b) resultat i rapporten om patientundervisning vid typ 2-diabetes. Sammanfattningsvis påverkar didaktiken bakom undervisningen hur patienten ska kunna ta till sig texten. SBU:s rapport visar att utbildningen av patienter med typ 2-diabetes ger bäst resultat om den ges i grupp. Det bästa sättet kan vara att utbilda patienter i grupp och komplettera undervisningen med webbsidor där patienten kan läsa informationen i sin egen takt, när patienten känner sig redo för det.</p>

Abstract Background: Type 1 diabetes is a chronic disease that worldwide greatly increases among children and adolescents. Major demands are required from the individual who has this disease, which also requires significant knowledge from the nurses so they can be able to develop and create individual conditions for children and adolescents. Thus, the children and the adolescents can be able to take responsibility and feel secure in their own care. The nurse's techniques and specific tools in this work are however not particularly noteworthy and therefore needs to be advised. Aim: The aim of this study was to describe the experiences nurses have of supporting adolescents, between 12-18 years, with type 1 diabetes to an increased understanding of the disease and also to examine the methodological aspect data collection in the articles of this study. Method: A descriptive, literature study according to Polit and Beck (2012). 14 scientific articles have been produced from the databases PubMed and Cinahl, which can be accessed through the University of Gävle servers for scientific databases. Main results: Nurses have experienced that it is important to include teamwork with the adolescents with type 1 diabetes. The importance of parents' continued commitments were also highlighted. It could be difficult to get feedback from the young people and therefore it was important that the nurse created trust and in an educational way could instruct young people to dare to take full responsibility over their own care. Many nurses also highlighted the importance of working with the best available scientific evidence in order to educate and disseminate facts about the disease. Conclusion: Responsiveness, flexibility and support were key concepts in the nurse's work with children and adolescents with type 1 diabetes. Nurses can not only work according to strictly established guidelines. Generally, nurses felt an uncertainty in the responsibility in the care of children and adolescents with type 1 diabetes. This is established on the basis that nurses felt that they did not have sufficient knowledge to provide optimal care for children and adolescents with type 1 diabetes.

Introduktion/Bakgrund: Typ 1-diabetes är en kronisk autoimmun sjukdom som innebär att kroppen slutat tillverka insulin. För att förhindra komplikationer krävs tillförsel av insulin varje dag. Sjukdomen innebär förändringar i livsstilen och det kan vara påfrestande för hela familjen. För att få bättre förståelse krävs kunskap om familjers erfarenheter och vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta deras vardag. Syfte: Belysa familjers erfarenheter av att leva med ett barn som har diagnosen typ 1-diabetes. Metod: Artikelsökningar genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. 9 artiklar inkluderades efter kvalitetsbedömningen. Dessa analyserades och sammanställdes i en litteraturöversikt. Resultat: Familjerna kände sig i behov av mer stöd och information kring sjukdomen. De upplevde känslor som oro, rädsla och förlust vilket medförde stress och konflikter. Diskussion: Med mer kunskap till både barn och föräldrar skulle de få bättre självförtroende och kunna vara mer följsam till att utföra egenvård. Slutsats: Typ 1-diabetes har en inverkan på hela familjen. Med mer kunskap om familjers erfarenheter av att leva med denna sjukdom skulle sjuksköterskan kunna ge ett bättre stöd och hjälpa familjerna i deras nya livssituation.

Diabetes är en kronisk och obotlig sjukdom och antalet diabetiker fortsätter att öka ständigt Agardh et al. (2000). Risken för att utveckla diabetes typ 2 är: stigande ålder, låg fysiskt aktivitet, fetma, högt kaloriintag och rökning. Brister i egenvård kan medföra allvarliga komplikationer för patienten och höga kostnader för sjukvården. Kylberg och Lidell (2002) fastställer vilka komplikationer som kan uppstå som resultat av en äventyrad egenvård är kärlförändringar i de stora och små blodkärl, amputation och hjärtinfarkt. För att undvika komplikationerna krävs att diabetespatienten och omgivningen engagerar sig i egenvård. Syftet med denna studie är att undersöka hur diabetiker upplever förändrade matvanor vid diagnos diabetes typ 2. Metoden är en kvalitativ innehållsanalys av 8 vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar bearbetades enligt Malteruds (1998) analysprocess. Resultaten påvisade att de flesta typ 2 diabetiker i litteraturstudien upplevde barriärer när de skulle förändra matvanor.

