Svenska kyrkans diakonala arbete grundar sig på Bibelns evangelietexter om Jesu eget liv och hans förhållningssätt gentemot sina medmänniskor. Diakoni handlar om att omsätta evangeliet i handling och i ord.     För diakonerna som yrkesgrupp finns inte några direkta riktlinjer, utöver diakonlöftena, att följa som det finns inom många andra yrkesområden. Inte heller har det kyrkliga diakonala arbetet i sin helhet några direkta fasta riktlinjer, utan mycket återstår att tolka och bedömas av de enskilda församlingarna. Detta är intressant med tanke på att diakonerna i Svenska kyrkan vigs till ett ämbete likt präster och biskopar och att dessa båda har ett tydligt ramverk, samt att de var och en också har sina egna förbehållna uppgifter som inte delas med andra. Diakonens arbete är främst förknippat med det karitativa området, men allt som ligger i diakonens ämbetsuppgifter kan och får delas med lekmännen till skillnad från Svenska kyrkans två andra ämbeten.     Utifrån ett emiskt perspektiv och genom kvalitativ forskningsintervju, med huvudsakligen diakoner försöker studien belysa hur det diakonala arbetet fungerar och lyfta fram de faktorer som sätter prägel på diakonin. Samtliga intervjupersoner är verksamma i ett och samma stift som ligger i södra delen av Sverige. Intervjupersonerna är valda utefter stads- och landsbygdsmiljö för att om möjligt få en större bredd på verksamheten.

No description available.

Dagens kristna församling är inte bara en kristen gemenskap utan också oftast en organisation med lönebetalda anställda, vilket inkluderar flertalet professioner. Studier som är gjorda inom Svenska kyrkan visar på kommunikationssvårigheter och otydligt ledarskap. Anställda sjukskrivs och slutar sina anställningar. I denna studie belyses en problematik som det inte talas om så mycket i församlingarna. Människor i den kristna församlingen som använder makt för att härska över sina medmänniskor. Kan det verkligen finnas anställda i församlingar i samfundet Svenska kyrkan som använder makt och härskartekniker för att påverka sina arbetskamrater? Syftet med denna studie var att undersöka om och isåfall i vilken utsträckning härskartekniker förekom mellan anställda inom Svenska kyrkan. Syftet var också att undersöka om det var vid någon speciell form av auktoritet härskartekniker förekommer oftare än vid andra auktoriteter och att förstå dem utifrån det weberianska maktperspektivet. Data samlades in genom strukturerade enkäter, vilka distribuerades digitalt till anställda inom ett stift i Svenska kyrkan. Majoriteten av respondenterna angav att de fem respektive härskarteknikerna aldrig eller sällan förekom mellan anställda på deras arbetsplats. Härskartekniker är dock något som 9,7 - 25,3 % av respondenterna ofta erfar på sin arbetsplats och 1 – 3,1 % av respondenterna har dagligen erfarenhet av härskartekniker. Slutsatsen av studien är att det kan konstateras att det förekommer härskartekniker mellan anställda inom Svenska kyrkan. Studien tyder dock också på att härskartekniker inte har blivit en legitim del av sättet att kommunicera och att det finns en möjlighet till förändring och en minskande användning av härskarteknik mellan de anställda.

