Syftet med denna studie är att studera hur Du Mauriers roman Rebecca och filmatiseringen baserad på denna skiljer sig åt med inriktning på dialogerna. Genom att tillämpa en stilanalys från Hellspong kommer stildragen från respektive dialog påvisas och kompareras. Analysen visar att dialogerna är väldigt lika vad gäller stildrag och att dialogernas funktion skiljer sig åt. Resultatet antyder dels att det krävs olika stilar för att förmedla olika teman, dels att stil inte är bunden till innehållet samt att medierna påverkar dialogernas funktion. Slutsatsen är att stilen inte går att ändra på om rätt historia ska förmedlas, oavsett vilket medium det rör sig om, det handlar rättare sagt om att anpassa stilen till sammanhanget utan att ta bort det essentiella. Vidare kan denna studie påvisa möjliga kännetecken för dialogformen där bland annat stildragen verbal och dynamisk ingår.

Samråd som del i detaljplanerprocessen tillkom med plan- och bygglagen (1987:10) som idag benämns äldre plan- och bygglag. Engagemanget hos allmänheten hade växt sig starkare under 1960- och 1970-talet då det byggdes mycket och i snabb takt. Samrådet var ett sätt att engagera allmänheten i planering av områden för att kunna skapa mer hållbara projekt och förstärka allmänhetens inflytande i planering. Utöver det lagstadgade samrådet kan kommuner arbeta med tidiga dialoger för att ytterliga samla information och ge möjlighet till inflytande hos allmänheten. Samrådet och processen som helhet har fått kritik för att inte vara tillräckligt demokratisk och det har varit svårt att veta när dialoger ska ske för att ge bästa möjliga effekt. Syftet med kandidatuppsatsen är att undersöka när samråd och dialoger bör äga rum och varför de bör äga rum vid den tidpunkten. Jag undersökte också hur samråd och dialoger bör genomföras för att bidra till en effektiv och hållbar detaljplaneringsprocess.  Först har litteraturstudie genomförts för att efter relevanta teoretiska ramverk ta reda på vad som sagts i tidigare utredningar och studier. Där har det visat sig att samråd och dialoger är nödvändigt för att öka inflytande och minska missnöje bland medborgare. Dialogerna bör föras kontinuerligt genom processen för att förhindra fel som i ett senare skede tar mycket längre tid. Följt av litteraturstudien genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med semistrukturerade frågor ställda till kommuntjänstemän. Av undersökningen framgick en ytterligare anledning till att samråd och dialoger är viktigt, vilket är kunskapsinhämtning. Tiden för dialogerna varierar mycket från olika projekt, men det är viktigt att informera om varför dialogen förs.   Slutsatsen jag kan dra utifrån studien är således att samråd och dialoger behövs för att medborgare ska ha inflytande över sin omgivning och för att minska missnöje. Dialogerna bör hållas kontinuerligt med rätt information vid dialogerna och det ska göras klart vad som är syftet med dialogerna. Kommunerna bör använda sig mer av planprogram för att inleda detaljplaneprocessen med en tidig dialog och detaljplaner kan i större utsträckning gå ut på samråd innan de är färdigställda med en längre samrådstid. / Consultation as part of the detailed planning process was introduced with the Planning and Building Act (1987:10), which is now referred to as the older Planning and Building Act. Public engagement had grown stronger during the 1960s and 1970s when there was a lot of construction happening at a rapid pace. Consultation was a way to involve the public in the planning of areas in order to create more sustainable projects and increase public influence in the planning process. In addition to the statutory consultation, municipalities can engage in early dialogues to gather more information and provide opportunities for public influence. The consultation and the overall process have been criticized for not being sufficiently democratic, and it has been difficult to determine when dialogues should take place to achieve the best possible effect. The purpose of the bachelor's thesis is to investigate when consultations and dialogues should take place and why they should take place at that time. I did also investigate how consultation and dialogs should be done in order to contribute to an effective and sustainable detailed planned process.  First, a literature review was conducted to identify relevant theoretical frameworks and find out what has been said in previous investigations and studies. It has been found that consultations and dialogues are necessary to increase influence and reduce dissatisfaction among citizens. The dialogues should be conducted continuously throughout the process to prevent errors that would take much longer to address at a later stage. Following the literature review, a qualitative study was conducted in the form of interviews with semi-structured questions addressed to municipal officials. The study revealed another reason for consultations and dialogues, which is knowledge acquisition. The timing of the dialogues varies greatly across different projects, but it is important to inform why the dialogue is being held.   The conclusion I can draw from the study is thus that consultation and dialogues are necessary for citizens to have influence over their environment and to reduce dissatisfaction. The dialogues should be held continuously with the right information provided, and the purpose of the dialogues should be made clear. Municipalities should make greater use of planning programs to initiate the detailed planning process with an early dialogue, and detailed plans can be subjected to consultation to a greater extent before they are finalized, with an extended consultation period.