Bakgrund; Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som kan förebyggas och behandlas med bland annat en förändrad livsstil. Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att komplikationer kan fördröjas eller förhindras. För att minska risken för komplikationer måste livsstilsförändringar beträffande kost och motion genomföras. De preventiva omvårdnadsinsatser ska vara individuellt anpassade utifrån patientens förutsättningar och den tillhandahållna informationen från patienten ska ses som kärnan i omvårdnadsarbetet. Syfte; Syfte är att beskriva diabetessköterskans erfarenheter av att motivera patienter med diabetes typ 2 till att genomföra en livsstilsförändring. Metod; Kvalitativ intervjustudie av åtta diabetessköterskor som arbetar inom primärvården i Blekinge. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmans beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat; Resultatet av diabetessköterskornas upplevelser sammanfattas i tre kategorier: Motivera till livsstilsförändring, Patientens individuella faktorer kan påverka motivationsarbetet, Motiveringsarbetet påverkas av organisatoriska förutsättningar. Slutsats; Resultatet visar att många patienter med diabetes typ 2, lever med en kronisk sjukdom som inte nödvändigtvis innebär att de har insikt om sjukdomen och dess behandling. Därför har diabetessköterskan en viktig roll i att motivera patienter med diabetes typ 2 till att genomföra en livsstilsförändring.

Bakgrund: Förekomsten av diabetes typ 2 ökar kraftigt i Sverige liksom i världen. Diabetesbehandlingens övergripande syfte är att hjälpa patienten att bibehålla en god livskvalitet alternativt att förbättra nedsatt livskvalitet. Den största delen i diabetesbehandlingen utgörs av egenvård. Behandlingens syfte är att patienten ska kunna ta större kontroll över sjukdomen och på så vis förbättra hälsan. Syfte: Att undersöka vilken typ av kost och kostutbildning som kan ha hälsofrämjande effekt och gynna egenvården hos patienter med diabetes typ 2. Metod: Litteraturstudie baserad på 18 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats vilka analyserats och sammanställts. Resultat: Medelhavskost, fettsnål kost, låg kolhydratskost, fettsnål vegankost samt kostfiber har hälsofrämjande effekt vid diabetes typ 2. Låg fettkost och låg kolhydratkost kan ha gynnsam effekt på patienters egenvård vid diabetes typ 2. Intensiv kostutbildning, enskild alternativt inom ramen för en livsstilsutbildning, påverkar egenvården positivt hos patienter med diabetes typ 2. Slutsats: Egenvård är centralt vid behandlingen av diabetes typ 2. Hälsofrämjande kost och kostutbildning kan gynna patienters egenvård och hälsa. För att ytterligare kunna förbättra diabetesbehandlingen samt förebygga komplikationer och följdsjukdomar hos patienterna krävs ytterligare forskning och utveckling knutet till kost, kostutbildning och livsstilsutbildning.

Bakgrund Diabetes typ 2 har ökat till följd av livsstilsrelaterade hälsoproblem som övervikt. Tidig och omfattande information till patienter med diabetes typ 2 om betydelsen av motion är viktigt. Syftet: Att belysa informationens betydelse för en god följsamhet när det gäller motion vid diabetes typ 2. Metod: Kvalitativ design med innehållsanalys. Vignettemetoden användes vid intervjuerna. Resultat: Informationen som givits vid insjuknandet av diabetes typ 2 har generellt varit kortfattad och bristfällig samt given på ett felaktigt sätt. Det har även saknats information om betydelsen av motionen och konsekvenser av senkomplikationer. Diskussion: För att diabetikerna med typ 2 ska kunna uppnå en god följsamhet så krävs bra återkommande information. Varje distriktssköterska bör ha kompetens att ge god information och få ett bra samspel med patienten. Genom god följsamhet kan patienten förstå motionens betydelse, få ett bättre HbA1c och därigenom undvika senkomplikationer. Slutsats: Mer kunskap om individuell information krävs hos informationsgivande personal vid insjuknandet för att patienter med diabetes typ 2 ska kunna få kontroll över sjukdomen.

No description available.