Syftet med studien var att undersöka det diakonala arbetets utformning och roll i dagens samhälle i förhållande till samhällsförändringar uppkomna genom modernitetens framväxt. Det har belysts att kyrkan har andra logiker än de som råder i vår senmoderna tid och därmed en annan tröghet och stabilitet än övriga samhällsinstitutioner. Genom att inte ingå i det moderna samhällets logiker är kyrkan inte en del av modernitetens expertsystem, vilket också skiljer det diakonala arbetet från omsorgsarbetet inom den övriga välfärdsstaten. En följd av att inte ingå i expertsystemen är att diakonens roll gentemot människor som kommer till verksamheten i viss grad kan vara den av en medmänniska snarare än expert och att idealism kan ges ett annat utrymme i arbetet. I viss mån är dock också det diakonala arbetet en del av expertsystemen. Det diakonala arbetet har olika roller i förhållande till den offentliga välfärden. Resultatet visar att arbetet till största delen är alternativt och komplementärt, vilket innebär att kyrkan tar vid där välfärdsstaten slutar, eller utför samma arbete, fast med en annan karaktär. Men i delar har arbetet en ersättande roll och motsvarar det som välfärdsstaten utför. Det diakonala arbetet har också en påtryckande, opinionsbildande roll när de uppmärksammar brister inom den offentliga sektorn. Slutligen är diakonernas roll i förhållande till välfärdsstaten att vara en brygga, där diakonen bistår med hjälp i människors kontakt med välfärdsstaten. Förändringar i det omgivande samhället påverkar vilka grupper av människor som kyrkans sociala verksamhet arbetar med och hur arbetet utformas. En ökad ekonomisk och psykisk utsatthet och ökade flyktingströmmar har påverkat det sociala arbetet. / The purpose of this study has been to investigate the design and role of the diaconal work in todays society in relation to social changes caused by the emergence of modernity. It has been illustrated that the logic of the church is different to that prevalent in late modernity and thereby possess a different inertia and stability than other societal institutions. By not being a part of the logic of modern society, the church is not a part of the expert systems of modernity, which also differentiates the diaconal work from the care work within the rest of the welfare state. A consequence of not being a part of these expert systems, is that the role of the deacon in relation to the people who come to the agency can, to a certain extent, be that of a fellow human being rather than expert, and that a idealism may play a larger part in the work. To a certain extent, the diaconal work is however part of the expert system. The diaconal work can be said to have different roles in relation to public welfare. The study shows that the work to a large extent may be seen as alternative and complimentary, meaning that the work takes place outside the area of the welfare state, or that the same work is done, but with a different character. In parts the role of the work is that of replacing i.e. corresponding to that of the welfare state. The diaconal work also has an urgent, opinion-forming role, when it addresses public sector deficiencies. Finally, the role of the deacon in relation to the welfare state is that of a bridge, helping people in their contacts with the welfare state. Changes in the surrounding society affect what groups of people that the Church social work is directed towards and how the work is being done. Increased economic and psychological vulnerability and the increased flow of refugees has affected the social work.

Allt fler äldre upplever minskad livskvalitet på grund av ensamhet och 10–15 % av den åldrande befolkningen upplevde ofrivillig ensamhet 2022. Civilsamhället är en viktig aktör för att tillsammans med offentlig välfärd hantera sociala problem och Svenska kyrkan är en av de största aktörerna inom svenskt civilsamhälle. Vi har undersökt hur diakoner i Svenska kyrkan arbete med äldre och ensamhet. Studiens frågeställningar rörde hur diakoner ser på ensamhet, förhållningssätten bakom arbetet med äldre och ensamhet och hur diakoner ser att detta arbete gör skillnad. Studien har en kvalitativ ansats där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sex diakoner i tre församlingar. Den skapade empirin har transkriberats och analyserats med tematisk analys utifrån empowerment genom EPS-modellen och aktivitetsteorin. Resultatet visar attdiakoner beskriver olika dimensioner av ensamhet samt de barriärer som kan försvåra arbetet med att stävja ensamhet. Identifierade förhållningssätt är diakonalt förhållningsätt, uppmuntra till aktivitet, skapa tillhörighet, egenmakt, se och lyssna till de äldre samt se till de äldres styrkor. Studien identifierade även samverkan och arbetet med ideella som viktigt. Tre motiv till aktiviteterna syntes i studien: sätta människan i socialt sammanhang, efterfrågas av församlingen samt uppdrag från förtroendevalda. Diakonerna i studien upplever att arbetet gör skillnad genom vad de ser hos och hör av de äldre samt genom mängden besökare till en verksamhet. Framåt vill vi belysa möjligheterna för professionella inom välfärden som finns i att bli medveten om samverkan mellan offentlig välfärd och civilsamhället. I framtida studier önskar vi en undersökning av betydelsen av ideellas roll i civilsamhällets sociala arbete