Kommunikation inom undervisning är något som genomsyrar styrdokumenten inom skolans värld i takt med ökade krav på samarbete och initiativtagande i samhället. Syftet med den här studien är att undersöka elevers motivation och interaktion i utförandet av matematiska dialoger. Datainsamlingsmetoderna som användes i undersökningen var etnografiska undersökningar samt semistrukturerade intervjuer av elever. Där framkom uppgifter som analyserats med hjälp av grounded theory. Resultaten visar att elever generellt tycker det är roligt att samarbeta. Dels blir det ett avbrott från den enformiga individuella undervisningen i matematikboken, dels känner de flesta att de utvecklas mer genom kollaborativt arbete. Den här undersökningen synliggör också att motivation och gruppindelning har stor betydelse för hur lyckad den sociala interaktionen blir.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en teaterföreställning kan skapa möjligheter för lärande och relationsbyggande i förskolans verksamhet. För att undersöka detta har vi formulerat tre forskningsfrågor:1. Hur kan en teaterföreställning möjliggöra för lärande?2. Hur kan en teaterföreställning verka relationsbyggande och meningsskapande?3. Hur kan en teaterföreställning skapa förutsättningar för samtal och dialoger?Vi har utfört studien på två förskolor och gjort en kvalitativ analys. Med hjälp av intervjuer och deltagande observationer har vi samlat in vårt material. Fokus i studien har legat på barnen. Deras omedelbara uttryck och samtal med oss och med varandra har beskrivits och analyserats med hjälp av de teorier vi presenterar i studien. Som analysverktyg har vi använt oss av ett relationellt perspektiv och använder oss bland annat av Gert Biestas (2004) teori om att lärande sker i mellanrummet mellan människor och Barbara J. Thayer-Bacons teori om att utvidgat lärande sker i goda relationer (2004). Resultatet visar att en teaterföreställning kan bidra till- och utgöra grunden för samtal och dialoger. Det är i interaktioner samtal och dialoger förs och dessa interaktioner kan ses som den plats där lärande möjliggörs. Dessa dialoger kan även ses som relationsbyggande och meningsskapande.

I takt med Sveriges ökande befolkningsmängd tillkommer krav på att kommunen ska kunna planera städer som lämpar sig till befolkningen utifrån fundamentala men även personliga behov. Kommunerna är de som genom planbesked meddelar om de tänker påbörja planläggning. I detaljplaneprocessen syftar samrådet bland annat till att bidra med bra beslutsunderlag men förekommer i processen först efter att ställningstaganden och beslutsfattande moment redan har skett från kommunens håll. Syftet med denna studie är att med hjälp av kvalitativ undersökning ta reda på hur Sveriges, till invånarantal, största kommuner arbetar med dialoger i tidiga skeden av detaljplaneprocessen. För att uppnå studiens syfte formuleras och ställs semistrukturerade intervjufrågor till de deltagande respondenterna. En litteraturstudie kring medborgardeltagande, inflytande och dialog har även genomförts i syfte att ge studien ett teoretiskt angreppssätt. Litteraturstudien har visat att för att bäst uppnå kvalitativa och resultatgivande medborgardialoger krävs både strategier och metoder. Beroende på sakfråga finns det vissa strategier, metoder och/eller styrverktyg som lämpar sig bättre än andra. Resultaten från intervjuerna visar på att de utvalda kommunerna enligt respondenterna anser sig arbeta med dialoger i tidiga skeden men att det saknas både en tydlig metodik kring hur dialogerna genomförs och en brist på implementering av resultaten från dialogerna. Samtidigt finns en medvetenhet bland respondenterna kring fördelarna med att föra dialoger i tidiga skeden och stora utvecklingsmöjligheter för samtliga kommuner som undersökts. / In line with Sweden's increasing population, there is a requirement that the municipality is able to plan cities suitable for the population based on fundamental as well as personal needs. The municipalities are the ones who, through planning notifications, announce if they intend to start planning or not. In the detailed development plan the consultation in planning aims, among other things, to contribute with a good decision-making basis. However the consultation occurs only after decisions have been made from the municipality's point of view. The purpose of this study is to use qualitative research to find out how Sweden's largest municipalities work with dialogues in the early stages of the detailed development planning process. In order to achieve the purpose of the study, semi-structured interview questions are formulated and asked to the participating respondents. A literature study on citizen participation, influence and dialogue has also been carried out with the aim of giving the study a theoretical approach. The literature study has shown that in order to best achieve qualitative and rewarding citizen dialogues, both strategies and methods are required. Depending on the subject matter there are certain strategies, methods and/or tools that are better suited than others. The results of the interviews show that according to the respondents, the selected municipalities consider themselves to be working with dialogues in the early stages, but that there is a lack of both a clear methodology regarding how the dialogues are carried out and a lack of implementation of the results of the dialogues. At the same time, there is an awareness among respondents about the benefits of dialogues in the early stages and furthermore great development opportunities for all municipalities that participated in the study.

This essay focus on Jean-Jacques Rousseau and David Hume and how they in their writings describe the doctrine of the original sin, and what they replace it with. The theoretical framework this essay work form, is Peter. L Bergers theories concerning society and religion as a social construction, were religious systems purpose is to establish order and previewed a meaning for people. From a history point of view religious system and institutions have had a significant role in establish system that will provide people with explanations about the world. In the eighteenth century, during the period in Europe often named as the enlightenment a new sort of criticism took place against religion. My study shows that in the part of Rousseau’s work Émile that goes under the name The Savoy priest's confession the doctrine of the original sin, is replaced with a faith in the human nature. Doctrines such as the original sin is for Rousseau something that is formed by humans in society, and has nothing to do with God. In the second part of Hume’s work Dialogues concerning natural religion, the dialogue shifts and focus on more moral concepts of religion, and also the question of evil, sin etc. Hume’s work presents three solutions instead of one.

Abstract Olsson, Karin (2009). Den (över)levande demokratin. En idékritisk analys av demokratins reproducerbarhet i Robert Dahls tänkta värld. (Sustainable Democracy. Exploring the Idea of a Reproducible Democracy in the Theory of Robert A. Dahl). Acta Wexionensia 185/2009, ISSN: 1404-4307, ISBN: 978-91-7636-677-6. With a summary in English.   Everybody loves democracy. The problem is that while everybody calls himself democratic, the ideal form of democracy is hard to come by in the real world. But if we believe in democracy and believe that it is the best form of government, I argue that we should try to design a theory of democracy that is realisable – and reproducible. This thesis, then, focuses primarily on the question whether we find support in democratic theory for an idea of a self-reproducing democracy. It proceeds by means of an investigation of Robert A. Dahl’s theory of democracy. He is one of the most well-known and highly regarded theorists in the field of democratic research, whose work covers both normative and empirical analysis. When analysing the reproducible democracy, I argue that it is essential to study both normative values and empirical assumptions: the values that count as intrinsic to democracy, the assumptions that are made about man, and the institutions that are needed for the realisable and reproducible democracy. In modern social science man is often pushed into the background. This is also the case in theories of democracy, even though man (the individual) is the one who has the right to vote, the one who has the autonomy to decide – the one who has to act democratically in order to preserve democracy. The study yields the following findings. First, in Dahl’s theory political equality and autonomy come out as intrinsic values. Second, the assumptions made about man show that even if he seems to be ignored, he is always present. When Dahl construes his theory, he does it with full attention to man’s qualities, interests, manners of acting and reacting, and adaptability to the values of democracy. Third, the institutions needed to realise and reproduce democracy go further than the institutions of polyarchy. They need support from the judicial system, political culture, education and the market. Fourth, when it comes down to making democracy work and reproducing democracy, Dahl puts the full responsibility on man as he is not willing to allow too rigid constitutional mechanisms. Fifth, even though Dahl puts the emphasis on the empirical situation of the real world, he does not alter his normative ideals in order to make the theory more adaptive. For him, political equality and autonomy are imperative demands, too important to alter. And the only way to get full procedural democracy is to trust the democratic man.