<p>Syftet är att göra en lokal undersökning i Gävle för att se vad de större kristna församlingarnas sociala arbete består av och vilka sociala insatser som görs i dessa församlingar. Jag vill även undersöka vad diakonin har för roll i dagens samhälle.</p><p>Min metod är att genom intervjuer få vetskap om vad det försiggår för socialt arbete i kristna församlingar i Gävle. Jag har gjort en fallstudie där jag har utfört intervjuer med representanter för de större församlingarna. Uppsatsen har en kvalitativ deskriptiv ansats. Mitt källmaterial är de intervjuer jag utfört där frågorna medvetet är öppna för att få ett samtal. När det gäller Metodistkyrkan och Korskyrkan så har intervjuerna utförts på telefon på grund av svårigheter att få till ett personligt möte med personerna jag tänkt mig. De övriga i min undersökning har jag träffat personligen. Grundfrågeställningen har varit densamma vid alla tillfällen.</p><p>Jag kommer att utifrån intervjuunderlaget sammanföra både åsikter och verksamheter med det diakonala arbetets tankemönster. Eftersom jag för denna undersökning inte funnit teorier för det diakonala arbetet så avser jag istället att försöka knyta an undersökningen till någon av de teorier som finns för socialt arbete i analys- och diskussionsdelen.</p>

Syftet är att göra en lokal undersökning i Gävle för att se vad de större kristna församlingarnas sociala arbete består av och vilka sociala insatser som görs i dessa församlingar. Jag vill även undersöka vad diakonin har för roll i dagens samhälle. Min metod är att genom intervjuer få vetskap om vad det försiggår för socialt arbete i kristna församlingar i Gävle. Jag har gjort en fallstudie där jag har utfört intervjuer med representanter för de större församlingarna. Uppsatsen har en kvalitativ deskriptiv ansats. Mitt källmaterial är de intervjuer jag utfört där frågorna medvetet är öppna för att få ett samtal. När det gäller Metodistkyrkan och Korskyrkan så har intervjuerna utförts på telefon på grund av svårigheter att få till ett personligt möte med personerna jag tänkt mig. De övriga i min undersökning har jag träffat personligen. Grundfrågeställningen har varit densamma vid alla tillfällen. Jag kommer att utifrån intervjuunderlaget sammanföra både åsikter och verksamheter med det diakonala arbetets tankemönster. Eftersom jag för denna undersökning inte funnit teorier för det diakonala arbetet så avser jag istället att försöka knyta an undersökningen till någon av de teorier som finns för socialt arbete i analys- och diskussionsdelen.

The main purpose of this study is to find out how active clerics within the Church of Sweden experience working under the clerical vow of silence, which is mandatory for all clerical members practising individual pastoral care within the church organisation. Another purpose is to find out whether there are any occurring ethical or moral dilemmas related to the clerics’ experiences of their vow of silence. This study was conducted using semi-structured qualitative interviews with seven clerics from different parishes, mainly from the Stockholm region, with a minimum of five years of clerical work experience. The participants were asked how they regard the clerical vow of silence and if they ever considered breaking the vow during their careers. Furthermore, the participants were asked how the clerical vow of silence affects their everyday lives. The applied method for this study is the narrative analysis with a thematic approach, as described by Riessman (2008). This resulted in five recurrent main themes deriving from the interviewees answers to our main questions. Our result implies that the participants regard the clerical vow of silence as important, albeit being described as difficult to contain and cope with, thus giving rise to morally and ethically related dilemmas for some of the participants. / Huvudsyftet med denna studie är att ta reda på hur yrkesverksamma präster inom Svenska kyrkan upplever att arbeta med den absoluta tystnadsplikten, som omfattar Svenska kyrkans präster inom den enskilda själavården. Ytterligare ett syfte är att ta reda på huruvida det uppstår etiska eller moraliska dilemman i samband med deras erfarenheter av den absoluta tystnadsplikten. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer har dessa utförts med sju präster från olika församlingar i Sverige, främst i Stockholmsregionen, under förutsättningen att de har varit yrkesverksamma i minst fem år. Informanterna har tillfrågats hur de betraktar den absoluta tystnadsplikten och om de någonsin har funderat kring att bryta den. Vidare har informanterna även frågats hur den absoluta tystnadsplikten påverkar dem i deras vardagsliv. Genom att använda Riessmans (2008) tematiska narrativa analys har fem huvudteman uppkommit. Dessa teman utgör resultat utifrån informanternas svar kopplade till studiens frågeställningar. Resultatet visar att informanterna upplever den absoluta tystnadsplikten som meningsfull, samtidigt som den beskrivs som svårhanterlig och således har givit upphov till etiska och moraliska dilemman för vissa av informanterna.