Sammanfattning Utgångspunkten i masteravhandlingen är att mellanmänsklig dialog är en förutsättning för tänkande i konstnärliga processer. Mitt syfte är att undersöka vilka dialogiska former som är verksamma i tänkande och hur relationen mellan dialog och tänkande kan interagera i olika konstnärliga kontexter. Masteravhandlingen är uppbyggd med tre spår: teorispåret, samtalsspåret och dramatikspåret. I teorispåret utgår jag ifrån Martin Bubers, Michail Bachtins och Hannah Arendts texter om dialog och tänkande. I samtalsspåret diskuterar jag teoretikernas idéer med en fokusgrupp bestående av yrkesverksamma konstnärer inom skilda konstnärliga discipliner. Informanternas erfarenheter kommer i dialog med teorierna. I dramatikspåret presenterar jag exempel på hur sceniska dialoger kan tillföra ytterligare en komplexitetsnivå i diskussionen om vår förmåga och oförmåga till mellanmänsklig dialog. De tre spåren visar tillsammans, utifrån skilda infallsvinklar, att dialog i konstnärligaprocesser inte är möjlig utan en ömsesidig tillit. Tilliten ska i sammanhanget förstås som en aktiv handling att vilja samtala, för att kunna samtala. Det framkommer också hur betydelsefull frågan och lyssnandet är för att kunna tänka och ha en dialog. När vi ställer frågor behöver vi öppna oss för att vi inte vet och lyssna för att höra även det vi inte förväntar oss. De oväntade frågorna och det oväntade lyssnandet. Spåren visar också hur tänkande inbegriper ett görande, i en konkret och fysisk bemärkelse, som en förutsättning för att fördjupa tankeprocesser. Kroppen som en del av tanken. Till detta utmärks konstnärligt arbete av att ha en riktning utanför sig själv, en riktning vars vilja är att kommunicera med den andre. Utan riktning till konstverkens mottagare faller dialogen samman. / Abstract The premise of this master’s thesis is that - within the context of the artistic process -interpersonal dialogue is a prerequisite for the act of thinking. My aim is to investigate which dialogue forms are active in such acts of thinking and how dialogue and thinking can interact in different artistic contexts. The thesis consists of three tracks: a theory track, a conversation track and a drama track. In the theory track, I expand on Martin Buber’s, Michail Bachtin’s and Hannah Arendt’s texts on dialogue and the act of thinking. In the conversation track I discuss these theories with a focus group of professional artists active in a variety of fields. Here the practical experiences of the informants come into dialogue with the theories expressed in the thesis. In the drama track, I show how different scenic dialogues are able to add yet another level of complexity to the discussion of our ability (or inability) to participate in interpersonal dialogue. The three tracks show from a variety of perspectives that dialogue within the artistic process is not possible without mutual trust. In this context trust is understood as an act of intending to engage in dialog. Mutual trust also exposes the importance of questioning and listening in order to be able to think and participate in dialogue. When we ask a question we must be open to that which we do not know and to that we do not expect to hear. The tracks also show that the act of thinking is also an action, in a physical, practical sense, which is itself a prerequisite to being able to think more deeply. It is also important that artistic work be characterized by having an aim beyond itself - an ambition to communicate with an Other. Without such an aim, dialogue can only fail.

The aim of this thesis is to, based on teachers’ experiences, describe and analyse meanings of teachers’ leadership in general, and in relation to children in need of special support in particular. The study was carried out within the tradition of participatory-oriented research, a research circle. The dialogues in the circle were based on the participants’ questions, experiences, interests, and knowledge. The circle included a researcher and nine teachers from the following types of schools: preschool, preschool class, compulsory school, and compulsory school for pupils with learning disabilities. The study is based on an understanding of leadership as a relational practice. Leadership is practised in the interaction between teacher and child. Both parties exert influence over the practice of leadership. A central assumption in the study is that knowledge can develop through and in interactions between people, that knowledge and power are connected, and that knowledge and actions are intertwined. Another central assumption is that learning is a complex phenomenon. In the analysis of the research circle’s dialogues, the following meanings of teachers’ leadership emerge: to facilitate learning and discipline, and to promote different interests. The practice of leadership involves teachers handling complex situations in their interactions with ‘all’ children, i.e. children in need of special support and children without such needs. Leadership is practised between teachers and children, and the teachers have to consider the group of children as a collective in relation to the individual children. At the same time, the teachers have to consider their intentions versus what happens during the interactions. In addition, the teachers have to pay heed to the fact that their own actions and the children’s actions influence one another. Finally, the teachers have to consider the individual child’s ‘best interest’ in relation to the requirements of the policy documents. Furthermore, the results indicate that the practice of leadership is perceived as both unpredictable and, to some extent, predictable at the same time, which adds to the complexity of leadership. The teachers cannot know for sure what the children understand or if the children’s actions facilitate learning. However, the teachers can make certain assumptions about how to practice leadership in order to facilitate learning and discipline in children with different needs. The meanings of leadership were expressed in different ways in the circle’s dialogues; both as enabling and limiting in interactions with children in need of special support. One of the study’s conclusions is that leadership seems to be particularly complex in interactions with children in need of special support. The research circle’s dialogues served to promote a democratic knowledge process. The dialogues were characterised by respect for the participants’ different opinions; however, this does not mean that they were free from power structures.

The aim of this thesis is to, based on teachers’ experiences, describe and analyse meanings of teachers’ leadership in general, and in relation to children in need of special support in particular. The study was carried out within the tradition of participatory-oriented research, a research circle. The dialogues in the circle were based on the participants’ questions, experiences, interests, and knowledge. The circle included a researcher and nine teachers from the following types of schools: preschool, preschool class, compulsory school, and compulsory school for pupils with learning disabilities. The study is based on an understanding of leadership as a relational practice. Leadership is practised in the interaction between teacher and child. Both parties exert influence over the practice of leadership. A central assumption in the study is that knowledge can develop through and in interactions between people, that knowledge and power are connected, and that knowledge and actions are intertwined. Another central assumption is that learning is a complex phenomenon. In the analysis of the research circle’s dialogues, the following meanings of teachers’ leadership emerge: to facilitate learning and discipline, and to promote different interests. The practice of leadership involves teachers handling complex situations in their interactions with ‘all’ children, i.e. children in need of special support and children without such needs. Leadership is practised between teachers and children, and the teachers have to consider the group of children as a collective in relation to the individual children. At the same time, the teachers have to consider their intentions versus what happens during the interactions. In addition, the teachers have to pay heed to the fact that their own actions and the children’s actions influence one another. Finally, the teachers have to consider the individual child’s ‘best interest’ in relation to the requirements of the policy documents. Furthermore, the results indicate that the practice of leadership is perceived as both unpredictable and, to some extent, predictable at the same time, which adds to the complexity of leadership. The teachers cannot know for sure what the children understand or if the children’s actions facilitate learning. However, the teachers can make certain assumptions about how to practice leadership in order to facilitate learning and discipline in children with different needs. The meanings of leadership were expressed in different ways in the circle’s dialogues; both as enabling and limiting in interactions with children in need of special support. One of the study’s conclusions is that leadership seems to be particularly complex in interactions with children in need of special support. The research circle’s dialogues served to promote a democratic knowledge process. The dialogues were characterised by respect for the participants’ different opinions; however, this does not mean that they were free from power structures.